Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:11

2015-05-29

Innehåll

Kvalitetsreformen i Norge har inte fungerat

Tio år efter genomförandet av den s.k. kvalitetsreformen har Norge fortfarande bland den lägsta andelen studenter som fullföljer sin utbildning. Det visar en ny rapport från landets Riksrevision. Av 18 undersökta OECD-länder är det bara Sverige, USA och Ungern som har lägre värden. I Norge är det 59 procent som fullföljer sina studier, medan genomsnittet för OECD är 68 procent. Japan och Danmark har de högsta andelarna med 90 respektive 81 procent.

Kvalitetsreformen hade bl.a. som mål att få fler studenter att fullfölja sina studier och att det skulle ske på ”normerad” tid. Kunskapsdepartementet har tidigare sagt att andelen studenter som fullföljer sin utbildning ska vara ett kriterium för kvalitet. Rapporten visar nu att från 2003 till 2011(2013) ökade den genomsnittliga poängproduktionen för heltidsstuderande bara med 1,5 poäng.

Riksrevisorn Per-Kristian Foss säger i en kommentar att många av de åtgärder som lärosätena vidtagit för att förbättra situationen har varit inriktade på sociala frågor, för att bl.a. öka studenternas trivsel. Exempel på detta är införande av faddersystem när studierna påbörjas. Dessa åtgärder har dock inte haft någon dokumenterad effekt på andelen studenter som fullföljer utbildningen. Riksrevisorn ger rådet till Kunskapsdepartementet att använda andra kriterier på kvalitet i utbildningen. Fokus bör läggas på kvalitet i lärandet, hur studietiden organiseras och på studieprogrammens innehåll. Anders K. Langset, som är ordförande i Norsk studentorganisation, säger att studenterna främst är missnöjda med uppföljningen av studierna och med bristen på återkoppling från lärarna. Varje student bör få en egen mentor med en tydligt definierad roll.

Läs i studenttidningen Universitas om kvalitetsreformen i Norge


Mycket kvar att göra enligt Bolognarapport

Implementeringen av Bolognadeklarationen har kommit långt, men fortfarande finns det områden där länderna ligger efter. Det visar årets implementeringsrapport för det s.k. EHEA-området (European Area of Higher Education). De numera 48 länderna har sedan starten 1999 frivilligt åtagit sig att genomföra de reformer som anges i den mellanstatliga överenskommelsen Bolognadeklarationen. Rapporten redovisar hur de olika länderna implementerat deklarationen fram till början av 2014.

Arbetet med kvalitetssäkring av högre utbildning är fortfarande dynamiskt, och det fortsätter att vara kärnan i utvecklingen. Rapporten visar även en stark utveckling inom ECTS (European credit transfer and accumulation system) sedan 2012. Men inom övriga områden går det inte lika bra. Utvecklingen är särskilt svag när det gäller breddad rekrytering.

Enligt rapporten har åtminstone 16 länder gjort stora framsteg i att implementera de nationella kvalifikationsramverken, men 10 länder har ännu inte startat implementeringen på program- och lärosätesnivå. Ytterligare några länder visar inga framsteg alls sedan den senaste rapporten 2012. Det är också tydligt att flera länder har kommit en bra bit på väg när det gäller strukturen inom den högre utbildningen. Samtidigt finns ännu ingen enhetlig modell för grundutbildning (first cycle) och skillnaderna i utbildningarnas omfattning (work load) är stor. Vidare finns brister i hur utbildningar ska erkännas mellan länderna och vem som erkänner de kurser eller utbildningar som genomförts i andra länder.

Läs i University World News om uppföljningen av Bolognaarbetet

Läs implementeringsrapporten på EU-kommissionens hemsida

Läs Karin Rödings, rektor Mälardalens högskola, blogg från det nionde ministermötet


Sammanslagningar av lärosäten med en vald rektor lyckas aldrig

En vald rektor kan vara ett hinder för sammanslagning av lärosäten. Det menar Jens Nørgaard Oddershed, tidigare bl.a. rektor för Syddansk Universitet. Han framförde sina åsikter vid årskonferensen med den norska organisationen Nokut (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen).

Vid Nokuts konferens diskuterades sammanslagningar av lärosäten. Bakgrunden är den norska regeringens planer på ett antal högskolereformer som handlar dels om att slå samman dagens fjorton universitet och högskolor till fem, dels frågan om lärosätena ska ha valda rektorer eller om styrelserna ska utnämna rektor samt dels antalet externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Kunskapsdepartementet ska under året lägga ett förslag till Stortinget (riksdagen) i dessa frågor.

På frågan om vilka råd Oddershede ville ge till Norge, svarade han att de sammanslagningar man gjort i Danmark aldrig hade lyckats om man hade haft valda rektorer. Sammanslagningen till Syddansk Universitet inkluderade t.ex. fyra lärosäten. Allt gick förhållandevis bra tills det var dags att finna namn på lärosätet. Namnet mötte stort motstånd från universitetet i Odense, där man vände sig mot att ortsnamnet skulle försvinna. Men med det nya namnet lyckades man etablera en ny regional enhet, Syddanmark.

Göran Melin från Technopolis Group menade att de svenska sammanslagningarna av Högskolan på Gotland och Uppsala universitet samt skapandet av Linnéuniversitetet är lyckade exempel, medan sammanslagningen av Chengdu University of Science and Technology och det ”gamla” Sichuan University i Kina 1994, var mindre lyckad bl.a. på grund av att personal och studenter inte var delaktiga i processen.

Läs i University World News om diskussionerna om sammanslagningar av lärosäten i Norge


Nytt nätuniversitet ska hjälpa studenter på flykt att avsluta sina studier

Wings University kommer att ge MOOC-kurser från och med september i år med särskild inriktning på studenter som flytt från sitt land. Kurserna kommer att förmedlas via universitets hemsida och ges av universitet som Cambridge, Oxford och Harvard, tills dess Wings kan ge egna kurser. Universitet kommer att hjälpa studenterna att hitta relevanta kurser. Tanken är att hjälpa studenter som exempelvis flytt från Syrien att avsluta sina studier i det land där de befinner sig.

Wings startades i Tyskland i februari i år av ett tjugotal lärare från olika länder. Nu söker initiativtagarna pengar. För den första budgeten siktar man på 1,7 miljoner amerikanska dollar (motsv. SEK 14,5 miljoner). Odai Al Hashimi, universitets mellanösternansvarige, som är bosatt i Turkiet, lyfter fram att universitet kommer att ha låga omkostnader. Samtidigt kommer det att ha obegränsad kapacitet, så att alla som behöver utbildning kan få det. Det gäller framför allt kostnadsfria kurser.

Universitetet kommer att tillämpa öppen antagning och om det krävs förkunskaper av olika slag så ska prov eller motsvarande anordnas. Lärosätet kommer att verka för individuella lösningar så att så många som möjligt får förutsättningar att studera. Att bli ett fullt ackrediterat lärosäte tror en annan av initiativtagarna, Markus Kressler vid Freie Universität Berlin, kan ta upp emot två år. Han refererar till FN-statistik som säger att omkring 7 miljoner flyktingar i världen inte kan fortsätta eller avsluta sina studier. Orsaken är att de är papperslösa, inte har tillräckliga språkkunskaper eller möter andra typer av hinder.

Läs i al Fanar Media om det nystartade universitetet för studenter på flykt


Svenska högskolesystemet på femte plats i världen

Sverige hamnar på femte plats när 50 länders högskolesystem jämförs. På första plats finns USA följt av Schweiz, Danmark, Finland, Sverige och Kanada. Jämförelsen görs av Leiden University i Nederländerna på uppdrag av 25 lärosäten i organisationen Universitas 21. Undersökning görs årligen och är den fjärde i ordningen. Jämfört med förra året har Kina och Sydafrika klättrat mest på rankningslistan, medan länder i östra Europa har fallit mest.

Rankningen av de nationella systemen baseras på fyra grupper av indikatorer: resurser, omgivning (Environment), kontakter med omvärlden (Connectivity) och resultat (Output). Resurser har en särskild tyngd i denna undersökning. De står för 40 procent av måttet, medan de andra tre grupperna svarar för 20 procent vardera. En analys av sambanden mellan variablerna visar bl.a. att korrelationen mellan kontakter med omvärlden och resurser är mycket hög. Det gäller särskilt för de nordiska länderna och Schweiz. Också korrelationen mellan resultat och resurser, särskilt resurser för forskning, är hög. Den viktigaste variabeln i gruppen omgivning är regeringspolitiken, där bl.a. finansiell och akademisk autonomi ingår. På denna variabel placerar sig Hong Kong i toppen och Grekland på 50:e och sista plats.

Gruppen kontakter med omvärlden innehåller sex mått på nationellt och internationellt engagemang. Till dessa hör andel internationella studenter och andel vetenskapliga publikationer där författare från näringslivet ingår. På den senare variabeln är värdet för Danmark, Japan, Nederländerna, Sverige och Österrike mer än 8 procent, medan det för t.ex. Australien är 4 procent. I gruppen resultat ingår forskningsresultat, studiedeltagande, förekomst av flagskeppsuniversitet, utbildningskvalifikationer hos arbetstagarna, och situationen på arbetsmarknaden.

Läs på hemsidan för Univeritas21 om rankning av nationella system för högra utbildning


Spanska språket är på stark frammarsch

Antalet studenter som genomgår det officiella provet i spanska vid Instituto Cervantes, det statliga spanska kultur- och språkinstitutet, ökar snabbt. Sedan introduktionen 1988 har antalet stigit till 66 000, år 2014. Spanskan pekas också ut av British Council som det viktigaste språket att lära sig för brittiska ungdomar. Bakgrunden är att ca 470 miljoner människor i världen har spanska som sitt modersmål, 60 miljoner har det som sitt andraspråk och 20 miljoner studerar det som främmande språk.

Förra året var studieavgifterna vid spanska universitet i genomsnitt 1 000 euro (motsv. SEK 9 300) per år för studenter från Europa och landet var den största mottagaren av studenter på utbyte inom Erasmusprogrammet – nästan 40 000. Den relativt sett låga kostnaden gör att ett ökande antal studenter söker sig till språkskolor i Spanien för att lära sig språket och för att gå en förberedande utbildning inför universitetsstudier. Generellt sett ökar också intresset för poänggivande studier i spanska på akademisk nivå.

Vid sidan av språkstudier i Spanien erbjuder också flera länder i Central- och Sydamerika utbildning i spanska. Den viktigaste destinationen har varit Mexiko, men de senaste åren har problem med säkerheten påverkat intresset för landet negativt. Det land som nu växer snabbast ifråga om att erbjuda utbildning i spanska är Colombia. Som ett svar på det ökande intresset har flera länder i regionen lanserat webbsidor för att informera om utbildning i spanska som främmande språk vid universiteten.

Läs i the Pie News om ökande intresse för utbildning i spanska

 

 

Nyheter i korthet


Venezuela: Universiteten lider brist på allt

De offentligt drivna universiteten i Venezuela måste kanske stänga hela institutioner. Lärosätena får nämligen allt mindre resurser vilket bl.a. har gjort att mängder av lärare har slutat och att studenterna hoppar av. Vid the Central University of Venezuela i Caracas saknar laboratorierna såväl kemikalier som provrör och studenterna på tandläkarutbildningen måste själva köpa material för att behandla patienter. På lärosätet, som är ett av Unescos världsarv, förfaller byggnaderna och flera nybyggen står sedan 15 år halvfärdiga.

Läs på Fow News webbplats om resursbristen inom högre utbildning i Venezuela


Sydafrika: Ministern ska sätta fart på förändringen av högre utbildning

Sydafrikas minister för högre utbildning, Blade Nzimande, har i ett tal till parlamentet tagit upp den högre utbildningen. Han sade att han noga kommer att följa universitetens arbete för att få fler kvinnliga professorer, få bort diskriminering och ge ökat stöd till studenterna. Regeringen vill med olika initiativ öka kvaliteten och genomströmningen. Samtidigt vill man förvandla universitetskulturen i landet. Idag är antalet svarta studenter i majoritet, medan antalet svarta lärare är få.

Läs i University World News om initiativ för högre utbildning i Sydafrika


Finland: Finska universitet är positiva till införandet av studieavgifter

Den nya koalitionsregeringen i Finland informerade nyligen om sin invandringspolitik. I den ingår införandet av studieavgifter för studenter utanför EU/EES-området. Shanghai Daily (!) rapporterar att de finska universiteten är positiva till initiativet. Rektorerna menar att avgifterna skulle hjälpa universiteten att utveckla undervisningen och förbättra såväl kvaliteten som konkurrenskraften. Samtidigt tror man att antalet internationella studenter till en början kommer att minska, men att det kommer att förändras över tid.

Läs i Shanghai Daily om införande av studieavgifter i Finland


Storbritannien: Mer kunskap behövs om tvärvetenskaplig forskning

British Academy har bett universitet, enskilda forskare, finansiärer och andra att berätta om sina erfarenheter av tvärvetenskaplig forskning och högre utbildning. Akademin vill veta hur sådan forskning genomförs, hur en tvärvetenskaplig forskningskarriär skulle kunna se ut, vilka krav som ställs på den typen forskning samt exempel på utmaningar och framgångshistorier. Bidragen ska lämnas i slutet av juni och en rapport vara färdig i början av nästa år.

Läs i Times Higher Education om behovet av kunskap om tvärvetenskaplig forskning

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |