Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:12

2015-06-05

Innehåll

Studenter kräver varning för obehagliga texter

Krav på s.k. trigger warnings är en av de tydligaste trenderna inom akademin i USA just nu. Studenter vill bli varnade för obehagliga texter i kurslitteraturen. Det handlar om att personer som är känsliga för frågor om sexuellt våld, rasism eller socioekonomiskt svåra förhållanden inte ska behöva få negativa upplevelser. Trenden är inte ny, men har vuxit betydligt på senare tid. Särskilt uppmärksammat är händelsen när en student som utsatts för sexuellt våld “did not feel safe in the class”. Hon och hennes studiekamrater vid Columbia University, New York, läste detaljerade beskrivningar av våldtäkter i Ovidius verk Metamorfoser.

De oroliga studenterna skrev i universitetets studenttidning att Metamorfoser hör till de givna texterna inom litteraturvetenskapen. Problemet är enligt dem att texten, liksom så många andra inom västerländsk kanon, kan uppfattas som obehaglig och anstötlig. Texterna kan vara svåra att läsa för den som utsatts för sexuellt våld, som är färgad eller kommer från en låginkomstmiljö.

Studenternas krav på varningar har mötts av en hel del förvåning. Enligt en kommentar i pressen är det ingen tvekan om att Ovidius ger en erotisk beskrivning av våldtäkten, men att han också kritiserar sig själv och skriver om vad det innebär att konstnärligt exploatera våldtäkter. De flesta andra reaktioner har varit förvåning över att studenterna är så känsliga. Den brittiske sociologen Frank Furedi menar att de som kräver varningar av detta slag egentligen efterlyser censur: ”Trigger warnings do not simply protect people from dangerous books but also from dangerous ideas.”

Läs i The Australian om krav på varningar för obehagliga texter


Färre amerikanska studenter studerar utomlands

I det 21:a århundradet är en utbildning med hög kvalitet en internationell utbildning. Det sade den amerikanska utbildningsministern Arne Duncan nyligen på Nafsas (Association of International Educators) årskonferens. Statistik från American Council of Education visar att antalet amerikanska studenter som studerar utomlands minskar. Idag är andelen nio procent. Anledningen till det låga antalet utresande är framför allt de höga kostnaderna och bristen på finansiering. Dessutom kräver färre lärosäten än tidigare att deras studenter genomför internationella kurser samtidigt som antalet som läser främmande språk minskar.

Utvecklingen oroar många som menar att internationella kunskaper och erfarenheter är nödvändigt för dagens studenter. Detta gäller även många arbetsgivare i USA som ser internationell erfarenhet som en viktig faktor vid anställning. Martin Tillman, konsult inom högre utbildning, menar till och med att detta är en moralisk fråga. I en global ekonomi finns det risk för att lärosäten utbildar en generation av studenter utan global kompetens. Han och andra menar att det, för att få fler att studera utomlands, krävs riktade insatser. Det gäller särskilt studenter från låginkomstgrupper, första generationens invandrare och andra minoriteteter. I dessa grupper är andelen som studerar utomlands betydligt lägre än i andra grupper.

Fanta Aw, Nafsas ordförande, menar att problemet med internationalisering vid många lärosäten är att man bara fokuserar på antalet studenter som studerar längre eller kortare tid utomlands. Problemet är snarare avsaknaden av ett helhetsgrepp kring internationalisering. Det saknas internationella strategier vid lärosätena. Dessutom använder sig lärosätena inte av de resurser som alla inkommande internationella studenterna utgör, menar Aw.

Läs i The Chronicle of Higher Education om att för få amerikanska studenter läser utomlands


Brittiska universitet vill ha nytt system för att gradera examina

De som tar examen och deras framtida arbetsgivare behöver mer detaljerad information om studieresultaten. Sådan information kan Grade Point Average (GPA) ge, dvs. en modell av det slag som används i USA. I GPA beräknas ett genomsnitt av betygen på de kurser (motsv.) som ingår i en examen. Modellen förespråkas i en nyligen publicerad rapport från the Higher Education Academy. Enligt denna måste en ny modell testas parallellt med det nuvarande systemet. En första test har dock gjorts på 21 lärosäten. De har beräknat hur GPA skulle slå för studenter som tog examen läsåret 2013/14.

Rapporten är ett svar på den debatt som under en tid har förts om klassificering av examina. I det system som nu används i Storbritannien klassificeras en examen som ”first class, upper second (2:1), lower second (2:2) och third class”. Denna modell anses inte differentiera tillräckligt väl mellan olika studenters resultat och den tillämpas eller förstås inte heller utanför Storbritannien. Dessutom är transparensen dålig ifråga de beräkningar som klassificeringen baseras på.

I GPA-modellen skulle studenter få ett av 16 numeriska betyg, där 4,25 skulle vara det högsta. Modellen skulle enligt rapporten ge ett mer precist och internationellt mer gångbart mått på studieresultat. Det finns också en del som talar för att stora arbetsgivare skulle välkomna den transparens som GPA erbjuder, liksom möjligheten till kumulativa mått på vad studenten uppnått före examen. Kontakter med studenter ger dock mer blandade reaktioner. Ifråga om såväl införandet som det löpande arbetet med modellen framförs oro.

Läs i University World News om förslag till modell för klassificering av examina


Intresset för egna campus utomlands minskar

Europeiska universitet anser att egna campus i andra länder har lägst prioritet bland olika medel för internationalisering. Det visar en studie som the European Association for International Education (EAIE) nyligen presenterade. I en enkät tillfrågades respondenterna om arbete kopplat till etablering av filialer utomlands. Endast en procent av de drygt 1 350 personer som svarat och är verksamma vid ett lärosäte, säger att de lagt märke till en väsentlig ökning av sådant arbete under de senaste tre åren. En något större andel, tolv procent, svarade att de lagt märke till en ökning, medan 53 procent svarade att de inte sett någon förändring och en procent märkt en minskning. Resultatet placerar filialer utomlands på sista plats av totalt 15 åtgärder för internationalisering.

Lärosäten i Storbritannien har varit ledande i Europa när det gäller att etablera filialer i andra länder. De har etablerat totalt 35 av de 99 filialer som identifierats av en forskargrupp vid the State University of New York Albany. I Storbritannien var det tre lärosäten som tillsammans svarade för mer än 90 procent av studenter antagna vid filialer läsåret 2012/13. University of Nottingham har filialer i Malaysia och Kina, Middlesex University i Dubai och Mauritius och Heriot-Watt University i Dubai (numera också i Malaysia). Andra lärosäten har meddelat att de stänger sina filialer utomlands. University College London har meddelat att de stänger sin filial i Australien och ser över sitt engagemang i Qatar. University of East London stänger sin filial på Cypern efter bara sex månader pga. svårigheter att rekrytera studenter.

Läs i Times Higher Education om lärosätenas minskade intresse för att starta filialer utomlands


Det är för många som doktorerar i Europa

Överskottet i Europa av personer som har doktorerat skapar otillfredsställelse och stress för forskare med tillfälliga anställningar. Det sägs i en rapport från European Science Foundation. Studien har följt personal med doktorsexamen inom fem forskningsorganisationer. Resultaten visar att bara en tredjedel når fasta anställningar (tenured positions) och att önskemålet hos många om en akademisk karriär är ”not sustainable”. Enligt rapporten borde det faktum att så få personer som doktorerat går vidare till arbete utanför akademin vara en central fråga för de nationella politikerna.

I en pilotstudie kontaktade de fem forskningsorganisationerna personer som hade avlagt en doktorsexamen upp till sju år tidigare. Närmare 500 av dessa svarade på en enkät. Svaren visar att det tog i genomsnitt 4,3 år för respondenterna att fullfölja sin doktorandutbildning, vilket är kortare tid än vad motsvarande undersökningar i USA har visat. Orsaken antas vara att finansiering täcker kortare tid i Europa samt att de som doktorerar inte är lika kvalificerade som tidigare. Det senare skulle i sin tur kunna bero på att många länder har ökat volymen i sina doktorandprogram dramatiskt.

Av dem som svarade på enkätfrågorna arbetade 90 procent med forskning, men bara en tredjedel hade fast anställning. De flesta av respondenterna ville göra en akademisk karriär, vilket alltså inte är hållbart enligt studien. Rapporten ger rådet till universitet och finansiärer att göra doktoranderna medvetna om att bara en liten andel av dem kommer att kunna hitta arbete inom akademin. Doktoranderna bör också förberedas för arbete inom andra samhällssektorer, t.ex. inom konsultområdet, industrin och offentlig verksamhet.

Läs i Times Higher Education om överskottet av personer med doktorsexamen


Frankrike bygger ett Mega-universitet

Nitton franska lärosäten och forskningsinstitut slås samman till ett lärosäte och efter mer än ett decennium av planering startar i september verksamheten fullt ut. Det nya lärosätet, Université Paris-Saclay, har kallats French Silicon Valley. Ambitionen är att nå samma storlek och samma nivå av excellens som Harvard, MIT, Oxford och Cambridge. Och finansieringen talar för att detta kan uppnås. Redan idag drar det nya universitetet till sig 15 procent av de potentiella forskningsmedlen i Frankrike.

I det nya lärosätet samlas två universitet, tio s.k. grandes écoles (specialiserade högskolor) och sju nationella forskningsinstitut – eller åtminstone deras laboratorier. Alla dessa var tidigare självständiga och de flesta av dem mycket välkända inom sina respektive områden. Bland de nitton lärosätena finns såväl offentligt drivna som privata lärosäten. Några av dem är breda, allmänna, universitet medan andra är elitskolor. Det nya lärosätet har 5 700 studerande på 17 program för doktorander och 49 program på masternivå med totalt 10 000 studenter.

Université Paris-Saclay rymmer alla slag av akademisk verksamhet, från utbildning till spetsforskning. Den tekniska inriktningen är tydlig och understryks av en nära koppling till ett teknikkluster som etablerades i Saclay redan år 2004. Tillsammans med universitetet täcker detta en yta av 7 700 hektar och har redan lockat till sig internationella företag som t.ex. Siemens och Danone, liksom mer än 300 små och medelstora företag. Paris-Saclay har av MIT Technology Review listats som ett av de åtta viktigaste innovationsklustren i världen.

Läs på the Conversations webbplats om det nya franska mega-universitetet
 

 

Nyheter i korthet


USA: Att förlora kontrollen över föreläsningen

Att totalt förlora kontrollen över föreläsningen kan vara varje universitetslärares mardröm. Det hände vid Texas A&M University. Läraren hotade att underkänna alla studenter pga. att de inte ville arbeta och var allmänt oförskämda. Händelsen väckte debatt, där experter menar att om någon säger eller gör något olämpligt kan tilliten mellan lärare och studenter försvinna. Risken finns att någon part då går in i ett ”överlevnadsläge” och lärandet avstannar. De förväntningar som finns på beteendet under föreläsningarna måste därför tydliggöras.

Läs i Inside Higher Education om beteende under föreläsningar


Storbritannien: Oxfords första kvinnliga rektor – efter 800 år

Louise Richardson tillträder som rektor vid Oxford University i januari nästa år. Hon blir därmed rektor nummer 301 vid universitetet. Richardson är professor i statsvetenskap, med terrorism som specialitet. Hon är nu rektor på det skotska universitetet St Andrews. Även där var hon den första kvinnliga rektorn. Hon kommer från Irland, har ett ungdomsförflutet i IRA, studerat på Trinity College i Dublin, och UCLA samt disputerat på Harvard. Richardson är känd för sin rättframma ledarprofil: ”no-nonsense!”.

Läs i the Australian om den nya rektorn vid Oxford


Australien: Regeringen vill öka samarbetet mellan forskning och näringsliv

”Boosting the Commercial Returns from Research” kallas den nya strategin för att stärka relationerna mellan forskning och näringsliv i Australien. Den har tagits fram av ministrarna för utbildning, näring och hälsa. Trots stark utveckling av såväl forskningspublikationer som citeringar de senaste åren är regeringen nämligen inte nöjd. Australien hamnar långt ner i OECD:s rankningar av samarbete och vetenskapliga publikationer framtagna mellan näringsliv och forskningssektorn. Därför tas nu ett antal initiativ för att öka möjligheterna för samarbete.

Läs på regeringens webbplats om Australiens satsningar för ökat samarbete mellan forskning och näringsliv


Danmark: Gemensamt initiativ för att stärka landet som forskningsnation

Danskt näringsliv, de danska universiteten och den fackliga organisationen Akademikerne har tillsammans gjort ett inspel för att stärka Danmark som forskningsnation. De vill göra landet till ett centrum för kunskap som ska attrahera och behålla talanger, forskare och forskningsintensiva verksamheter. Detta vill man uppnå genom att höja dagens forskningsfinansiering från 1,1 procent av BNP till 1,5 procent år 2025. Särskilt fokus läggs på ökade investeringar i forskningsinfrastruktur. Inspelet publicerades samma dag som statsministern utlyste nyval.

Läs i University World News om initiativet för att stärka Danmark som forskningsnation
 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |