Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:16

2015-09-11

Innehåll

Slut på platser i föreläsningssalen

Studenter vid University of Central Florida (UCF) slåss om platserna i föreläsningssalarna. De som inte får plats hänvisas till att följa föreläsningen online. Utöver UCF finns lärosäten som antar upp till fyra gånger fler studenter på ett program än vad lokalerna räcker till för. Sådana s.k. mega-klasser är ingen ny företeelse, men har blivit allt vanligare. Vid UCF finns drygt 100 megaklasser. Live-sända föreläsningar är inte heller nytt, det har funnits i mer än ett decennium. Användningen har emellertid utvecklats under senare tid.

Det finns också lärosäten som prövar en modell kallad Pathway to Campus Enrollment. Den går ut på att studenter ska studera online under minst två terminer innan de kommer till campus. Situationen vid UCF är dock annorlunda. Där har studenterna antagits till ett utbildningsprogram på campus och betalat full avgift. De är ändå inte garanterade plats i föreläsningssalen. Detta reagerar studenterna olika på. Vissa uttrycker frustration, andra välkomnar de nya möjligheterna.

När föreläsningar online startade på allvar för några år sedan beskrev förespråkarna dem som utökade möjligheter för studenterna, inte som ersättning för att möta läraren ansikte mot ansikte. Och visst finns det fördelar, t.ex. att studenterna kan se föreläsningen flera gånger och kan studera tabeller och diagram i detalj. De kan också ställa frågor i realtid. Studenter som deltar i s.k. blended classes, dvs. med både traditionell utbildning och utbildning online, har klarat sig lika bra och i vissa fall bättre än dem som enbart deltar i traditionell utbildning. Det är enligt UCF resultatet under de senaste fem åren

Läs om megaklasser i Inside Higher Education

 


Många band mellan Tyskland och UK, men tysk avgiftsfrihet kan inte enkelt kopieras

Avskaffandet av studieavgifter i Tyskland kan inte stå modell för Storbritannien. De två ländernas system för högre utbildning är allt för olika. Det konstateras i en rapport från the Higher Education Policy Institute (HEPI) – en tankesmedja som bl.a. finansieras av brittiska lärosäten. Den sista av de tyska delstaterna avskaffade sina studieavgifter förra året och många debattörer i England kräver att avgifterna ska tas bort även där.

Till skillnaderna hör andelen unga 25-34 år som genomgår högre utbildning. I Storbritannien är andelen som har en tagit examen 48 procent medan den är 27 procent i Tyskland. Enligt HEPI får de tyska universiteten lägre anslag per student än sina brittiska motsvarigheter. Skillnaden uppskattas till motsvarande 26 000 SEK. Vidare påpekas att när lärosätena kunde ta ut studieavgifter för alla studenter, också de inhemska, var dessa mycket låga. De motsvarade ungefär 13 000 SEK per år. Dessa faktorer har gjort att de tyska lärosätena har haft svårt att klara finansieringen av ett ökande antal studenter under senare år. Det finns f.n. en hel del oro i Tyskland för att den fria universitetsutbildningen inte kommer att kunna vidmakthållas.

I rapporten påpekas också att när Storbritanniens medlemskap i EU ska omförhandlas kan forskningsfinansieringen från EU och samarbetet med andra länder påverkas. Mellan 2008 och 2012 gavs mer än 45 000 publikationer ut gemensamt av forskare i Storbritannien och Tyskland. Endast USA var en viktigare samarbetspartner för de två länderna.

Läs om jämförelse mellan Storbritannien och Tyskland i Times Higher Education


Fallande pris på koppar påverkar universitetsreformer i Chile

Regeringen i Chile kritiseras för att hela tiden ändra sig när det gäller studieavgifterna i den högre utbildningen. Den 21:e maj meddelade president Michelle Bachelet att 60 procent av de fattigaste studenterna skulle få gratis utbildning. Fallande priser på koppar, landets viktigaste exportvara, ändrar dock förutsättningarna. Regeringen gav den 3:e augusti besked om att endast 50 procent skulle slippa avgifter. Reformen väntas nu beröra ca 230 000 istället för ca 320 000 studenter. Årskostnaden beräknas bli mellan motsvarande 2,5 och 3,4 miljarder SEK, utöver de 7,2 miljarder som läggs på stipendier och studielån.

Regeringens ursprungliga förslag gällde studenter vid 25 universitet som ingår i landets rektorskonferens, och åtta icke-vinstdrivande tekniska högskolor. Efter kritik mot att närmare 150 000 studenter därmed utestängs från reformen har regeringen ändrat sig. Möjligheten att få gratis utbildning utvidgas nu till fler lärosäten. Förutsättningen är dock att dessa har varit ackrediterade i minst fyra år, att de är icke-vinstdrivande och att minst en anställd eller student ingår i någon rådgivande eller beslutande församling. Därmed utesluts alla lärosäten utom tre, med tillsammans 6 000 studenter.

Också regeringens beslut att tidigarelägga avgiftsreformen, från 2018 till 2016, får kritik. Universitet, studenter och utbildningsexperter menar att finansieringen är en del i det reformpaket som ska lämnas till parlamentet i december. Det bör inte hanteras separat. Ordföranden i Chiles studentfederation säger att: “…The key to any structural reform is to consider which are the principles… in which way will each of the institutions be transformed and then decide how to finance it.”

Läs om avgiftsreformen i Chile i University World News


Studenter från Syrien får stipendier i olika former – men alldeles för få får del av dem

Det är inte de allra fattigaste studenterna som ska få stipendier utan de som kommer från lägre medelklass. Efter den principen arbetar the Lebanese Association for Scientific Research. Tanken är, enligt vice ordförande Mustapha Jazar, att de som inte har några egna tillgångar ofta hoppar av utbildningen eftersom de tvingas arbeta för sin försörjning. Jazar menar att det är en praktisk fråga – organisationen vill se till att så många som möjligt tar examen. Den undersöker vilka finansiella resurser som studenten har, genom att ta reda på om vederbörande är äldst av pojkarna (!) i familjen och om det finns någon annan i familjen som har en inkomst. Detta sätt att sortera bort fattiga studenter har fått kritik, men många beundrar den praktiska ansatsen.

Det är tredje året som Jazar och hans organisation stödjer flyktingar från Syrien. Hittills har de placerat 250 studenter på olika lärosäten. I somras erbjöds ytterligare 220 stipendium och planer finns för ytterligare 280 nästa termin. Det finns också andra stipendieprogram med särskild inriktning på Syrien. Ett exempel är Fulbright-programmet som ska placera 500 syriska studenter i USA. Till detta program sökte 4 000 studenter från Syrien. Ett annat exempel är tyska DAAD som förra året startade ett specialprogram med motsvarande drygt 70 miljoner SEK för flyktingar från Syrien. De avsatta medlen beräknades räcka till drygt 220 fullt finansierade stipendier. Dessa söktes av 5 000 studenter. Obalansen i dessa exempel antyder frustrationen hos tusentals studenter från Syrien som finns kvar i regionen utan att kunna få en utbildning.

Läs om en ovanlig inriktning på stipendier på Al-Fanars webbplats

Läs om olika stipendieprogram på Al-Fanars webbplats


Utländsk personal ska få universiteten i Vietnam högt rankade

Landets universitet ska utvecklas till regionalt och globalt ledande lärosäten. Det vill Vietnams premiärminister Nguyen Tan Dung. År 2020 ska landets universitet rankas bland de 200 främsta universiteten i världen. För att lyckas med detta ska lärosätena använda sig av utländsk finansiering, utländska administratörer och utländska lärare. Till en början ska 50-80 procent av den undervisande personalen rekryteras från utlandet. Om ett tiotal år räknar man med att antalet utländska lärare ska ha minskat till omkring 30 procent genom utbildning av den inhemska personalen.

Det är Vietnams två nationella universitet och tre universitet inom det som kallas New Model University Project som ska utvecklas till toppuniversitet. Inom projektet etablerades år 2008 Vietnam-German University i Ho Chi Minh staden. Vid starten fanns 35 studenter med inriktning på elektro- och informationsteknik. År 2020 räknar man med att antalet studenter ska vara 5 000. Universitetets kursplaner är i grunden tyska, men anpassade efter vietnamesiska förhållanden. Studenterna får en tysk universitetsexamen.

Förra året etablerades Vietnam-Japan University som en del av det nationella universitetet i Hanoi. Totalt investerades motsvarande 2,8 miljarder svenska kronor. Av dessa kom en stor del från den japanska regeringen, en del från japanskt näringsliv och organisationer och en mindre del från den vietnamesiska regeringen. Vid det nya universitetet planeras undervisning inom allt från naturvetenskap och teknik till vårdutbildning, juridik, ekonomi och japanska språket. Det finns höga ambitioner för det nya universitetet: År 2025 ska det vara bland de 50 bästa i Asien och antalet studenter ska vara omkring 6 000.

Läs om satsningar på högre kvalitet vid Vietnams universitet på webbplatsen för VietNamNet Bridge


Studenter och personal vid University of Hong Kong vill själva utse sin rektor

Utnämn den tidigare dekanen vid den juridiska fakulteten till rektor innan staten griper in! Den uppmaningen får styrelsen för University of Hong Kong av tusentals studenter och anställda. I mars föreslog en beredningskommitté att dekanen, professor Johannes Chan Man-mun, skulle utses men universitetts styrelse har vid tre tillfällen avbrutit processen, tillsatt en vikarierande rektor och bett Chan dra tillbaka sin kandidatur. Anledningen är att Peking-vänliga tidningar kritiserat honom för att ha förbindelser till rörelsen Occupy Central, som krävt att nästa ansvariga minister för Hong Kong ska utses i allmänna val.

Kontroversen mellan studenterna och styrelsen har varit allvarliga. Studenter har stormat styrelsemöten, vilket lett till att styrelsemedlemmar fått uppsöka sjukhus. Detta har styrelsemedlemmen och tidigare utbildningsministern i Hong Kong reagerat starkt på. Han tycker att studenterna betett sig som ”rödgardister”.

För att visa sitt stöd har ett representativt organ om drygt 9 000 medlemmar utsetts. Det representerar universitetets 162 000 studenter och personal. Vid möten har det röstats om ett antal frågor, bland annat tillsättningen av den nye rektorn. Chan fick då nästan 8 000 röster. En talesperson för universitetets alumner har uppmanat universitetsstyrelsen och utbildningsministeriet att respektera studenternas och de anställdas krav och hävdat att ”detta är inte den sista striden. Vi är fast beslutna att kämpa för och försvara universitetets självständighet och akademiska frihet”.

Nu varnas från flera håll för att den akademiska friheten begränsas. En sådan finns inskriven i Hong Kongs grundlag, men begreppet saknar en tydlig definition, enligt en studie genomförd av Hong Kongs lagstiftande råd 2007.

Läs om kontroverserna vid University of Hong Kong i University World News

 

 

Nyheter i korthet


EU: Sex områden ska prioriteras för unionens utbildningssamarbete

EU-kommissionen föreslår att sex områden ska prioriteras för unionens samarbete ifråga om utbildning – Education and Training 2020. Det innebär en begränsning från tidigare 13 områden. De sex områdena är inriktade på 1) Relevanta och högkvalitativa färdigheter och kompetenser, 2) Inkluderande utbildning, 3) Öppen och innovativ utbildning, 4) Starkt stöd för lärare, 5) Transparens och erkännande av färdigheter och kompetenser samt 6) Hållbarhet i investeringar, genomförande och effektivitet i utbildningssystem.

Läs om EU-kommissionens förslag på dess hemsida


Danmark: Rektorer kräver att regeringen ska peka ut områden för besparingar

Regeringen måste minska de byråkratiska kraven om universiteten ska spara begärda 3,3 miljarder danska kronor (motsv. SEK 4,2 miljarder). Det säger universitetens rektorer och uppmanar utbildningsministern att bjuda in till överläggningar. Ralf Hemmingsen, rektor för Köpenhamns universitet, säger att ”Det er lidt lige som gæsten, der ikke vil betale restauranten, efter at han har spist måltidet. Politikerne har efterspurgt øget optag på universiteterne, mere kontrol og høj kvalitet i uddannelserne til en stadig lavere pris.”

Läs om krav på avbyråkratisering i tidningen Information


Storbritannien: Antalet studenter ökar igen efter höjningen av studieavgifterna

När Storbritannien höjde studieavgifterna kraftigt till läsåret 2012/13 sjönk andelen av personer i åldern 17-30 år som studerade på universitet. Den minskade drastiskt, från 49,3 procent året innan till 42,9 procent läsåret 2011/12. Läsåret 2013/14 vände trenden uppåt igen och andelen studerande och nådde 46,6 procent. Detta visar en nyligen publicerad rapport från Ministeriet för näringsliv, innovation och utbildning. Rapporten visar även att antalet deltidsstuderande minskat och att antalet kvinnliga studenter ökat.

Läs om att i Storbritannien ökar andel studerande i Times Higher Education


EU: Nytt projekt för att testa studenters lärande

EU finansierar ett nytt projekt för att jämföra studenters lärande i högre utbildning. Nya metoder ska utvecklas för jämförelser mellan länder av vad studenter lär sig. Metoderna ska anpassas till varje ämnesområdes förutsättningar liksom varje lärosätes profil. Lärosäten kommer att få tillgång till material som visar hur de lyckats och få hjälp att utveckla sin utbildning. En förstudie startar till hösten. Projektet kallas Measuring and Comparing Achievements of Learning Outcomes in Higher Education in Europe – Calohee.

Läs om Calohee-projektet i Times Higher Education

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |