Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:13

2015-06-12

Innehåll

Stora nedskärningar drabbar Finlands universitet

Finlands nya regering planerar stora nedskärningar inom all utbildning i landet. Totalt kommer neddragningarna att omfatta ca 4,5 miljarder euro (motsv. SEK 42 miljarder) fram till 2019. Av dessa kommer 500 miljoner euro att drabba universiteten. Regeringen kommer bl.a. att frysa nivån på medel till grundutbildningen och minska finansieringen till såväl forskning som innovation. Statsminister Juha Sipilä menar att syftet med detta sparande är att kunna genomföra långsiktigt hållbara strukturreformer inom utbildningsväsendet. Samtidigt konstaterar den nya utbildningsministern Sanni Grahn-Laasonen att reformerna är smärtsamma men nödvändiga. Regeringens ambition är att kvaliteten i utbildning och forskning ska bevaras.

Rektorn på Helsingfors universitet, Jukka Kola, hävdar att nedskärningarna kommer att drabba såväl kvaliteten i utbildning och forskning som landets konkurrenskraft internationellt. Också den förra regeringen genomförde stora besparingar. Tillsammans med de som nu aviserats blir effekten att universitetet kommer att minska antalet anställda med 500. Det hoppas man ska kunna ske genom naturlig avgång och att personer som slutar inte ersätts av nyanställda.

Just nu diskuteras också införande av studieavgifter i Finland. Riitta Pykkö vid Nationella centret för utbildningsutvärdering (FINHEEC), säger till University World News att det inte är klart om den nya regeringen kommer att införa studieavgifter eller ej. Om det blir studieavgifter är det heller inte klart om de ska vara frivilliga för universiteten. Dock påpekar hon att de flesta universitetsrektorerna är positiva till införande av studieavgifter.

Läs i University World News om minskade resurser till utbildning och forskning i Finland
 


Nationella strategier för internationalisering blir allt viktigare

Regeringen i Australien skapar ett särskilt råd för samordning av utbildning som vänder sig till internationella studenter. Enligt utbildningsminister Christopher Pyne är ett viktigt motiv för att inrätta rådet att verksamheten engagerar ca 130 000 personer i Australien och omsätter 17 miljarder australiska dollar (motsv. närmare SEK 110 miljarder).

Flera ministrar ingår i rådet, bl.a. utbildnings- och utrikesministrarna, handelsministern samt ministrarna med ansvar för näringsliv och migrationsfrågor. Vidare ingår företrädare för utbildningssektorn och näringslivet. Till de första uppgifterna för rådet hör att slutföra arbetet med en nationell strategi för internationell utbildning. På agendan finns också en reformering av arbetet med visum för studenter. Enligt företrädare för rådet behöver, utöver migrationsmyndigheterna, även utbildningssektorn och de som ansvarar för handelsfrågor ta del i detta arbete.

Visumfrågor är aktuella också i Kanada där väntetiderna på visum för internationella studenter ökar. Det visar en rapport från landets migrationsmyndighet. Den federala regeringen vill att antalet internationella studenter ska fördubblas fram till år 2022. Dock har inte tillräckliga resurser avsatts för det ökande antalet visum och uppehållstillstånd. Paul Davidson, ordförande i intresseorganisationen Universities Canada, kommenterar saken så här: “If our competitors are able to turn around visas faster, all the marketing efforts, all the recruitment efforts, all the offers of scholarships fail”.

Rapporten från migrationsmyndigheten rekommenderar att den roll som internationella studenter spelar i Kanada ska klargöras. Målet att dubblera antalet internationella studenter ställdes upp för att täcka behov på arbetsmarknaden och öka de globala kontakterna. Om dessa behov ska kunna täckas krävs samordning från regeringen och en nationell strategi.

Läs i The Australian om det nationella rådet för internationell utbildning

Läs i the Globe and Mail om ökade väntetider på visum till Kanada
 


Brittiska studenter vill ha mer lärarledd tid

De som har mindre än tio timmars lärarledd undervisning per vecka och de som ingår i stora föreläsningsgrupper – fler än 50 studenter – är mindre nöjda än andra studenter. Det visar forskning som Higher Education Policy Institute (Hepi) och the Higher Education Academy (HEA) i Storbritannien har genomfört. Forskare har ställt frågor till 15 000 studenter som gör sin grundutbildning.

Studenternas svar visar att de i genomsnitt har 12 timmars lärarledd undervisning och studerar på egen hand 14 timmar. De som hade få timmars undervisning upplevde i högre grad att de inte fick valuta för sina studieavgifter och att de skulle ha valt en annan kurs om de kunnat göra om sitt val. Majoriteten av studenterna (87 %) hade dock positiva erfarenheter av sin kurs, men 12 procent var missnöjda.

Den viktigaste orsaken till missnöje var att enligt studenterna själva att de inte arbetade tillräckligt hårt med sina studier. En annan viktig orsak var att de saknade stöd när de studerade på egen hand. Att studenterna upplevde brist på sådant stöd kommenteras av professor Stephanie Marshall, chef för HEA: “We know that the skills developed through independent study are important to employers and to lifelong learning. Providing guidance and structure outside timetabled sessions is key here.”

Studenterna fick också frågan om vilka kunskaper och erfarenheter de skulle vilja att lärarna hade. Enligt svaren prioriterade studenterna främst yrkeserfarenhet (professionel experience) och pedagogisk utbildning (training in teaching). Det var bara 17 procent som prioriterade att lärarna var aktiva forskare.

Läs i The Guardian om undersökningen bland brittiska studenter
 


Samhällsvetenskap och utlandsstudier producerar chefer

Sannolikheten för att chefer har en samhällsvetenskaplig utbildning är stor. Det visar en ny undersökning bland drygt 1 700 chefer (leaders) i 30 länder som British Council står bakom. Enligt undersökningen hade 44 procent av cheferna en samhällsvetenskaplig utbildning (social science) och ytterligare 11 procent hade studerat humaniora (humanities), tillsammans alltså 55 procent inom de områden som brukar betecknas som liberal arts. Som chefer definierades “those who are in a position of influence within their organization and their sectors more broadly.” Både chefer i offentlig och privat sektor ingick i undersökningen. Vid sidan av områden inom liberal arts var det 14 procent som hade studerat företagsekonomi (business) och 12 procent teknik (engineering).

Resultatet av studien bör ställas mot den uppfattning som är vanlig bland politiker idag, dvs. att värdet av liberal arts ifrågasätts. Inte minst är det så i USA. Floridas guvernör Rick Scott har t.ex. ifrågasatt om delstaten behöver fler som ”tar examen i antropologi” och i Representanthuset driver republikanerna ett lagförslag om att skära kraftigt i federala medel till samhällsvetenskaplig forskning.
Ett annat mönster som syns i undersökningen är att många chefer hade erfarenhet av att studera eller arbeta i annat land än hemlandet. Detta mönster var dock mindre tydligt i USA, Storbritannien och Kanada. Globalt sett hade 46 procent av cheferna någon internationell erfarenhet. Ungefär en tredjedel av dessa hade erfarenhet av arbete utomlands, en tredjedel av studier utomlands och 17 procent hade erfarenhet av båda delarna. Intressant nog var det i Saudi-Arabien, Turkiet och Egypten som störst andel chefer hade internationell erfarenhet.

Läs i Inside Higher Education om chefers utbildning och internationella erfarenhet
 


Undervisning på engelska skapar inte jämlikhet

Det är en myt att man måste välja ett enda språk i undervisningen och att det måste vara engelska. Det är också en myt att det valet måste ske på bekostnad av det lokala språket. Det framförde Russell H. Kaschula, professor i afrikanska språk vid Rhodes University i Sydafrika, under Going Global i London nyligen. Going Global är det stora årliga möte som British Council håller om internationell utbildning. Kaschula menade att trenden mot att engelskan blir allt vanligare i den akademiska världen kommer att fortsätta, men att många frågor omkring denna utveckling har förminskats eller ignorerats.

En undersökning som the Institute of International Education i USA gjorde 2013 visade att det då fanns drygt 6 400 mastersprogram på engelska i Europa (utöver Storbritannien). Det var en ökning med 33 procent under 18 månader och tio gånger så mycket som motsvarande undersökning visade 2002.

Ernesto Macaro, professor i tillämpad lingvistik vid the University of Oxford, är specialist på strategier för lärande av andraspråk. Han pekar på att användningen av engelska är mindre jämlik än många tror. Den ”globala engelskan” riktar sig t.ex. ofta bara till studenter från välbärgade hem. En annan ojämlikhet gäller vem som beslutar om övergång till undervisning på engelska. Ofta tas besluten av regeringsföreträdare eller av administratörer. Det är inte de ämnesansvariga som beslutar, och det är tveksamt om studenternas ämneskunskaper ökar som ett resultat av undervisning på engelska. Macaro menade att många länder sticker huvudet i sanden när de kräver mer undervisning på engelska utan att överväga konsekvenserna.

Läs i Inside Higher Education om engelska som undervisningsspråk
 


Färre och längre program ska höja lärosätets status

University of Sydney i Australien ska göra om både lärosätets struktur och kultur. Det ska ske bl.a. genom att grundutbildningsprogrammen förlängs från tre till fyra år och att antalet minskas från 122 till omkring 20. Ett viktigt syfte med förändringarna är att nå den åtråvärda positionen som Australiens toppuniversitet. Den innehas nu av Melbourne University, som bara erbjuder sex program för grundutbildning. Rektorn vid University of Sydney, Michael Spence, säger att universitetet också ska se över sin policy för fördelning av forskningsmedel och bearbeta den snedfördelning av makt som idag ligger hos ”äldre vita män”.

I ett diskussionsunderlag som skickats till personalen sägs att universitetet måste anpassa och förbereda sina studenter för den snabbt föränderliga värld de lever i. Underlaget pekar ett antal kvaliteter som är centrala för studenterna. Dit hör kritiskt tänkande, problemlösning och samarbete i grupp, men också den personliga förmågan att hantera osäkerhet och misslyckande. Det är för att studenterna ska kunna skaffa sig dessa kvaliteter som programmen ska förlängas till fyra år. I sin argumentation för fyråriga program pekar universitetet på att flera andra länder har valt en liknande väg. Det gäller t.ex. många lärosäten i Nordamerika där fyråriga program erbjuder s.k. liberal arts och i Storbritannien där sådana program erbjuder breddning genom språkutbildning eller praktik.

Läs i Sydney Morning Herald om hur University of Sydney ska förändras

 

Nyheter i korthet


Kanada: Nytt arktiskt universitet byggs i Iqaluit

Regeringen i Nunavut – den största av Kanadas landsdelar (territorier och provinser) – har meddelat att man ska bygga upp ett arktiskt universitet. Diskussionerna har pågått länge, men nu har konkreta förslag lagts fram. Det arktiska universitetet ska vara öppet för alla men framför allt fokusera på inuitiska studenter. Kurser och språk i och på inuitiska ska vara obligatoriska. Ett gruvbolag har donerat 5 miljoner dollar (motsv. ca SEK 34 miljoner) till projektet.

Läs på webbplatsen för CTV-News om det nya arktiska universitetet i Kanada
 


Japan: Allt fler studenter har problem att betala tillbaka sin studieskulder

År 2013 stämde Japans myndighet för studiestöd 6 000 studenter som inte hade betalat sina studieskulder. Tio år tidigare var motsvarande antal 58. Det totala antalet som inte betalade sina lån var 330 000, vilket var en ökning med 1,7 procent jämfört med tio år tidigare. En förklaring till ökningen sägs vara minskade inkomster, vilket i sin tur anses hänga samman med att antal tillfälliga anställningar har ökat i Japan. Dessa var fyra miljoner fler än tio år tidigare.

Läs i University World News om japanska studenters svårigheter att betala sina studielån
 


USA/Kanada: OECD möter motstånd mot Ahelo-projektet

USA/Kanada: OECD möter motstånd mot Ahelo-projektet
Två tunga organisationer i Nordamerika upprepar sin kritik mot Ahelo-projektet, dvs. det som har kallats högskolevärldens motsvarighet till Pisaundersökningen. Rektorsorganisationerna The American Council on Education och Universities Canada har skrivit ett gemensamt brev till OECD. Där opponerar de sig mot en lösning av typen ”one-size-fits-all” ifråga om att mäta resultat av lärande. Organisationerna får dock kritik, bl.a. för att främst vilja värna om jämförelser där prestige och forskningsintensitet spelar huvudrollen, snarare än kvalitet i undervisning och lärande.

Läs i Inside Higher Education om motstånd mot Ahelo-projektet
 


Internationellt: Nytt ramverk för gränsöverskridande utbildning

Vid konferensen Going Global i London nyligen diskuterades frågan om definition och utvärdering av transnationell utbildning (TNE). Enligt en vanlig definition är detta studier vid ett lands universitet utan att vara på plats i landet. Idag finns inga standarder för denna typ av utbildning. Inte heller finns det någon samlad information om antalet studenter och kurser eller hur dessa utbildningar ska kvalitetssäkras. Samtidigt varnades för att insamling av sådan information skulle kunna skapa alltför likartade utbildningar.

Läs i The PIE-news om diskussionerna om transnationell utbildning

Läs på webbplatsen för The European Higher Education Area om transnational education
 


Från redaktionen

Kära läsare, detta är sista numret av nyhetsbrevet för innevarande läsår. Vi tycker att det har varit mycket stimulerande att få vidarebefordra internationella nyheter till er och tackar för ert intresse. Vi återkommer i slutet av augusti med höga ambitioner och ett bubblande nyhetsintresse!!

Gunnar och Lars

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |