Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:10

2015-05-22

Innehåll

65 000 omdömen placerar 22 lärosäten i världstoppen

King’s College London och New York University är de lärosäten som har förbättrat sina positioner på världsrankningens topp-50-lista mest. Det hävdar företaget Thomson Reuters. De baserar sina uttalanden på en egen årlig undersökning. I den senaste omgången samlades 65 000 omdömen om lärosäten in. Utöver omdömen bygger undersökningen på forskningsresultat, citeringsmönster och finansiering. I den förbättring man redovisar jämförs resultaten för åren 2010 och 2015. De övriga lärosäten som har förbättrat sig mest är ETH Zurich, the National University of Singapore, Duke University, Northwestern University, Georgia Institute of Technology, the University of Manchester, the University of Melbourne, och Ludwig-Maximilians Universität München. Trots att de har förbättrat sina positioner avsevärt, är det dock inget av dessa universitet som har tagit steget in bland de tio i världen som har de totalt sett bästa omdömena.

En ämnesuppdelad analys visar att sammanlagt 22 lärosäten placerar sig ibland de tio bästa inom sex olika ämnesområden. De sex är konst och humaniora, samhällsvetenskap, medicin och hälsa, livsvetenskap, teknologi och naturvetenskap. Av de 22 finns 15 i USA, fyra i Storbritannien och ett vardera i Kanada, Sverige (Karolinska institutet) och Schweiz. Ett antal lärosäten har topplaceringar inom mer än ett område. Cambridge, Harvard, Oxford och Stanford placerar sig bland de tio bästa inom alla sex ämnesområdena. Den totalt sett högsta placeringen har Harvard fått.

Utöver sin världsrankning gör Thomson Reuters också en regional redovisning. I den som avser Asien placeras the University of Tokyo högst. I övrigt har Japan och Kina vardera fyra lärosäten på tio-i-topp-listan, medan Sydkorea och Taiwan har ett vardera.

Läs i University World News om de mest ansedda lärosätena i världen


Stress och oro ökar epidemiskt vid brittiska universitet

Reaktioner i form av stress och oro (anxiety) börjar få epidemisk omfattning vid universiteten, samtidigt som resurserna för stöd till studenter skärs ned. Det skriver tidningen the Guardian. När studenter från Goldsmiths University i mars månad ockuperade en byggnad var många av kraven välkända: ”Fight marketisation and privatisation of higher education … Police not welcome on campus.” Men det allra första kravet på deras lista var nytt: “Recruit more counsellors.” Också de studenter som ockuperade London School of Economics ville ha mer studentstöd. De krävde att gränsen för antalet möten med kurator/vägledare skulle tas bort. Studenter vid Kings College London ställde för sin del krav på: ”A permanent additional CBT (cognitive behavioural therapy) therapist.” Samtidigt rapporterar the Royal College of Psychiatrists en stadig ökning av mentala störningar och deras djup.

Ruth Caleb vid Brunel University i London har arbetat med stöd till studenter i 25 år. I början handlade studenternas besök mest om hemlängtan, den första pojkvännen och att lära sig leva med nya människor. Nu, säger hon, gäller samtalen depression, ätstörningar och självskadebeteenden: “I wouldn’t say there is more mental illness, necessarily … But there is certainly more anxiety. If I had to use one word to describe how students are feeling today, I would say they are worried. And they’ve got a lot to worry about.”

En ytterligare illustration av det som the Guardian beskriver är resultaten från en amerikansk undersökning. Den visar att oro och ångest är den vanligaste orsaken till att studenter söker behandling. På andra plats kommer depression.

Läs i the Guardian om behovet av stöd till studenter i Storbritannien

Läs i Inside Higher Education om amerikanska studenters behov av stöd


MOOC: Nya användningsområden och nya möjligheter att tentera på nätet

Den ledande brittiska MOOC-plattformen FutureLearn har träffat avtal med ett företag som erbjuder tester och tentamina på nätet, Pearson VUE. Avsikten är att studerande som följer kurser via FutureLearn ska kunna tentera dessa på ett säkert sätt var de än befinner sig i världen. Inledningsvis erbjuds tentamen av sju kurser från sex olika universitet i Storbritannien och ett i Australien. Pearson har, enligt FutureLearn, väl utvecklade system för identitetskontroll och förhindrande av fusk. Användarna kan själva boka sin tentamen vid ett av Pearsons 5 100 testcenter i 180 länder. Priset för att genomföra en tentamen vid ett testcenter blir enligt FutureLearn GBP 119 (motsv. drygt SEK 1 500). Kathy Skelton, ansvarig för strategifrågor vid Pearson, menar att säkerheten vid deras testcenter kan komma att locka fler MOOC-arrangörer.

