Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:18

2015-09-25

Innehåll

Förberedande universitetsutbildningar har en stor potential i Europa

Marknaden för engelskspråkiga program som erbjuder förberedelser inför universitetsstudier är stor. En nyligen gjord uppskattning talar om att dessa s.k. foundation programmes är värda 825 miljoner dollar (motsv. SEK 7 miljarder) årligen. Uppskattningen är gjord av två företag, StudyPortals och Cambridge English. Det förstnämnda är en utbildningsmäklare och det andra erbjuder utbildning i och tester av engelska.

Storbritannien dominerar marknaden med närmare två tredjedelar av alla program, Australien och Nya Zeeland står tillsammans för 16 procent och Nordamerika för 12 procent. Denna fördelning kan dock komma att ändras genom en ordentlig ökning de närmaste åren i det s.k. kontinentala Europa. Bakom denna förväntade utveckling finns dels nya hårdare regler för visum till Storbritannien, dels den satsning som görs på förberedande program i många andra europeiska länder.

StudyPortals har i sin databas närmare 1 200 förberedande program som ges på engelska. Av dessa är ungefär hälften inriktade på företagsekonomi (32 %) och teknologi (21 %). Universitet och högskolor ger 45 procent av programmen medan en något större andel ges av privata företag.

Avgifterna för förberedande program varierar. Högst är de i engelsktalande delar av världen, särskilt där privata arrangörer är väl etablerade. Den genomsnittliga avgiften per år är högst i Nordamerika, ca 22 000 dollar (motsv. SEK 185 000), följt av Storbritannien, ca 18 000. Det ska jämföras med Asien ca 8 400 dollar och kontinentala Europa ca 9 200.

Läs i the PIE-news om marknaden för universitetsförberedande program
 


Delade meningar om värdet för karriären när forskare arbetar utomlands

Åren 1990–2000 gick vart fjärde nobelpris som amerikaner erövrade till invandrade forskare och i Silicon Valley har hälften av alla nystartade företag en grundare som är född utomlands. Detta pekar mot att såväl organisationer som enskilda forskare vinner på den internationella mobiliteten. Men det finns andra uppfattningar.

I vissa länder är det negativt för den akademiska karriären att ha arbetat utomlands. Det minskar den tid som forskaren har för att klättra på den inhemska karriärstegen. Det vittnade många om vid en konferens i Manchester nyligen. De enskilda berättelserna stöds av flera undersökningar. Ett exempel är More 2 survey, en undersökning bland mer än 14 000 forskare som gjordes 2013. Den visade bl.a. att 54 procent av alla forskare hade arbetat utomlands. Av dessa bedömde 55 procent att deras karriär hade stärkts, men 31 procent menade att deras karriär hade tagit skada.

Marijk van der Wende är professor i högre utbildning vid Vrije Universiteit Amsterdam. Hon hävdar att senare års studier tydligt har visat att det finns både ekonomiska och karriärmässiga värden för de forskare som är internationellt mobila. I Japan däremot är det inte positivt för dem som arbetar utomlands en tid. Tidigare fanns liknande problem även i Frankrike och Tyskland, men där har en positiv förändring skett säger hon. I en del andra länder ställs mer eller mindre direkta krav på utlandserfarenhet. Exempel på detta är enligt Marijk van der Wende Kina och Nederländerna.

Läs i Times Higher Education om effekten av internationell mobilitet på forskares karriär
 


Tre nya universitet etableras i Nepal

Parlamentet i Nepal har beslutat att tre nya universitet, varav ett online-universitet, ska etableras i landet. Detta sker i samband med att Nepal omvandlas till en federal republik med sju delstater. Med de tre nya lärosätena kommer landet att ha sammanlagt tolv universitet. De nya universiteten ska ge en avlastning för Tribhuvan University (TU) som skadades svårt i den stora jordbävningen i april.

TU är ett av världens största universitet räknat i antal studenter. Av landets drygt 480 000 studenter är 405 000 registrerade där. Genom etableringen av de nya universiteten förväntas antalet studenter på Tribhuvan minska med omkring 20 000. De nya universiteten ska specialisera sig på teknisk och yrkesinriktad utbildning samt medicinsk och juridisk utbildning.

Det nya Nepalgunj University kommer att ligga i en sydlig delstat som domineras av folkgruppen Madhesi medan Rajarshi Janak University kommer att etableras i de södra utlöparna av Himalaya. Där dominerar Tharu som är en tidigare missgynnad folkgrupp. Båda dessa lärosäten ska baseras på befintliga högskolor som är nu kopplade till Tribhuvan, men som inte drabbades av jordbävningen.

Antagningen av studenter till TU ska stramas upp i samband med att de nya universiteten inrättas. Syftet är att höja utbildningens kvalitet. De som inte antas till TU ska kunna studera via the Open University. Rektorer och andra ledande befattningshavare ska utses bland professorerna vid TU, medan lärartjänsterna och de administrativa tjänsterna ska utlysas på vanligt sätt. Finansieringen av online-universitetet ska via en organisation för nepaleser i utlandet.

Läs i University World News om de nya universiteten i Nepal

 


Estland fortsätter sin lyckade satsning på IKT-utbildning

Antalet studenter vid universiteten i Estland sjunker. År 2010 var antalet drygt 67 000 och år 2014 bara 55 000. Nedgången beror till stor del på att ungdomskullarna minskar efter babyboomen under 1980-talet. Utbildning inom IKT har varit det lysande undantaget. Där har antalet studenter under samma period ökat från 4 500 till 4 700.

Tillväxten inom IKT-utbildningen har flera orsaker. Inte minst viktig är de internationella succéerna med kommunikationsprogrammet Skype och TransferWise för överföring av pengar utan växlingsavgifter. I slutet av 2011 godkände Estlands regering ett program för att utveckla forskning och högre utbildning med inriktning på IKT. En del av detta program handlar om att öka andelen studenter som fullföljer sin utbildning, något som har visat sig svårt. Upp mot hälften av studenterna hoppar av, mycket beroende på att de erbjuds arbete under studietiden.

Vid universitetet i Tartu görs en hel del satsningar. Där har antalet IKT-studenter dubblerats under de senaste sju åren och antalet internationella studenter har under samma period ökat från några få till över 100. Vidare ges alla masterprogram på engelska och antalet doktorander har utökats. Satsningarna har skett med stöd från IKT-industrin, bl.a. i form av finansiellt stöd för anställning av internationella lärare och forskare. Universitetet i Tartu planerar nu för en ny byggnad som ska kunna hysa upp till 2 000 studenter och utöver IKT ge utrymme för utbildning inom entreprenörskap.

Läs på nyhetsajten zdnet om IKT-utbildning i Estland
 


Forskare gör för lite för att hitta arbete utanför akademin

Många forskare vid brittiska universitet har orealistiska förväntningar på en akademisk karriär. De skulle behöva göra större ansträngningar för att hitta annat arbete. Det sägs i en ny rapport från Vitae, en organisation för stöd till forskares karriärer. Den har finansiering från bl.a. de brittiska forskningsråden. Vitae har i en enkät fått svar från närmare 9 000 forskare, vilket är ungefär en fjärdedel av alla forskare i Storbritannien.

Omkring 77 procent av de som svarat på enkäten hoppades på en karriär inom den högre utbildningen och 60 procent räknade med att uppnå detta. Att så många skulle kunna få en fast anställning är dock orealistiskt enligt rapporten. Bara 9 procent av dem som svarat hade gjort praktik utanför den högre utbildningen för att få erfarenhet av andra karriärvägar. Samtidigt var det 44 procent som skulle vilja göra sådan praktik.

Vitae menar att lärosätena genom utvärderande samtal måste klargöra huruvida den enskilde forskaren har förutsättningar att lyckas inom akademin, och dessutom erbjuda information om andra karriärvägar. Dessvärre är det bara en mindre del av dem som leder forskningen som uppfattar karriärvägledning som en del av sitt ansvar. I en separat undersökning med svar från drygt 4 300 forskningsledare var det bara 20 procent som uppfattade detta som en mycket viktig uppgift. Dessutom var det knappt 30 procent som såg utvärdering av forskarnas arbete som en mycket viktig del av arbetsledningen. Frågan är alltså om de yngre forskarna kan få en tydlig bild av sina långsiktiga möjligheter.

Läs i Times Higher Education om alternativa karriärvägar för forskare
 

 

 

Nyheter i korthet 


Storbritannien: Ingen koppling mellan nöjda studenter och undervisningens kvalitet

Studenternas värdering av sitt eget lärosäte har inget tydligt samband med undervisningens kvalitet. Det visar en bearbetning av uppgifter från den årliga brittiska undersökningen National Student Survey (NSS). Uppgifterna jämfördes med de resultat som studenter från 28 medicinska fakulteter uppnådde i en examination. Ingen korrelation fanns mellan goda omdömen i NSS och betyg vid examinationen. Resultatet ska ses mot bakgrund av regeringens planer på utvärdering av undervisningens kvalitet – Teaching Excellence Framwork (TEF).

Läs i Times Higher Education om vad studenters nöjdhet betyder  

 


Världen: Amerikanska lärosäten i topp bland världens mest innovativa universitet

Stanford, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Harvard toppar listan över världens mest innovativa universitet. Listan har tagits fram av Reuters och baseras på tio patent- och forskningsrelaterade nyckeltal. På de första tio platserna finns nio amerikanska lärosäten och ett Sydkoreanskt. Av europeiska länder utmärker sig Schweiz med tre lärosäten bland de 100 främsta och vid sidan av USA är Japan det land som har flest universitet på listan – nio av de 100.

Läs i Times Higher Education om innovativa universitet
 


Storbritannien: ”Teknologiöverföring kan inte hanteras som telefonförsäljning”

Kommersialisering av teknologi är svårt. En brittisk rapport tidigare i år föreslog bl.a. flera förenklingar i de statliga stödstrukturerna. En ny privat aktör på området har nu med sitt koncept lyckats mycket bra med att koppla samman akademi och näringsliv. Man har efter halvtannat år närmare 40 lärosäten som kunder, varav tre forskningstunga universitet inom den amerikanska s.k. Ivy League. Enligt företaget är framgångsreceptet att endast arbeta med företagens forsknings- och utvecklingsenheter.

Läs i Times Higher Education om kommersialisering av teknologi
 


Nya Zeeland: Lärosätena ska redovisa andelen studenter som får jobb och deras löner

Regeringen i Nya Zeeland har beslutat att alla lärosäten ska publicera uppgifter om jobb-status och lönenivåer för dem som tagit examen. Publiceringen ska starta 2017 och omfatta universiteten, de särskilda lärosätena för utbildning i en maorikulturell kontext och högskolorna. Regeringens krav välkomnas av lärosätena samtidigt som dessa utrycker oro för hur informationen ska presenteras. De menar att alla lärosäten inte kan behandlas lika. Samma villkor kan inte gälla akademiskt inriktad utbildning som mer yrkesinriktad sådan.

Läs på nyhetssajten 3news om publicering av uppgifter om examinerades jobb och lön
 


Storbritannien: Den engelska finansieringsmyndigheten kan komma att läggas ner

Enligt universitets- och forskningsminister Jo Johnson är Hefce, dvs. den engelska myndigheten för finansiering av högre utbildning, mogen för nedläggning. Ministern efterlyste vid en konferens nyligen en enklare, mindre byråkratisk och billigare modell för fördelning av statliga medel. Han antydde också att förslag om en ny modell kan komma i ett s.k. Green paper senare i höst. Detta har tidigare förväntats mest handla om den aviserade modellen för utvärdering av universitetens undervisning (TEF).

Läs i Times Higher Education om finansieringsmyndigheten Hefces framtid
 

 

Från redaktionen (1)

Denna veckas nummer av Internationellt om högskolan har en lite annorlunda utformning än tidigare. Skillnaden är att vi har fem korta nyheter istället för fyra. Det beror på att veckans totala nyhetsskörd dels var ganska begränsad, dels inte medgav så många längre texter.

Förutom att nyhetsskörden var begränsad har vi tagit intryck av svaren på vår läsarenkät. Där har vi fått ett antal förslag om att våra nyheter generellt sett borde vara kortare. Vi tillåter oss nu att pröva ”en mer varierad konfekt”, med nyheter vars längd är mer anpassad till hur nyhetsflödet ser ut respektive vecka. Den maximala längden om 250 ord behåller vi dock.

Vad tycker ni? Hör gärna av er!

 

Från redaktionen (2)

Igår torsdag anmälde sig prenumerant nummer 1 000! Hipp Hurra för oss och er (allihop)!

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |