Arbetsgrupper > Expertgruppen för forskningsadministrativa frågor

Expertgruppen för forskningsadministrativa frågor

SUHF:s styrelse beslutade den 14 december 2016 mandat och uppdrag för Expertgruppen för forsknings­administrativa frågor för mandatperioden 2017-2018. 

Syfte 

Syftet med gruppen är att stärka och stödja sektorns arbete med forskningsadministrativa frågor nationellt och internationellt samt i vissa frågor ge underlag för att sektorn genom SUHF ska kunna agera gemensamt.

Det övergripande uppdraget för gruppen är att främja ett nationellt erfarenhets­utbyte vad gäller forskningsadministrativa frågor inom sektorn.

Uppdrag

Expertgruppen ska

  • bevaka och råda styrelsen i frågor som rör nationella, EU-relaterade och internatio­nella forskningsadministrativa frågor
  • uppmärksamma styrelsen på eventuella behov av agerande från SUHF i nationella,
  • EU-relaterade och internationella forskningsadministrativa frågor
  • fungera som referensgrupp för relevanta forskningsadministrativa frågor
  • ge styrelsen underlag till remissvar eller ta fram underlag inom arbetsområdet
  • informera SUHF om pågående utveckling och best practice.

Expertgruppen ska under mandatperioden 2017-2018

  • arbeta aktivt med de forskningsadministrativa frågor som lyfts i den forskningspolitiska propositionen, bl.a.
  • anordna en workshop för diskussion och erfarenhetsutbyte kring förändringen av antalet doktorander över tid och orsaker till det
  • ta fram underlag rörande forskningsadministrativa frågor till styrelsen till gemensamt inspel till EU:s kommande ramprogram
  • bidra till det årliga dialogseminariet för lärosäten och forskningsfinansiärer
  • årligen anordna seminarium/konferens med anknytning till expertgruppens sak­områden
  • bevaka och vid behov föreslå åtgärder i frågor som rör administration vid ansökan och återrapportering av forskningsmedel till forskningsfinansiärer
  • bidra till förbättringar i Prisma (Fortes, Formas och Vetenskapsrådets gemensamma ansöknings- och ärendehanteringssystem).

Sammansättning

  • Katarina Bjelke, Uppsala universitet (ordförande)
  • Lasse Thorell, Sveriges Lantbruksuniversitet (verkställande ledamot)
  • Eva-Lisa Ahnström, Blekinge tekniska högskola
  • Sigridur Beck, Göteborgs universitet
  • Lana Hallengren, Chalmers tekniska högskola
  • Brita Larsson, Lunds universitet
  • Max Lundberg, Högskolan i Halmstad
  • Viktora Mattsson, Luleå tekniska universitet
  • Martin Putsén, Linköpings universitet
  • Anders Wennström, Umeå universitet
  • Annett Wolf, Linnéuniversitetet
  • Lars Alberius, SUHF:s kansli (sekreterare)

SFS har rätt att utse en ledamot.

Ordförande och verkställan­de ledamot utgör arbetsutskott, som snabbt kan agera och råda SUHF:s styrelse i akuta frågor.

Gruppen får själv adjungera de personer man anser nödvändiga för hela eller delar av uppdraget. Initiativ som kan innebära kostnader för SUHF ska stämmas av med presidiet.

Forskningsadministration och SUHF-modellen 2017

Umeå universitet och Högskolan i Halmstad sammanställde hösten 2017 en översikt över hur olika finansiärer reglerar sina bidrag när det gäller medfinansiering, hur mycket overhead som betalas ut, hur lönekostnadspåslag ser ut (LKP) samt vilka juridiska krav som finns.

Materialet illustrerar tydligt den verklighet som forskare och administratörer måste förhålla sig till när de söker extern finansiering för sina projekt.

Sammanställningen är en ögonblicksbild från hösten 2017. Det är viktigt att alltid kontrollera med finansiären hur aktuellt regelverk ser ut innan nya ansökningar skickas in.

Sammanställning har tre huvudsyften:

  • att ge en överblick över variationen av olika finansiärers krav gällande finansiering och avtal, så att forskare och administratörer snabbt kan se vilka förutsättningar som finns (det är viktigt att betona att översikten gäller för 2017)
  • attt bidra till diskussionen om förenkling av forskningsadministration. EU har som mål att förenkla projektadministration och minska fel. Svenska myndigheter/finansiärer som förvaltar EU-medel har dock tolkat EU:s regelverk på olika sätt, vilket har lett till en stor variationen av regler och krav. När det förs en diskussion om det framtida regelverket, kan sammanställningen illustrera behovet av enhetliga regler även inom Sverige.
  • att utgöra underlag när SUHF-modellen ses över. När SUHF-modellen ses över kan sammanställningen vara användbar för att visa hur många olika krav och regler som direkt eller indirekt hänger ihop med modellen.

För att illustrera medfinansiering vid Umeå universitet och Högskolan i Halmstad, finns sammanställningen: Forskningsadministration och SUHF-modellen 2017 - medfinansiering UmU och HH, se nedan.