I Frankrike ska arbetslösa få en gräddfil till kurser via plattformen OpenClassroom. Det meddelade president François Hollande nyligen. Andelen arbetslösa i Frankrike är ca 11 procent. Från den 1:a september ska dessa få full tillgång till kurser och dessutom möjlighet att få kurserna validerade. Regeringen ska nu marknadsföra de huvudsakligen arbetsmarknadsinriktade kurserna på plattformen. Tanken är att arbetslösa ska kunna utbildas till arbete inom de sektorer som idag har brist på personal. Dit hör den digitala sektorn, som enligt EU-kommissionen kommer att sakna drygt 800 000 personer totalt i Europa. Till de lärosäten som har utvecklat kurser för OpenClassroom hör the École Polytechnique and the École Supérieure de Génie Informatique, båda i Paris.

Läs i the PIE-news om säkra MOOC-tentamina på nätet

Läs i Times Higher Education om MOOC för arbetslösa i Frankrike


Kampanj på sociala media i Kanada för forskning

Denna vecka startar en kampanj i kanadensiska sociala media för att göra landets forskning känd för skattebetalarna. Det är sex forskningsintensiva universitet som står bakom projektet, Research2Reality. Universiteten har skjutit till sammanlagt 400 000 kanadensiska dollar (motsv. SEK 2,7 miljoner). Projektet består av 70 korta videofilmer, vardera ca två minuter långa. I filmerna beskriver några av landets mest framträdande forskare sitt arbete och vad som driver dem. Projektledaren, professor Molly Shoichet vid University of Toronto, påpekar att “We’re not a lobby group … Our focus is on capturing the imagination and the curiosity of the public to engage them in what’s going on.”

Tempot i filmerna är snabbt och de är gjorda med biokvalitet. De är särskilt anpassade för mobila enheter. De ämnen som tas upp omfattar allt från kvantfysik, som syftar till att bygga snabbare datorer, till nya behandlingar för cancer. Flera av filmerna har ett samlat tema, t.ex. forskning med koppling till vatten. Gemensamt för alla filmerna är hur pågående forskning kan påverka framtiden. Molly Shoichet hoppas att Research2Reality ska få kanadensare att tänka på forskning inte bara när de får direkta frågor om den, utan så snart de funderar på ett problem som har social eller ekonomisk relevans för samhället.

Det bör tilläggas att uppgifter från OECD visar att de totala utgifterna för forskning och utveckling i Kanada, räknat som andel av bruttonationalprodukten, har sjunkit sedan 2008. De är nu klart lägre än genomsnittet inom OECD.

Läs i the Globe and Mail om forskningskampanjen i Kanada


Lärare känner sig tvingade att ge studenter för höga betyg

Närmare hälften av universitetslärarna i Storbritannien har känt sig tvingade att höja studenternas betyg eller förhindra att studenterna misslyckas. Det visar en enkät med drygt 2 000 svarande som tidningen the Guardian har genomfört. Av dem som svarade var ca 60 procent lärare, resten hade annan sysselsättning – t.ex. olika former av stöd till studenter.

Enligt enkätsvaren var det 46 procent av lärarna som känt sig pressade att tillämpa en generös bedömning av studenternas arbeten. Många av lärarna menade att olika reformer under senare år, där universiteten har uppmuntrats att öka antagningen och att behandla studenter som kunder, har skadat grundutbildningen. Hälften av dem som svarade på enkäten beskrev också sin arbetsbörda som ohanterlig. Nick Hillman, chef för Higher Education Policy Institute säger i en kommentar att resultaten bör tolkas med stor försiktighet, men en fråga infinner sig: ”Why aren’t the higher fees that have been in place since 2012 easing the pressures?”

Också i Australien diskuteras risken att lärare känner sig tvingade att felaktigt godkänna studenter. Bakgrunden är det stora beroendet av inkomster från utländska studenter. En kommission som arbetar mot korruption i delstaten New South Wales har nu uppmanat universiteten att frikoppla ansvaret för att studenterna når de akademiska målen från de incitament som inkomster från utländska studenter innebär. Om vinstmålen blir viktigare än de akademiska resultaten är risken stor för tveksamt och korrupt agerande säger kommissionen. Rapporten användes som underlag för ett teve-program där bl.a. problem med korrupta rekryteringsagenter pekades ut. Programmet fick dock hård kritik för ensidighet.

Läs i the Guardian om att lärare känner sig tvungna att bedöma studenternas arbete generöst

Läs i the PIE-news om risken för korruption vid universiteten i New South Wales


Fem trender som visar vår begränsade kunskap om högre utbildning

Vår kunskap om högre utbildning är begränsad, trots ökad tillgång till information. Det kan illustreras med fem trender under de senaste 15 åren, skriver Paul Ashwin, professor i högre utbildning vid Lancaster University i Storbritannien.

Den första trenden är det ökade deltagandet i högre utbildning, vilket kan ses i de flesta länder. I vissa av dem är föräldrarnas utbildningsbakgrund helt avgörande för vilka som börjar studera. Och vilka mekanismer som ligger bakom detta vet vi inte mycket om. Den andra trenden är internationell mobilitet bland studenter. Vi har kunskap om t.ex. fördelningen av studenter mellan länder, men vi vet inte mycket om hur andelen internationella studenter påverkar undervisning och lärande på universiteten. Den tredje trenden är en ökad fokusering på studenternas upplevelser. Denna fokusering har varit viktig för förändringen av den traditionellt lärarfokuserade undervisningen. Men, säger Ashwin, det finns en risk att ett sådant fokus skymmer den centrala rollen som kunskapsinhämtandet ska ha.

Den fjärde trenden är fokuseringen på undervisningens kvalitet. Den beskrivs allt oftare via rankningstabeller. Dessa är enkla att ta till sig, men ofta dåligt sammansatta. Budskapet i tabellerna är, felaktigt, att den som studerat vid lärosäten med den bästa rankningen har fått den bästa utbildningen. Tabellerna låter historia och prestige styra vår förståelse av undervisning. Den femte och sista trenden är påverkanstänkandet. Förväntningarna på att forskningen ska vara till nytta för samhället har ökat starkt. Men sättet att mäta denna påverkan är snedvridet. Det är inte de individuella studierna som påverkar, det är den kollektiva kunskapen inom en disciplin.

Läs på webbsidan för the Conversation om fem trender inom högre utbildning
 

 

Nyheter i korthet


Thailand: Fyra stora statliga universitet privatiseras

Fyra större offentligt drivna universitet har fått ökad autonomi genom beslut i den av militären dominerade nationalförsamlingen. Oppositionen ser åtgärden som en förberedelse på väg mot en privatisering. Studenter kritiserar beslutet för att det inte har funnits utrymme för diskussion. Varken personal eller studenter har kunnat framföra synpunkter. Det finns oro för att autonomin ska användas för att ge inkomster via kommersiellt inriktade program, höjning av studieavgifter eller ökning av antal studenter per lärare.

Läs i University World News om förändrade driftsformer för universitet i Thailand


Nepal: Efterskalven gör att universiteten håller fortsatt stängt

Universiteten i Nepal skulle ha startat sin undervisning den 15:e maj. Efter det nya kraftiga skalvet den 12:e maj skjuts starten nu fram till början eller mitten av juni. Alla planerade examenstillfällen har skjutits upp på obestämd tid. I landet finns närmare 550 000 studerande på universitetsnivå. På landets största lärosäte, Tribhuvan University, har 16 institutioner inkl. kontor för rektor och övrig administration förvandlats till grus.

Läs i University World News om jordbävningens effekter på högre utbildning i Katmandu


Kenya: Universitetens utbildningsutbud begränsas och därmed deras intäkter

Kenyas myndighet för högre utbildning, Commission for University Education, har uppmanat universiteten att senast i juli månad upphöra med all utbildning som inte ingår i ett program och leder till en examen. Som en effekt av detta kommer universitetens intäkter att minska kraftigt. Universiteten ska också avsluta de samarbeten med högskolor som handlar om annat än hela studieprogram. Utbildning som leder till diplom och certifieringar ska i fortsättningen skötas helt av högskolor.

Läs i University World News om reglering av utbildningsutbudet i Kenya


Kambodja: Kvalitetsgranskningen av högre utbildning återupptas

Kambodja har med stöd av Unesco och Världsbanken omstrukturerat sitt utbildningsministerium. Under en tid har därför granskningen av högre utbildning legat nere. Nu har granskningsfunktionen inordnats i ministeriet och arbetet återupptas genom en granskning av landets tio toppuniversitet och sedan följer övriga lärosäten. Totalt finns 105 universitet, varav dock 70 procent bedöms hålla bristande kvalitet. Den högre utbildningen har expanderat snabbt de senaste åren och regeringens kvalitetsgranskning har haft svårt att hinna med.

Läs i Cambodia Daily om kvalitetsgranskningen av högre utbildning

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |