Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:14

2015-08-28

Innehåll

Akademi och förvaltning – det delade ledarskapet

Forskare och lärare har länge hävdat att deras inflytande minskar till förmån för administratörerna. En nyligen publicerad studie hävdar dock att så inte är fallet. Enligt författarna ökar snarare det kollegiala inflytandet, om det finns högt kvalificerade universitetsadministratörer. Rapporten “How does collegiality survive managerially led universities? Evidence from a European survey”, inkluderar 26 universitet från olika delar av Europa, och är skriven av forskare i Italien.

En av de viktigaste slutsatserna i studien är att talet om att en amerikansk administrationsstruktur är på väg att ta över på de europeiska universiteten inte är sant. Giulio Marini, som är en av författarna, menar att kollegialiteten inte har försvunnit från de europeiska universiteten, och inte heller kommer att försvinna. Samtidigt konstaterar han att det finns en cynisk förklaring till att de båda ledningsstrukturerna fungerar tillsammans: Inget får akademiker att arbeta bättre sinsemellan än en gemensam motvilja mot administrationen!

Det delade ledarskapet mellan akademi och förvaltning behandlas även i en rapport från Leadership Foundation for Higher Education. Här lyfts sex principer för delat ledarskap fram. Principerna behandlar sådant som att skapa en kultur av respekt och tillit genom ökat samarbete mellan olika delar av lärosätet, att ledarskapet utvecklas bäst om det är en kombination av top-down, bottom-up och ”middle-out” samt medvetandegörande om att samverkan mellan individer bidrar till att skapa en helhet. Samtidigt varnar rapportens författare för att tro att delat ledarskap är ett universalmedel för framgång. För att utvecklas måste alla våga ställa de svåra frågorna om makt, syfte och rättigheter.

Läs i Times Higher Education om studien om kollegialt inflytande

Läs i Times Higher Education om delat ledarskap som en nödvändighet för universiteten


Finlands regering vill skära kraftigt i budgeten för skolor och universitet

I sitt förslag till budget för 2016 skär den finska regeringen ned anslagen till utbildningssektorn med omkring 210 miljoner euro (motsv. drygt 2 miljarder SEK). Det har nyhetsbrevet tidigare skrivit om, men nu är detaljerna klara. För Helsingfors universitet innebär förslaget att nedskärningar på 30 miljoner euro drabbar lärosätet ett år tidigare, år 2016, än vad som tidigare angivits. Budgetförslaget, som totalt omfattar nedskärningar på 900 miljoner euro presenterades den 14 augusti. Nu vidtar överläggningar mellan finansministeriet och fackministerierna innan förslaget ska behandlas i riksdagen.

De föreslagna 30 miljonerna är bara en del av aviserade nedskärningar. Till och med år 2020 kommer anslagen till Helsingfors universitet att minska med omkring 100 miljoner euro, beroende på beslut från både den tidigare och den nuvarande regeringen. Samtidigt med neddragningarna överväger regeringen att satsa totalt 1,6 miljarder euro på vad man kallar ”spjutspetsinvesteringar” inom forskning. Inom den ramen inbjuds universiteten att lägga fram förslag till projekt som gäller bioekonomi, ren teknologi och digitalisering av utbildning på motsvarande grundskole- och gymnasienivå.

I en kommentar säger Pasi Sahlberg, känd utbildningsforskare och debattör, att regeringens nedskärningar drabbar utbildningssektorn på två sätt. För det första kommer en ökad del av ansvaret för finansieringen att vältras över på föräldrar och studenter. Bland annat kommer mycket av servicefunktionerna i skolor och på universitet att försvinna och andelen deltidsanställda lärare kommer att öka. Det senare kommer att påverka utbildningens kvalitet negativt. För det andra kommer dels allmänhetens förtroende för utbildningssektorn att raseras, dels raseras lärarnas förtroende för politikerna. Detta är förmodligen allvarligare än minskningen av anslagen menar Pasi Sahlberg.

Läs i University World News om minskade anslag till utbildning i Finland


Gäst- och spökförfattare vanliga inom den akademiska världen

Av dem som finns på listan över författare till en vetenskaplig artikel borde vissa egentligen inte finnas där. Och ännu mer troligt är att namn som borde funnits med saknas. Det visar forskning från Georgia Institute of Technology. Inom naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning hade 33 procent av undersökta artiklar minst en ”gästförfattare” vars insats inte nådde upp till rimliga krav på medverkan. På motsvarande sätt hade 55 procent av artiklarna minst en ”spökförfattare” vars insats borde ha uppmärksammats. Det senare handlar ofta om studenter på master- eller doktorandnivå och teknisk personal, men i vissa fall också lärare/forskare.

Studien bygger på en enkätundersökning där 2 300 huvudförfattare till vetenskapliga artiklar har svarat. En rad discipliner täcks in, liksom artiklar med olika antal författare och olika grad av citering. Studien presenterades nyligen av John P. Walsh, professor i statskunskap (public policy). Han påpekade att "…We know authorship is important … But how do we assign credit?"

En av de centrala frågorna är enligt studien att olika discipliner har olika standard. Till exempel är fysik mer inkluderande ifråga om författarskap än vad biologi är. För medicinska tidskrifter finns en gemensam standard enligt vilken angivande av författarskap kräver "substantial contributions to the conception and design" av ett forskningsprojekt och en nyckelroll för "drafting the article or revising it" och en roll i det slutliga godkännandet. Att ”bara” skaffa finansiering eller samla in data är inte tillräckligt. Frågan om spökförfattare är nog enligt studien ännu allvarligare. Att vissa författare inte anges gör det svårare att veta om det föreligger någon jävssituation.

Läs i Inside Higher Education om erkännande för vetenskapliga artiklar


Överutbildning och brist på kvalificerade jobb diskuteras i UK och USA

I Storbritannien får alltför många nyexaminerade akademiker okvalificerade jobb. Det sägs i en rapport från the Chartered Institute of Personnel and Development (CIPD), en intresseorganisation inom HR-området. I rapporten hävdas att det ökande antalet examinerade akademiker vida överstiger antalet nya högkvalificerade jobb och det får negativa konsekvenser. Bland annat kräver många arbetsgivare högskoleexamen när de rekryterar personal till jobb som av tradition inte krävt detta. Fenomenet att akademiker ersätter lägre utbildad arbetskraft är särskilt tydlig inom yrken där lärlingstid har varit gängse utbildningsväg. Enligt CIPD är situationen ohållbar, särskilt som regeringen bedömer att 45 procent av de examinerade inte kommer att tjäna så mycket att de kan betala tillbaka sina studielån.

Universities UK (UUK), dvs. intresseorganisationen för universiteten i Storbritannien, opponerar sig mot CIPD:s slutsatser. UUK menar att de kompetenser som utbildningen ger räcker hela livet och att efterfrågan på sådan kompetens ökar. Exempel på dessa kompetenser är förmåga till kritiskt tänkande och analys. UUK påpekar också att akademiker fortfarande har en bättre situation på arbetsmarknaden än dem med lägre utbildning och tjänar bättre.

I USA utmanas nu uppfattningen att återhämtningen efter recessionen som startade 2008 har dominerats av lågbetalda deltidsjobb inom servicesektorn. En ny analys från Georgetown University’s Center on Education and the Workforce visar nämligen att 2,9 av 6,6 miljoner nya jobb är “bra jobb”, ofta med hög lön. Det betyder att ekonomin har fungerat som den förväntas göra, säger huvudförfattaren Anthony P Carnevale. Allt har inte varit bra, men med tanke på de strukturella förändringarna mot mer kvalificerade jobb har det fungerat.

Läs i University World News om jobbdebatten i Storbritannien

Läs i University World News om jobbdebatten i USA


Tunga rapporter om aktuella trender

Internationalisering och kvalitetsgranskning är de viktigaste frågorna för europeiska universitet just nu. Det visar en ny rapport från the European University Association (EUA) – Trends 2015: Learning and teaching in European universities. Rapporten baseras på enkätsvar från 451 universitet i 46 länder.

Också rankningar anser lärosätena vara mycket viktiga, inte minst som tecken på ökande konkurrens. Under de senaste fem åren har andelen lärosäten som anser att rankningar är mycket viktiga ökat med 10 procent till totalt en tredjedel. Av dessa anger 56 procent att rankningar påverkar deras val av internationella partner. När det gäller internationalisering anger drygt 90 procent av lärosätena att den utvecklar lärande och undervisning och att mobilitet är den faktor som bidrar allra mest till detta. Rapportens författare, Andrée Sursock, varnar samtidigt för att de stora satsningar som gjorts på internationell samverkan kan skadas av globala konflikter. Det gäller bl.a. konflikter som bottnar i fundamentalism och nationalism.

En annan aktuell rapport är helt inriktad på internationalisering. Huvudbudskapet är i detta fall att arbetet med internationalisering bör omfatta alla utbildningsnivåer – inte bara högre utbildning – samt fokusera mer på lärandemål än på rekrytering av studenter. Rapporten har beställts av Europaparlamentet och tagits fram av bl.a. det välkända Center for International Higher Education i Boston. Baserat på data från tio europeiska länder och sju länder i andra världsdelar lyfter författarna särskilt fram behovet av mer internationalisering hemma. Den bör genomföras framförallt med hjälp av lärandemål, istället för som nu mest genom undervisning på engelska och skapande av en internationell miljö i klassrummet.

Läs i University World News om EUA:s nya rapport

Läs i The Pie News om internationaliseringsrapporten till Europaparlamentet


EU har valt ut de första kapacitetsbyggande projekten inom Erasmus+

EU-kommissionen har nu valt ut 140 av drygt 500 ansökningar om medel för s.k. kapacitetsbyggande projekt. Årets projekt involverar partner från Latinamerika, Asien, Ryssland, Sydafrika och EU:s grannländer. Projekten beviljas inom ramen för programmet Erasmus+. Huvuddelen av dem syftar till att modernisera och sprida nya kursplaner, undervisningsmetoder och/eller undervisningsmaterial samt förbättra kvalitet och ledning av högre utbildning. Ytterligare några, s.k. strukturprojekt, syftar till att modernisera utbildningspolitik och ledning av högre utbildning på nationell nivå.

Ett exempel på beviljade projekt är Citylabs. Detta syftar till att introducera problembaserat lärande i utbildning inom arkitektur, stadsbyggnad och ingenjörsvetenskap. Projektet leds av universitetet i Antwerpen i Belgien och omfattar totalt tolv universitet i länder i Sydamerika.

Ytterligare ett exempel på projekt för kapacitetsbyggande är REEE, "Renewable Energy and Energy Efficiency project”. Detta leds av det tysk-jordanska universitetet i Amman, Jordanien. I projektet ingår två universitet i vardera Egypten, Syrien och Tyskland samt University of Jordan, University of Cyprus och La Sapienza i Rom. Projektet ska arbeta med frågan om hur man bättre förstår socioekonomiska effekter när förnybar energi införs liksom energieffektiv teknologi. Bland annat ska nya arbetsmarknadsrelevanta kursplaner införas.

Också svenska lärosäten deltar i de projekt som nu beviljats medel. KTH är koordinator i två projekt liksom Uppsala universitet och Lunds universitet är koordinator för ett projekt. Därutöver deltar svenska lärosäten som partner i flera projekt.

Läs på EU-kommissionens webbplats om projekt för kapacitetsbyggnad
 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Att lära ut hur man ska tänka är lika viktigt som att undervisa om allt möjligt annat

För att kunna tänka på vårt tänkande måste vi kunna tala om vårt tänkande. Detta hävdas i en ny artikel om hur undervisning kan öka förmågan till kritiskt tänkande. Att flytta fokus från att undervisa för ökade kunskaper, som oftast görs idag, till att undervisa om hur man ställer frågor på bästa sätt kan effektivisera vårt tänkande, menar författarna. Det handlar inte bara om vilka kunskaper vi har utan hur vi använder dem.

Läs på webbplatsen The Conversation om kognitivt tänkande


USA: Det är dyrt att förvara böcker i bibliotek

Amerikanska universitetsbibliotek utvecklas ständigt. Mer utrymme avsätts för lärande och samarbete, medan böckerna får mindre utrymme. Det blir därför allt vanligare att böckerna förvaras utanför universiteten och att de därmed är mer svårtillgängliga. En uppskattning av extern förvaring visar att det år 2014 fanns 75 sådana i USA. Förflyttning till externa förvar betyder i sin tur ofta att lärarna protesterar. Det leder till intressanta dilemman, men ökningen av utrymme för böcker på biblioteken kommer troligen att avstanna.

Läs på webbplatsen The Conversation om utvecklingen av universitetsbibliotek i USA


Danmark: Fler och fler studenter köper privatundervisning

Få undervisningstimmar och dåliga lärare tvingar fler och fler danska studenter att anlita privatlärare. Det hävdas i en undersökning från fackförbundet Djöf. Den visar att mer än var fjärde student fått hjälp av privatlärare. Djöf skyller situationen på regeringens s.k. fremdriftsreform, som bl.a. syftar till att öka genomströmningen. Reformen ökar dock pressen på studenterna att klara tentamina vid första försöket. Vetenskapsminister Esben Lunde Larsen ser inget problem i att ambitiösa studenter väljer att köpa privatundervisning.

Läs i tidningen Information om privatundervisning i Danmark


USA: Amerikanska universitet uppmanas att rekrytera studenter från tillväxtländer

 World Education Services (WES) rekommenderar landets universitet att under de kommande tre åren fokusera sin rekrytering på tillväxtländer. WES som är ett amerikanskt företag för bedömning av bl.a. utländsk utbildning, föreslår rekrytering från främst Brasilien, Vietnam, Indonesien och Nigeria, istället för länder som Kina, Indien och Sydkorea. Syftet med studien är att få lärosätena att tänka på nya marknader, för att inte göra sig beroende av vissa marknader och länder.

Läs i tidskriften Pie News om internationell studentrekrytering

 

Från redaktionen

Kära läsare, nu är vi tillbaka! Detta är höstterminens första nummer av SUHF:s nyhetsbrev Internationellt om högskolan. Vår ambition är att det ska följas av nya nummer varje vecka.

Mycket har hänt i högskolevärlden under sommaren. Vi har samlat ett antal artiklar ur nyhetsflödet under rubriken SUHF:s sommarsurf 2015. Artiklarna är valda med samma utgångspunkter som vanligt, men inte sammanfattade eller översatta. För att skapa någon sorts översikt har vi dock försett artiklarna med rubriker på svenska. Sammanställningen kommer vi snart att lägga ut på nyhetsbrevets webbplats.

SUHF ska under hösten ta ställning till om nyhetsbrevet ska fortsätta även nästa år. För att få underlag för detta beslut kommer vi inom kort att skicka ut några frågor om er syn på brevet. Det blir i form av en webb-enkät. Vi hoppas att ni vill ta några minuter för att svara på våra frågor!

Hälsningar Gunnar och Lars
 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |