Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:2

2015-03-20

Innehåll

Protester mot nederländska universitetsreformer

"Vad är det för fel med universitetet?" undrade Ewald Engelen, lärare vid universitetet i Amsterdam, under ett föredrag för någon vecka sedan. Frågan gäller de universitetsreformer som den nederländska regeringen förra året beslutade om för att effektivisera universiteten och göra resultaten mätbara. Reformerna påverkar universitetet i Amsterdam liksom andra lärosäten negativt. Protesterna gäller också regeringens planerade nedskärningar av antalet kurser, särskilt inom språk, minskat studentinflytande, minskade studiebidrag och ändrade förhållanden för doktorander.

Ewald Engelen sade vidare att det nu är dags för universitetsstyrelsen att inleda förhandlingar med personal och studenter om universitetets framtida ledningsstruktur och att en ”sannings- och försoningskommitté” bör tillsättas för att reda ut alla de problem som har uppstått. Dessutom anser han att universitetet bör avstå vissa mer symboliska saker, t.ex. de chaufförer som skjutsar vissa personer.

Regeringens reformer innebär bland annat att studiebidragen omvandlas till studielån. Den åtgärden beräknas spara in en miljard euro (motsv. ca SEK 9,3 miljarder) till staten. Av dessa medel var tanken att 200-300 miljoner euro skulle göras om till stipendier för studenter vars föräldrar tjänar mindre än 46 000 euro per år (motsv. ca SEK 430 000), resten skulle överföras till högskolesektorn för kvalitetshöjande ändamål. Reformerna har lett till stora protester både från studenter och lärare. En egen hemsida har upprättats och ett antal kända kulturpersonligheter och fackföreningar stödjer aktionen. Efter den 4 mars som av de protesterande utsågs till nationell aktionsdag har regeringen dragit tillbaka vissa förslag och skjutit fram andra till 2018.

Läs på University World News om de Nederländska protesterna

Läs mer i University World News om studenternas protester


Nya norska riktlinjer för högskolepedagogisk baskompetens

Kvalitet i utbildningen står i centrum i de nya riktlinjer för högskolepedagogisk baskompetens som det norska universitets- och högskolerådet (SUHF:s norska motsvarighet) tagit fram. Ansvaret för kvaliteten i utbildningarna ligger på lärosätena och med de nya riktlinjerna hoppas man att lärosätena ska bidra till en generell kvalitetsökning av utbildningarna. Riktlinjerna fokuserar på syfte och mål med högskolepedagogisk kompetens. Varje lärosäte ska sedan sätta upp egna generella och ämnesspecifika mål.

Med högskolepedagogisk baskompetens menas den lägsta nivå av kunskap, färdigheter och generell kompetens som krävs för att kunna bli anställd vid ett lärosäte. Kompetensen ska vara baserad på relevanta pedagogiska och ämnesdidaktiska teorier. En lärare ska bl.a. kunna planlägga och genomföra vetenskapligt baserad undervisning och handledning, både individuellt och i grupp, specifikt för ämnet. Läraren ska vidare kunna reflektera över sin lärarroll och utifrån denna definiera sin kunskapssyn och aktivt använda återkoppling i sin undervisning från studenter, kollegor och övriga samhället.

Riktlinjerna tar fram teman som bör behandlas i de högskolepedagogiska kurserna. Det gäller allt från kunskapssyn till uppläggning av undervisningen på olika nivåer och i olika stora grupper, användning av digitala verktyg, problembaserat lärande och såväl examination som utvärdering. Slutligen betonas att i begreppet baskompetens i högskolepedagogik ligger att kompetensen hela tiden måste utvecklas. Baskompetensen beräknas kräva 150-200 timmar att uppnå och lärosätena förutsätts göra det möjligt för lärarna att delta i utbildningen och nå denna kompetens. Hur kompetensen ska dokumenteras får varje enskilt lärosäte bestämma. Det är också varje lärosätes anställningsnämnd som avgör hur baskunskaperna i högskolepedagogik ska värderas.

Läs de nya norska riktlinjerna för högskolepedagogisk baskompetens


Oro för inskränkt autonomi skapar protester i Burma och Thailand

Studentprotester mot en nyligen beslutad lag om den högre utbildningen i Burma har stoppats med våldsamma polisinsatser. Det är andra gången på kort tid som protester mot den nya lagen har slagits ned med våld. Vid den senaste demonstrationen arresterades mer än ett hundra studenter och många skadades. Till dem som arresterades hörde studenter som skulle delta i möten med regeringen om den omdiskuterade lagen. Flera andra grupper, inte minst universitetslärare, har krävt att lagen ska förändras. Kraven gäller ökad autonomi för lärosätena, akademisk frihet och rättigheter för studenter och lärare att bilda fackföreningar. Studenterna anser sig ha fått löften om förändringar i lagen i samband med samtal som hölls i februari.

Också i Thailand anses universitetens autonomi hotad. Mer än 200 lärare och forskare från 19 länder har skrivit under ett öppet brev mot inskränkningar i landets akademiska frihet. Bakgrunden är att en välkänd historiker har avskedats från ett universitet i Bangkok under sin politiska exil. Genom att avskeda Somsak Jeamteerasakul har, sägs det i brevet, universitetet gjort gemensam sak med militärjuntan som styr Thailand sedan maj 2014. Somsak har varit en uttalad kritiker av juntan och åtalades enligt lagen om förtal av den kungliga familjen. Sådana brott kan ge upp till 15 års fängelse och Somsak flydde därför strax efter militärens kupp förra året. Som grund för avskedandet anger universitetet att Somsak under 15 dagar i följd har struntat i uppmaningar att infinna sig på arbetsplatsen.

Läs i University World News om studentprotester i Burma

Läs i University World News om internationella protester mot avskedandet i Thailand


Avancerad lärlingsutbildning och ämnespraktik är ska öka näringslivets engagemang

Storbritanniens mest framstående forskningsinriktade universitet borde ta täten när det gäller lärlingsutbildning på avancerad nivå. Det sägs i rapporten “The Future of Higher Vocational Education” som presenterades nyligen. Författarna menar att yrkesinriktad utbildning inte ska betraktas som ”kusinen från landet”. Lärosätena borde samarbeta med arbetsgivare för att utveckla lärlingsutbildning kopplad till forskning som ligger i framkant. Det skulle driva på ekonomisk tillväxt i högteknologiska branscher som t.ex. rymd-, kärnkrafts- och bilindustrin. Enligt rapporten skulle detta kräva nytänkande ifråga om antagningskrav och ifråga om undervisningsmetoder. Tyngdpunkten skulle behöva läggas laboratoriebaserad undervisning, mentorskap, projektarbete och praktik. Utbildningen skulle erbjudas vid särskilda centrumbildningar som borde kallas Royal Technology Centers för att markera deras status.

I Australien har landets universitetsrektorer tillsammans med ledande företrädare för näringslivet tagit initiativ till en nationell strategi för arbetsintegrerat lärande (WIL). Bakgrunden är att 30 procent av nyexaminerade studenter fortfarande efter fyra månader inte har fått arbete inom sitt ämnesområde. Strategin omfattar åtgärder för att genom praktik direkt kopplad till examensinriktningen öka studenternas anställningsbarhet. Till åtgärderna hör att skapa nationellt stöd för och utveckla regelverket omkring WIL, utveckla universitetens resurser på området, bygga kapacitet för att fler arbetsgivare ska kunna delta, säkra jämställdhet och tillgänglighet för studenter att delta samt öka möjligheterna för såväl internationella som inhemska studenter att studera i andra länder. Belinda Robinson, generalsekreterare för Universities Australia säger att ”Work integrated learning is … under-used in many emerging industries – where the jobs and future demand could be greatest”.

Läs i Times Higher Education om avancerad lärlingsutbildning

Läs I University World News om arbetsintegrerat lärande i Australien


Samverkan med näringslivet hotar den akademiska friheten

Den högre utbildningens ”romans med entreprenörskap” utgör en risk för den akademiska friheten. Det framfördes på en konferens anordnad av American Association of University Professors (AAUP). En del av skulden för utvecklingen måste enligt Risa Lieberwitz, professor i arbetsrätt vid Cornell University, läggas på lärarna själva. Det kan bl.a. handla om lockelsen i att få finansiering från företag, men oavsett bakgrunden är det faktum att lärarna ”failed to resist the corporatisation of the university (is) what I worry about most”. Lieberwitz menade att hotet mot akademisk frihet finns i många länder men tar sig olika uttryck. Hon nämnde ökande privatisering, kommersialisering av forskningen, att den administrativa personalen ökar och en minskande delaktighet i styrningen.

I Tyskland varnar Transparency International (TI), som arbetar mot korruption, för att kopplingarna mellan den högre utbildningen och näringslivet blir allt mindre genomskinliga. Budskapet framfördes när en ny portal för bevakning av högskolesystemet i Tyskland presenterades. Edda Müller som är chef för TI i Tyskland efterlyste enkla och tydliga regler för hur universiteten ska upprätta forskningssamarbeten. Det gäller särskilt inom områdena medicin och teknik. Enligt University World News menade hon att ”We need regular reports on sponsoring. What is being funded in what way at our institutions”. Portalen har redan dokumenterat mer än 10 000 samarbeten mellan tysk industri och den högre utbildningen. Vidare redovisas att mer än 1 000 professorstjänster finansieras av privata företag eller stiftelser. Det tyska fackförbundet för forskare och lärare varnar också för att företagsintressen får stort inflytande, men att privat sponsring i sig är helt OK. Problemen uppstår när samverkan bara gynnar de privata intressena.

Läs i University World News om tysk oro för problem i samverkan med näringslivet

Läs i University World News om hoten mot akademisk frihet


MOOC får flera olika roller men traditionell undervisning blir kvar

”There’s a tsunami coming” sade rektorn för Stanford University år 2012 enligt ett ofta citerat uttalande. Det gällde digital teknik inom den högre utbildningen och togs till intäkt för att MOOCs var på väg att ta över undervisningen. Men rektorn, John L. Hennessy, gjorde aldrig något sådant uttalande. I en föreläsning nyligen avfärdade han dessutom alla förutsägelser om att traditionella former för examina på grundnivå skulle försvinna. Han påpekade att bra utbildning online kostar mycket pengar och kräver stora insatser av lärare. Samtidigt menade Hennessy att framtiden blir helt annorlunda än det mesta av nuvarande utbildning. Han lyfte istället fram hybridkurser baserade på ett litet antal digitala föreläsningar av toppklass, som stöds av lokala lärare. Dessa ska bl.a. leda gruppövningar och erbjuda hjälp till studenter som har svårigheter.

MOOC kan också bli ett viktigt verktyg för att rekrytera internationella studenter. Det säger, chefen för Storbritanniens plattform för MOOC, FutureLearn. Han menar att fria kurser online kan vara så mycket mer än undervisning och lärande, inte minst genom att MOOC gör lärosätena mer synliga online. I ett nytt projekt vid FutureLearn kommer vissa kurser att göras helt öppna, utan det nuvarande kravet på registrering. Och den modell som används lockar lärosäten från flera länder. Nyligen välkomnades nio nya universitet, inkl. lärosäten från Colombia, Frankrike, Spanien och Schweiz. Sedan tidigare ingår bl.a. Universitetet i Bergen som samarbetspartner. Tidigare i år registrerade FutureLearn sin miljonte användare. Användarna kommer från 190 länder och har tillsammans gjort mer än 2,3 miljoner kursanmälningar.

Läs i Inside Higher Education om hybridkurser istället för MOOCs

Läs i Times Higher Education om användning av MOOC för rekrytering
 

 

 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Universiteten ska aktivt arbeta mot studenternas radikalisering

Brittiska universitet ska bedöma risken för att studenter dras in i terrorism och extremism. De ska dessutom utbilda sin personal i att utmana extrema uppfattningar. Uppgifterna framgår av regeringens nya strategi för att förebygga terrorism. Tanken är att personalen kan uppmärksamma förändringar i studenternas beteende och i deras yttre. Regeringen förväntar sig också att lärosätena ska anpassa sina IT-policyer och sitt studentstöd så att de kan möta tecken på radikalisering på ett adekvat sätt.

Läs i Times Higher Education om att motverka radikalisering


Egypten: Regeringen vill avgiftsbelägga studier för studenter med låga betyg

Egyptens motsvarighet till gymnasiebetygen avgör vid vilket universitet och fakultet en student ska studera. Ju bättre betyg desto större möjlighet att komma in på eftertraktade utbildningar. Hittills har studierna varit gratis, men nu föreslår president Abdel Fattah al-Sisi att möjligheterna till fri högskoleutbildning ska begränsas. De 30 procent bästa studenterna ska få gratis utbildning. Nästa 20 procent ska få betala en begränsad avgift och övriga blir tvungna att betala full avgift.

Läs på nyhetssajten Al-Fanar Medias hemsida om högskolereformerna i Egypten


USA: Kommer anonym peer-review att öka kvaliteten på forskningen?

Vetenskapstidskriften Nature har introducerat anonymitet för både granskare och författare vid publicering av vetenskapliga artiklar, s.k. dubbel anonymitet. Nature vill komma undan risken för diskriminering av kvinnliga forskare och yngre forskare, liksom gynnandet av forskare som kommer från ansedda universitet. Åtgärden har dock lett till en debatt om värdet och effektiviteten av denna typ av peer-review. Kritikerna menar bl.a. att det kommer att bli svårare att finna granskare och effektiviteten i denna typ av granskning ifrågasätts.

Läs i Times Higher Education om ”double blind peer review”


Ungern: Översyn av utbildningsutbudet planeras

 Regeringen i Ungern överväger att införa studieavgifter för flera populära program medan andra helt kan komma att läggas ner. Exempel på program som kan läggas ner är sådana som är inriktade på kommunikation. Avgifter kan bli aktuella för bl.a. program med inriktning på vuxenutbildning (andragogik) och vissa program kan komma att ges enbart på National University of Public Service. Detta nyligen inrättade universitet är främst inriktat på utbildning inom offentlig administration. Beslut väntas i mars.

Läs i Hungarytoday om förändringar i utbildningsutbudet
 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |