Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:1

2015-03-13

Innehåll

Rapport varnar för stigande studieavgifter i Australien

Studieavgifterna i Australien kommer under de närmaste 40 åren att i genomsnitt stiga med 88 procent, om regeringen lyckas i sina strävanden att avreglera avgifterna. Det framförs i en nyligen publicerad rapport. Enligt rapporten visar en prognos att avgifterna kommer att öka i stort sett i samma takt som landets ekonomi. Många utbildningsekonomer menar dock att detta är orealistiskt lågt räknat. De menar istället att avgifterna kommer att fördubblas inom några år om regeringen genomför nu föreslagna avregleringar. Exempelvis har University of Western Australia flaggat för avgiftshöjningar på över 150 procent. Studieavgiften för en kandidatexamen vid detta lärosäte skulle därmed bli 16 000 australiensiska dollar (motsv. ca SEK 105 000) per år.

Rapporten förutspår att den statliga finansieringen till lärosätena kommer att minska under de kommande 40 åren, från nuvarande 11 800 dollar (motsv. ca SEK 77 500) per student till 9 400. Om kostnaderna för de statliga studielånen räknas in kommer statens kostnader istället att öka från dagens 19 100 dollar per student till 23 100. Rapporten visar också att universiteten, efter regeringens eventuella reformer, i allt högre grad kommer att finansieras via studenternas avgifter istället för via statliga medel. Till bilden hör att de totala utbildningskostnaderna för högre utbildning i Australien förväntas öka till i storleksordningen 2 procent av BNP mot dagens 1,7 procent. Skulle de nedskärningar som regeringen nu föreslår genomföras, uppskattar rapportens författare att statens kostnader för högre utbildning endast kommer att motsvara 1 procent av BNP i framtiden.

Läs mer i The Australian om avgiftsrapporten


Hatbrotten skapar oro i universitetsvärlden – men också direkta insatser

Studenter och lärare med arabiskt ursprung på västerländska universitet och forskningsinstitut är bekymrade för sin säkerhet. Förra månaden dödades tre studenter med arabiskt ursprung av en person med västerländsk bakgrund. Det skedde nära University of North Carolina i USA. Studenter, personal och organisationer med arabisk anknytning menar att detta var ett hatbrott som i andra sammanhang skulle klassificerats som terrorism, om rollerna varit ombytta. Kritikerna hävdar att mediabevakningen har varit liten och negativ, och anklagar media för att ge näring till islamofobi.

I Frankrike kommer finansieringen till universitetskurser i och om islam att fördubblas. Det meddelade premiärminister Manuel Valls nyligen. Åtgärden är ett försök att stoppa utländsk finansiering av imamutbildningar. I ett tal i Strasbourg sade premiärministern att utbildningarna i islam måste förbättras om islamsk extremism ska kunna motverkas. Hans tal är en följd av attackerna mot Charlie Hebdo i januari och ett försök att minska inflytandet från de radikala imamerna i landet. Regeringen vill att fler av de religiösa företrädare som hat utbildats utomlands ska genomgå utbildning i Frankrike så att de kan tala franska flytande men även förstå den franska republikens värdegrund. Idag erbjuder sex franska universitet undervisning i islamsk kultur och teologi. I Frankrike, som har Europas största muslimska befolkning med omkring fem miljoner individer, rapporterades 128 brott mot muslimer under de två första veckorna efter morden på Charlie Hebdo. Enligt organisationen l'Obervatoire national contre l'islamophobie var under hela 2014 motsvarande antal 133 brott.

Läs mer på University World News om oron bland muslimska studenter och lärare

Läs mer på nyhetssajten france24 om fransk utbildning i islamsk kultur och teologi


Utbildningskvalitet fokuseras i Norden

Den norska regeringen förbereder nu en skrivelse till Stortinget om kvalitet i den norska högre utbildningen. Enligt kunskapsminister Torbjörn Röe Isaksen blir skrivelsen en uppföljning av den långtidsplan för forskning och högre utbildning som regeringen lade fram i höstas. Regeringen arbetar dessutom på en skrivelse om strukturen i universitets- och högskolesektorn. Skrivelsen ska bl.a. behandla sammanslagningar av lärosäten: ”Mer robuste fagmiljøer er en forutsetning for å kunne tilby utdanninger av god kvalitet,…” säger Røe Isaksen. I långtidsplanen sägs att de statliga anslagen till forskning och utvecklingsarbete läsåret 2019/20 ska motsvara en procent av BNP. De ökade statliga satsningarna ska göras inom sex prioriterade områden, hav, klimat/miljö/miljövänlig energi, förnyelse av offentlig sektor, möjliggörande teknologier, innovativt och förändringsbenäget näringsliv samt världsledande ämnesmiljöer.

Också i Danmark är kvalitet i den högre utbildningen ett hett ämne. Ministern för högre utbildning och forskning, Sofie Carsten Nielsen, har nyligen fått en rapport från regeringens egen kvalitetskommission. I rapporten "Nye veje og høje mål", pekar kommissionen ut elva utmaningar och tio förslag. Huvudinriktningen är att skapa en bättre arbetsmarknad för akademiker, ökad status för bra undervisning och mer uppmuntran till heltidsstudier. Bland förslagen märks en ny struktur inom den högre utbildningen, färre studieplatser inom områden med hög arbetslöshet, nytt antagningssystem, starkare ledarskap, och mindre byråkrati. Mest uppmärksamhet har förslagen om färre platser inom främst humaniora fått. Trots protester har regeringen redan minskat antalet platser med 4 000.

Läs mer på norska regeringens webbplats om utvecklingsplaner

Läs mer i University World News om den danska kvalitetskommissionens förslag


Socioekonomiska klyftor ökar inom högre utbildning i USA

Ökande kostnader och minskat statligt stöd har gjort det svårare för studenter från låginkomstmiljöer att skaffa sig en universitetsexamen, jämfört med för 45 år sedan. Detta visas i en ny rapport: ”Indicators of Higher Education Equity in the United States”. En orsak till de ökade klyftorna är att när statens stöd har minskat så har familjerna och studenterna själva fått ta en större del av kostnaderna. År 1980 svarade de för en tredjedel av intäkterna till den högre utbildningen, medan andelen år 2012 var drygt hälften. Den ökande klyftan mellan rika och fattiga märks inte minst när det gäller utbildningsnivå. År 1970 var sannolikheten för att barn från familjer med hög inkomst skulle skaffa sig en examen fem gånger högre än för barn från familjer med låg inkomst. År 2013 var motsvarande sannolikhet åtta gånger högre.

En artikel i tidskriften Education Next tar upp en annan aspekt av socioekonomiska skillnader inom högre utbildning. Artikeln visar att de som har växt upp i familjer med ensamstående föräldrar har sämre utbildningsmässiga möjligheter än tidigare generationer. År 2009 hade unga vuxna från familjer med ensamstående föräldrar 1,32 år kortare utbildning än deras motsvarigheter i familjer med två föräldrar och 26 procent färre hade fullföljt en college-utbildning. Båda dessa klyftor hade dubblerats sedan 1978. Då var skillnaderna 0,63 år respektive 12 procent skillnad i fråga om fullföljd utbildning. Tilläggas kan att enligt artikeln har andelen ungdomar som växer upp med ensamstående föräldrar ökat från 51 till 75 procent.

Läs mer i LA-Times om ökande inkomstklyftor i amerikansk högre utbildning

Läs mer på Inside Higher Education om skillnader i utbildning beroende på familjesituation


Skotskt universitet planerar att återbetala avgift till utländska studenter som misslyckas

Studenter vid University of West Scotland (UWS) som betalar avgifter kan komma att få dessa återbetalda om de inte lyckas ta sin examen. Flera hundra studenter vid lärosätet skulle kunna dra fördel av förslaget som presenterades vid ett möte i parlamentet nyligen med universitetsledningar, näringslivsföreträdare och politiker. Craig Mahoney, rektor för UWS, framförde att "We have to acknowledge that students are customers and we have to meet customer expectations. To do that, we have to know who our customers are and understand their needs and desires." Alla skotska lärosäten kan ta ut avgifter, men marknaden domineras av de mest kända bl.a. Edinburgh, St Andrews, och Glasgow.

Om förslaget blir verklighet skulle UWS bli först i Storbritannien med att erbjuda återbetalning. Inhemska studenter skulle inte kunna ta del av erbjudandet eftersom de får sina ”avgifter” betalda av staten. Enbart utländska studenter som nu betalar mer än £ 10 000 (motsv. ca SEK 128 000) per år och studenter från övriga Storbritannien som betalar £ 7 250 skulle kunna få avgiften återbetald. Enligt förslaget skulle endast de som deltar regelbundet i kurserna och tar emot alla erbjudanden om hjälp och stöd kunna få återbetalning. I en kommentar säger studentorganisationen National Union of Students att förslaget bör diskuteras. Man menar dock att det inte får bli enbart en del i marknadsföringen och ett sätt att rekrytera betalande studenter samt att studenterna inte får behandlas som kunder eller produkter.

Läs mer i Herald Scotland om återbetalning av avgifter i Skottland


Asiatisk studentmobilitet kan komma att förändras

Antalet studenter från Sydkorea som studerar utomlands minskar. Data från Sydkoreas utbildningsministerium visar att utvecklingen, som började år 2012, har pågått i tre år. Det första året bedömdes nedgången vara tillfällig, men nu verkar den snarare vara en trend. Demografiska förändringar i landet talar för att en fortsatt nedgång kan förväntas. Men nedgången gäller inte alla destinationer. Till vissa närliggande länder har antalet utresande studenter från Sydkorea ökat. En tänkbar förklaring är att landets medelklass har blivit mer priskänslig. En annan förklaring är att arbetslösheten i Sydkorea är relativt hög för nyutexaminerade akademiker. Ett land som ökat sin rekrytering från Sydkorea är Kina, kanske som en följd av det frihandelsavtal som förväntas under året. Det skulle kunna leda till arbete för dem som har kunskaper i det kinesiska språket.

En annan aspekt på asiatisk mobilitet tas upp i England. Landets universitet har blivit alltför beroende av rekrytering studenter (postgraduate) från Kina. Det säger den engelska myndigheten the Higher Education Funding Council for England (Hefce). Beroendet av studenter som finansieras av hemlandet är en stor risk. Orsaken är att Kinas unga befolkning minskar snabbt. Antalet 20-åringar förväntas minska 40 procent snabbare 2015–2020 jämfört med perioden 2005–2010. Samtidigt gör Kina stora ansträngningar för att bli ett mottagande land för utländska studenter. En annan riskfaktor är att engelska lärosäten rekryterar allt mer från länder med statliga stipendieprogram, förutom Kina bl.a. Malaysia, Irak och Libyen. Ytterligare en riskfaktor är den ökande konkurrensen från andra engelsktalande länder, inte minst USA.

Läs mer på University World News om minskat antal utresande från Sydkorea

Läs mer på University World News om riskerna med rekrytering från Kina
 

Nyheter i korthet


Kenya: Bättre testresultat ger rekordhögt antal sökande till universiteten

Lärosätena i Kenya befinner sig snart i stormens öga. De behöver finansiering för att kunna ta emot 10 000-tals nya studenter. Bakgrunden är att i slutproven från ungdomsskolan var det i år rekordmånga som uppnådde minst det resultat som krävs för tillträde till universiteten. Ökningen jämfört med förra året var drygt 27 procent. Den beror enligt vissa bedömare på landets stora satsning på utbildning motsvarande grund- och gymnasieskola.

Läs mer på University World News om ökat antal studenter i Kenya


Ryssland: Stoppad utbetalning av statliga stipendier

Mer än 40 ryska universitet är enligt studentombudsmannen försenade med sina utbetalningar av stipendier. Vissa lärosäten medger detta, medan andra hävdar att utbetalningarna har gjorts. Enligt rysk lag ska ett antal platser erbjudas kostnadsfritt, till de bästa studenterna. De som har bra resultat ska också få ett stipendium på mellan 1 420 och 2 139 rubler (ca SEK 200–300) per månad. Till dem som har problem hör det välkända Moscow State University.

Läs mer i The Moscove Times om utbetalning av ryska stipendier


Jordanien: Många universitet misslyckades i nationellt prov

Bara 18 av 43 universitet i Jordanien fick godkända resultat när deras studenter deltog i ett numera obligatoriskt prov för dem som ska ta sin examen denna termin. Tanken är att studenternas resultat avspeglar lärosätenas insatser. De dåliga resultaten har kommit som en chock för hela nationen. Vissa bedömare kopplar misslyckandet till sociala problem. Många studenter har svårigheter med både muntlig och skriftlig kommunikation, vilket anses ha lett till våldsutbrott vid vissa lärosäten.

Läs mer på nyhetssajten Ala Fanar om provresultaten i Jordanien


USA: Bättre att anteckna med papper och penna

En amerikansk professor har förbjudit sina studenter att göra anteckningar på dator. Om datorn är igång lockar bl.a. Facebook, och då tar studenterna till sig undervisningen sämre. Förbudet har visat sig fungera mycket bra och åtgärden får stöd av en artikel i tidskriften Psychological Science. Där visas att de som använder dator tenderar att ordagrant skriva det som sägs utan att reflektera över innehållet, medan de som använder papper och penna tvingas använda egna ord och reflektera.

Läs mer i The Chronicle of Higher Education om anteckningar med papper och penna

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |