Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:17

2015-09-18

Innehåll

Bara de bästa doktoranderna bör finansieras och program för industridoktorander bör inrättas

Australiens åtta toppuniversitet har uppmanat regeringen att sluta finansiera doktorander vid lärosäten som inte når upp till världsstandard inom respektive ämne. Det är den s.k. Group of Eight som hävdar att det bör ställas högre krav på lärosätena. De bör nå upp till minst nivå 3 (skala 1–5) i rankningssystemet för landets forskning. Om förslaget skulle accepteras tvingas många universitet skära ned sin forskarutbildning inom områden där de är mindre framstående.

De åtta universiteten föreslår också nya typer av forskarutbildning för att möta näringslivets behov. Det bör finnas både en traditionell och en industriinriktad examen på forskarnivå. Den senare ska syfta till att utveckla forskningskompetens som är relevant för näringslivet. I förslaget ingår även satsningar på masternivå, där forskning ska kombineras med entreprenörskap eller företagsekonomi. Vidare ska det införas korta kurser inom olika företagsekonomiska områden som riktar sig till alla doktorander.

Förslaget är ett inspel i den översyn av forskarutbildningen i Australien som pågår just nu. Den leds av the Australian Council of Learned Academies (Acola) som är en statligt finansierad organisation för tvärvetenskapligt samarbete. På regeringens uppdrag pågår också en översyn av forskningsfinansiering till universiteten.

En annan aspekt på forskares möjligheter behandlas i en brittisk-tysk rapport. Där konstateras att artiklar kan förbli opublicerade för att författaren kommer från ett mindre prestigefyllt lärosäte. Forskare inom företagsekonomi från ett lärosäte som inte tillhör de 100 på världstoppen har bara en tredjedel så stora chanser att bli publicerade i en av de fem främsta tidskrifterna inom området, jämfört med dem som kommer från de 100 i topp.

Läs om förslag till förändrad forskarutbildning i Australian Financial Review
 

Läs om forskares problem med publicering i Times Higher Education
 


Afrika satsar på excellens inom naturvetenskap och kritiskt tänkande via humaniora

Både ifråga om kvalitet och kvantitet ska den afrikanska forskningen öka. Det ska bl.a. ske via en plattform som kallas the Alliance for Accelerating Excellence in Science in Africa (AESA). Med en första finansiering på 5,5 miljoner dollar (motsv. drygt SEK 45 miljoner) från bl.a. Bill och Melinda Gates samt Storbritanniens myndighet för utvecklingsstöd byggs nu AESA upp.

Baserat på och med stöd av den nya plattformen lanseras två nya forskningsinitiativ i en första omgång. Det ena omfattar 70 miljoner dollar och syftar till att utveckla forskare i världsklass. Det andra har döpts till Grand Challenges Africa och ska stödja forskare som söker lösningar på hälso- och utvecklingsproblem. Vid lanseringen i Kenya nyligen påpekade chefen för African Academy of Sciences att Afrika har 15 procent av världens befolkning, men mer än 25 procent av den totala sjukdomsbördan. Ännu mer utmanande är dock att kontinenten står för mindre än 2 procent av världens forskningsresultat.

I Sydafrika ska ett nytt “flagship programme” inom humaniora starta. Det är inriktat på att studera hur människor bearbetar och dokumenterar den mänskliga tillvaron med syfte att förstå vår värld. Detta är det tredje programmet av denna karaktär som Sydafrika lanserar. De två tidigare är inriktade på inrättande av ”centres of excellence” respektive forskartjänster. Alla tre drivs av the National Research Foundation och syftar till att både bredda och fördjupa Sydafrikas forskningskapacitet. Det nya flaggskeppet inrättas vid the University of the Western Cape som har utvecklats till en mötesplats för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i hela södra Afrika.

Läs om plattformen som ska öka den afrikanska forskningen i University World News
 

Läs om ett flaggskeppsprogram i Sydafrika i University World News
 


Competency-based Education ökar stort i USA

Omkring 600 amerikanska lärosäten håller på att utveckla en för landet ny utbildningsform – competency-based education (CBE). Enligt en vid definition är en kompetens i detta sammanhang en specifik kunskap, färdighet eller förmåga som en student kan demonstrera, vanligen i en arrangerad bedömning. Utbildningsformen varierar mycket mellan lärosätena, alltifrån att kompetenser bakas in i befintliga, konventionella program till att studenterna kan gå framåt i sina program enbart via godkända bedömningar där deras kompetenser mäts.

Ett lärosäte som har lyft CBE till en mer avancerad nivå är det icke-vinstdrivande online-universitetet Western Governors University. Universitetet tillhandahåller lärare, men de fungerar främst som handledare eller coacher och undervisar inte i konventionella kurser. Studenterna kan gå framåt via rekommenderade kurser online, i sin egen takt. De kan också gå direkt till en bedömning. En ny och tuffare form av CBE kallas ”direct assessment”. Istället för att översätta kompetenser till det studiemått som är standard i USA, ”credit hour”, kan studenterna ta sin examen i precis den takt som de själva behöver för att klara kompetenskraven.

Det har inte varit lätt för de nya programmen att bli ackrediterade och det totala antalet studenter har varit begränsat. Det senare hänger bl.a. samman med problem att skapa fungerande teknikstöd. Till invändningarna hör tveksamhet för att fokus kommit att hamna mer på effektivitet och examensproduktion än på akademisk kvalitet. Nu samlas ett antal lärosäten omkring CBE för att diskutera hur kompetensbaserade betyg ska utformas och vad akademisk kvalitet ska vara i dessa program.

Läs om utvecklingen av competency-based education i Inside Higher Education
 

Läs om vad competency-based education är i Inside Higher Education (från april 2015)
 


Brittisk minister klagar på eländig undervisning och har en diger förändringsagenda

Ministern för universitet och forskning, Jo Johnson, har varnat landets rektorer för att dålig undervisning skadar anseendet för högre utbildning i Storbritannien. Enligt ministern kommer regeringen att använda den nya modellen för granskning av undervisningen (teaching excellence framework, TEF) för att få lärosätena mer lyhörda gentemot studenterna. Det finns idag alltför stora skillnader i undervisningskvalitet menade Johnson. Han hävdade att också de bästa universiteten har tillåtit undervisningen att bli den ”fattige kusinen” till forskningen, eftersom forskningen har stor påverkan på placeringen på rankningslistor.

Ministern fick svar av universitetens intresseorganisation Universities UK, vars ordförande Dame Julia Goodfellow menade att ”… teaching excellence can only be delivered with stable and sustainable funding.” Sally Hunt, generalsekreterare i den fackliga organisationen the University and College Union, menade för sin del att kvalitet och status på universitetens undervisning framförallt kan förbättras genom höjda löner och bättre anställningsförhållanden för den akademiska personalen.

Universitetsministern meddelade också att regeringen planerar att förenkla finansiering av forskningen. Detta arbete kommer att inledas med en oberoende genomgång som utförs av managementkonsulter. Ministern menar att ett resultat kan bli att en enda myndighet för forskningsfinansiering skapas, istället för de nuvarande sju forskningsråden.

Även frågan om privata universitet berördes av Jo Johnson. Han vill se fler sådana lärosäten utmana de befintliga universiteten. Regeringen ska ta bort det nu gällande stoppet för privata anordnare att erhålla status som universitet. Ministern aviserade vidare att antagningen till högre utbildning ska analyseras djupare för att regeringen ska kunna angripa snedrekryteringen till högre utbildning.

Läs om den brittiska regeringens planer för högre utbildning i the Guardian

 


Många initiativ för att erbjuda flyktingar universitetsutbildning

Kiron University har startat en kampanj för crowdfunding för att kunna erbjuda gratis högre utbildning till flyktingar. Kiron är ett nystartat online-universitet med säte i Berlin. Universitetet ska erbjuda flyktingar ett tvåårigt program i samarbete med anordnare av utbildning enligt Mooc-modell. Efter online-utbildningen ska studenterna fortsätta ett eller två år vid ett partnerlärosäte. Flera tyska universitet har anslutit sig och Kiron skaffar nu partner i Storbritannien. I nästa steg ska de ta kontakter i andra europeiska länder. Av de ca 400 000 flyktingar som finns i Europa har hittills 15 000 anmält sig till Kiron University. Genom crowdfunding hoppas organisationen samla in 1,2 miljoner euro (motsv. drygt SEK 11 miljoner) så att verksamheten kan starta nästa månad.

Köpenhamns universitet har ansökt om att få erbjuda studieplatser till flyktingar. I ett öppet brev till utbildningsminister Esben Lunde Larsen föreslår universitetet att det ska etableras en ny stipendieform. Den ska rikta sig till flyktingarna som har tillfälliga uppehållstillstånd, eller väntar på ett sådant, och inte har kunnat göra färdigt sin utbildning i hemlandet. Enligt nuvarande regler ska de som är medborgare i länder utanför EU betala full studieavgift och det har många flyktingar svårt att klara.

I Australien tas också initiativ med inriktning på flyktingar. Western Sydney University har t.ex. avsatt 500 000 australiska dollar (motsv. närmare SEK 3 miljoner) för en stipendiefond riktad till flyktingar som har fått visum av humanitära skäl. Fonden är inte enbart riktad till dem som kommer från Syrien, men lärosätet förväntar sig att många ska komma därifrån.

Läs om crowdfunding av utbildning för flyktingar i Times Higher Education
 

Läs om det öppna brevet från Köpenhamns universitet i tidningen Information
 

Läs om stipendier för flyktingar i Australien i The Australian
 


USA lanserar utvidgad universitetsguide för studenter och föräldrar

Den federala regeringen i USA lanserar nu en utvidgad version av vad som kallas the College Scorecard. Föregångaren presenterades år 2013 med syfte att ge studenter och föräldrar information för att kunna göra ”smarta val” av lärosäte – framförallt ur ekonomisk synvinkel. Systemet innehöll indikatorer för kostnader och resultat som skulle ge stöd i valet av lärosäte. Det skulle vara lärosäten med rätt mål för den utbildning och karriär som studenten ville ha, samtidigt som den var prismässigt överkomligt.

Den nya versionen av the College Scorecard bygger på mer data än tidigare, nedbrutna per lärosäte. Bland annat visas nu hur stor andel av studenterna som tar examen, hur mycket lärosätets tidigare studenter tjänar uttryckt som medianlön och hur väl de lyckas betala av på sina studielån. Återbetalningen ska mätas som andel studenter som börjar betala av på sina lån under de tre första åren efter examen. De nya data som nu redovisas i systemet har i stort sett fått positivt bemötande av experter, även om de ser många begränsningar.

Systemet som nu lanseras är en förenklad version av vad president Obama föreslog för mer än två år sedan. Han lovade då att skapa ett system som skulle ”skaka om” den högre utbildningen, bl.a. genom att rangordna alla landets lärosäten efter vilket värde de skapade för studenterna. Tanken var att försöka ställa de lärosäten som får statliga anslag tydligare till svars för studenternas resultat.

Läs om the College Scorecard i Inside Higher Education
 

 

Nyheter i korthet 


Norge: Fyra centrum bidrar till samarbete om utbildningskvalitet

Norges centrumbildningar för framstående utbildning (SFU) har bidragit till ökad medvetenhet om utbildningskvalitet och till att kvalitetsarbetet har förankrats bättre i lärosätenas ledningar. Arbetsmodellen passar de varierande kvalitetsutmaningarna i olika ämnen bra. Detta framgår av en utvärdering från NOKUT, Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen. De fyra centrum som nu finns täcker lärarutbildning (ProTeD), utbildning i biologi (bioCEED), utbildning i musikutövande (music performance) (CEMPE) och utbildning i matematik (MatRIC).

Läs om utveckling av utbildningskvalitet i rapporten från NOKUT.
 


Brasilien: Förväntat budgetunderskott kan ge nedskärningar av Science Without Borders

Brasilien förväntas göra kraftiga nedskärningar i sitt stora utbytesprogram Science Without Borders (SwB). Bakgrunden är ett förväntat statligt budgetunderskott på 30,5 miljarder real (motsv. drygt SEK 65 miljarder) nästa år. Enligt en av myndigheterna som administrerar programmet, Capes, kommer de ca 13 300 studenter som förväntas studera utomlands när budgetnedskärningarna träder i kraft vid årsskiftet att kunna slutföra sin utbildning. Målet för SwB, att 101 000 brasilianska studenter ska studera utomlands, kommer därmed att kunna uppnås.

Läs om Science Without Borders i Times Higher Education
 


Storbritannien: Korta studieperioder utomlands kan ge studenten lika mycket som de långa

Brittiska studenter som studerar utomlands under korta perioder upplever hög grad av personlig utveckling. De uppfattar dock ett något lägre akademiskt värde än vad studenter som vistas utomlands lite längre gör. Det visar en ny undersökning. Resultaten är intressanta eftersom de som deltog i kortare vistelser – några veckor – inte blev så avskräckta av olika hinder. I undersökningen deltog 1 600 studenter. Av dem som vistats utomlands upplevde 70 procent att de blivit mer engagerade i sina studier.

Läs om korta utlandsvistelser i Times Higher Education
 


Världen: Ta din hjärna på en promenad

Att gå på en promenad för att tänka ställer särskilda krav. En norsk studie hävdar att viss hastighet (omkring 5–6 km/timme) och viss rytm stimulerar tänkandet. Blodflödet ökar och stresshormonerna minskar, samtidigt som den enkla upprepade rörelsen hjälper oss att hålla fokus. De nio forskare som intervjuas promenerar ofta. De anser sig få tillgång till en ”plats” där de kan sjunka ned i sina egna tankar och nå inre perspektiv som de inte tidigare kände till.

Läs om att promenera för att tänka i Times Higher Education
 

 

Från redaktionen

Du har väl svarat på vår läsarenkät? Den ska ha kommit till dig i separat mejl i början av veckan och omfattar bara fem frågor. Vi skulle uppskatta att få svar från många av er så vi vet vad ni tycker!

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |