Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:20

2015-10-09

Innehåll

Kraftig ökning av predator-tidskrifter och förfalskade avhandlingar

Antalet artiklar i s.k. predator-tidskrifter har nästan åtta-faldigats under de senaste fyra åren. Det visar en studie från Hanken – Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Predator-tidskrifter kännetecknas bl.a. av att de helt saknar eller har svag kvalitetskontroll och ofta har påhittade forskarnamn i sina redaktionsråd. Det vanligaste ämnesområdet är teknologi följt av biomedicin.

Predator-tidskrifter har växt i antal samtidigt som principen om open access har blivit allt vanligare. År 2010 fanns det omkring 1 800 predator-tidskrifter medan antalet 2014 var 8 000. Antalet artiklar hade samtidigt växt ännu mer – från 53 000 till 420 000. Studien visar att mer 60 procent av författarna kommer från Asien och närmare 17 procent från Afrika. Många forskare som publicerar i dessa tidskrifter är enligt studien förmodligen fullt medvetna om dessa tidskrifters status, men det pågår en kampanj för att göra unga forskare mer medvetna.

I en annan studie behandlas förfalskade doktorsavhandlingar i Ryssland. De betecknas som en ”integrerad del av staten”, snarare än en marginell företeelse. Under de två senaste åren har en anti-plagieringsgrupp avslöjat mer än 3 500 förfalskade avhandlingar. Gruppen menar att plagiering i Ryssland är något annat än i Västeuropa eller USA. De flesta författarna har troligen inte skrivit en enda sida i avhandlingen och kanske inte ens läst den.

Enligt studien är det vanligt att en avhandling som försvaras på ett ryskt lärosäte ges till en annan doktorand och läggs fram med bara några ord utbytta. Ett exempel är en känd förfalskare som bytte ut ”konditoribranschen” mot ”slakteri- och mejeribranschen”, och ”översatte” mörk choklad till importerat nötkött.

Läs i Times Higher Education om s.k. predator-tidskrifter

Läs på kampanjens hemsida om predator-tidskrifter

Läs i Times Higher Education om förfalskade doktorsavhandlingar i Ryssland
 


Ny plattform för amerikansk antagning ska ge tidigt stöd till mindre gynnade studenter

Elever bör planera sina universitetsstudier tidigare än vad som nu sker. Det anser 80 ledande universitet och högskolor i USA. De bryter nu ett decennielångt arbete med att skapa mer enhetliga ansökningsprocesser. Lärosätena satsar istället på att bygga upp en plattform för portföljer online, riktad till elever i åldern 14 till 15 år. Plattformen ska introduceras nästa sommar.

Tanken bakom plattformen är att eleverna ska lägga in arbeten av olika slag i sina portföljer, inkl. uppgifter om fritidssysselsättningar och liknande. Med portföljerna som bas ska nya vägar skapas för stöd till eleverna. De ska, om de vill, kunna dela sina portföljer med t.ex. kommunala studievägledare och antagningspersonal som kan ge dem återkoppling och råd om fortsatta studier. Stödet förväntas bli särskilt viktigt för studenter från hem utan studievana och/eller som inte har tillgång till privat studievägledning.

För att lärosätena ska kunna utnyttja plattformen måste de ha en examensfrekvens på minst 70 procent under de senaste sex åren. Detta kommer troligen att utesluta en stor andel av de offentligt drivna lärosätena.

Det nya systemet har fått ett positivt mottagande på många håll, mycket beroende på frustration över det gemensamma antagningssystemet Common Application. Liksom i detta system ska studenterna nu lägga in vissa basuppgifter som är gemensamma för alla lärosäten, men därefter ska varje lärosäte kunna utforma sina egna frågor och koppla dessa till material i portföljerna. Förhoppningen är att universiteten inte bara ska välja ut de elever som redan har de bästa resultaten, utan hjälpa till att utveckla talangen hos elever i high school.

Läs i Inside Higher Education om ett nytt antagningssystem i USA
 


Lärosätena i England är starkt kritiska till ny kvalitetsgranskning

Förslag om en utökad roll för lärosätenas styrelser får skarp kritik från engelska rektorer. Också förslag om externa granskare får kritik. Förslagen kommer från den engelska finansieringsmyndigheten Hefce och är delar i en ny modell för kvalitetsgranskning av landets högre utbildning. Den nya modellen har nu varit ute på remiss.

I svaren finns både positiv och negativ kritik. Bland annat visar remissvaren på ett brett stöd för att avveckla de återkommande granskningarna av etablerade lärosäten. Samtidigt finns stora tveksamheter när det gäller hur det som kallas ”riskbaserade” granskningar ska fungera i praktiken.

Särskilt stor oro redovisas i fråga om förslaget att lärosätenas styrelser ska åläggas att årligen intyga den akademiska kvaliteten. Representanter för landets nyare universitet (en grupp som kallas Million+) menar att styrelsens medlemmar generellt sett är rekryterade för sin expertis inom sakområden utanför den högre utbildningen: “They are unlikely to have the qualifications or capacity needed to express judgements about academic quality.”

The Russell Group som representerar stora forskningsintensiva universitet är oroade för ett förslag om granskningar via externa organisationer. Det riskerar att skapa onödigt byråkratiska och kostnadskrävande system. Likaså kommer kritik mot att professionalisera en extern granskning. Det skulle enligt förslaget ske genom en nationell utbildning för granskare och ett gemensamt register över godkända granskare.

Läs i Times Higher Education om reaktioner på förslag till ny kvalitetsgranskning i England
 


Slut på neddragning av resurser till universiteten i Frankrike

Högre utbildning och forskning ska slippa nedskärningar i budgeten för 2016. Det meddelar den franska regeringen, samtidigt som antalet nyregistrerade studenter når en rekordnivå. I budgeten avsätts 100 miljoner euro (motsv. SEK 930 milj.) utöver förra årets nivå.

Landets rektorer är positiva till beskedet, men menar att det skulle behövas ytterligare 200 miljoner euro för att täcka de nya kostnader som universiteten har fått. Förra året drog regeringen in 100 miljoner euro från ett 50-tal lärosäten. Nu säger regeringen att detta inte ska upprepas. Av tillskottet öronmärks 65 miljoner euro (motsv. SEK 605 milj.) för att finansiera ca 1 000 nya lärartjänster så att det ökade antalet studenter ska kunna hanteras.

Detta läsår är antalet studenter 2,5 miljoner, en ökning med 65 000 sedan förra läsåret. Inom fem år förväntas antalet öka till 3 miljoner. I regeringens strategi för högre utbildning, StraNES, är målet att antalet i en årskull som tar examen ska öka från nuvarande 42 procent till 60 procent år 2025. Strategin är resultatet av en stor utredning om landets högre utbildning. Den gav en rad förslag på förändringar, men tog avstånd från tanken på en höjning av studieavgifterna.

Det ökade antalet studenter har fått föreläsningssalarna att knaka i fogarna. För att uppmärksamma situationen har studenterna gått ut på sociala media med filmer och bilder för att visa de mer än fullsatta salarna. På sajten Tumblr har de lagt upp en hemsida kallad MaSalleDeCoursVaCraquer (Mitt klassrum håller på att spricka). Initiativet kommer från studentkårerna UNEF och UNL.

Läs i University World News om en utökad budget för universiteten i Frankrike

Läs i the Local om bristen på lokaler vid universiteten i Frankrike
 


Utåtriktad mobilitet är högaktuellt i Nordamerika

I USA satsas under de kommande fem åren stort för att öka antalet amerikanska studenter som åker utomlands för att studera. Satsningen omfattar 185 miljoner dollar (motsv. SEK 1,5 miljarder) inom ramen för Generation Study Abroad – ett initiativ från the Institute of International Education (IIE). Målet är att dubblera antalet utresande studenter. Pengarna kommer från lärosäten, myndigheter och andra organisationer.

Hittills har 450 högskolor och universitet anslutit sig till initiativet från IIE. Omkring 84 procent av lärosätena planerar att utöka sina stipendieprogram för underrepresenterade grupper. Till dessa grupper hör nationella minoriteter och studenter som är de första i sin familj som deltar i högre utbildning. Utöver inhemska partner har 14 andra länder anslutit sig till projektet. Till dessa hör bl.a. regeringarna i Spanien, Frankrike och Irland. Dessutom ingår 100 universitet och högskolor i länder utanför USA.

I Kanada har universitetens organisation Universities Canada uppmanat alla politikerna att stödja en mobilitetskultur bland de kanadensiska studenterna. Uppmaningen till politikerna ges inför det kommande parlamentsvalet. Det viktigaste hindret för studier utomlands är enligt organisationen kostnaderna. Drygt 90 procent av lärosätena anger detta som ett av de tre viktigaste hindren. I uppmaningen pekas särskilt på vikten av att underrepresenterade grupper ökar sin mobilitet. Till dessa grupper hör urbefolkningarna, första generationens invandrare, studenter som är de första i sin familj att genomgå högre utbildning och de som arbetar vid sidan av studierna.

Läs i the PIE-news om USA:s satsning på utåtriktad mobilitet

Läs i the PIE-news om kampanjen för mobilitet riktad till politiker i Kanada
 


Universiteten i England tappar fart när det gäller klimatförändringarna

Mer än tre fjärdedelar av Englands universitet verkar inte klara utsläppsmålen ifråga om koldioxid. En analys av utsläppen från 127 universitet i England visar att 76 procent av dessa missar målet att minska sina utsläpp med 43 procent t.o.m. 2020. Målen sattes år 2010 av finansieringsmyndigheten Hefce.

Trots olika initiativ för att minska utsläppen av koldioxid och för investeringar i förnybar energi, ser den verkliga minskningen ut att bara bli i genomsnitt ca 12 procent. Analysen visar bl.a. att omkring 35 lärosäten har ökat sina utsläpp sedan 2005. Till dessa hör King’s College London och the University of Cambridge. Andra lärosäten har faktiskt minskat sina utsläpp mer än målen, däribland London Metropolitan University som minskat med 54 procent.

Hefce har sedan 2008 fördelat 90 miljoner pund (motsv. SEK 1,1 miljarder) till sektorn för åtgärder inom området. Att målen trots det inte ser ut att nås beror enligt lärosätena på den expansion som sektorn har genomgått de senaste åren. Antalet studenter har ökat och därmed byggnader och lokaler. Studentorganisationer är ändå kritiska. De menar att vissa universitet nedprioriterar hållbarhetsfrågor. Detta gäller också Hefce, som enligt studenterna inte längre nämner hållbarhet i sina årliga regleringsbrev till lärosätena.

Läs i Times Higher Education om att mål för lärosätenas utsläpp inte nås
 

 

 

 

Nyheter i korthet

 


Arabvärlden: Regionens lärosäten klättrar på världsrankningen

Lärosäten i flera länder i arabvärlden – bl.a. Förenade Arabemiraten, Jordanien, Marocko och Egypten – klättrar på den världsrankning Times Higher Education gör. En orsak är förändringar i de bakomliggande nyckeltalen. Den högsta placeringen har Saudiarabiens King Abdulaziz University (plats 251–300). Alexandria University i Egypten finns efter några år åter på listan (301–350). Förenade Arabemiraten finns för första gången på listan med United Arab Emirates University (501–600) och American University of Sharjah (601¬800).

Läs på Al-Fanar Medias webbplats om rankningsresultat för arabvärldens lärosäten
 


Hong Kong: Utnämning av prorektor stoppas

Efter månader av förseningar och kontroverser har styrelsen för University of Hong Kong beslutat att inte utnämna professor Johannes Chan Man-mun till prorektor för universitetet. I en sluten omröstning vann nej-sidan med 12 röster mot 8. Studenter och alumner fördömde omedelbart beslutet som en politisering av en akademisk fråga och hotade att överklaga saken i domstol. Motståndet mot Chans utnämning kopplas till hans nära band till en kollega och grundare av rörelsen Occupy Central.

Läs i South China Morning Post om den stoppade utnämningen av prorektor
 


Storbritannien: Stort privat lärosäte har för låga antagningskrav och för dålig utbildningskvalitet

Ett stort antal kurser vid det näst största privata lärosätet i England når inte upp till godtagbar standard. Det konstaterar QAA – Englands myndighet för kvalitetsgranskning. Lärosätet, det privata London School of Business and Finance (LSBF), har till sina kurser antagit studenter som inte haft förutsättningar att fullfölja sina studier antingen pga. dåliga kunskaper i engelska eller bristande allmänna förkunskaper. LSBF har också stora administrativa brister som drabbar studenternas möjligheter att fullfölja sina studier.

Läs i Times Higher Education om brister på ett av landets största privata lärosäten
 


Zimbabwe: Universitet startas av religiösa samfund

Den anglikanska kyrkan i Zimbabwe ska nästa år öppna sitt första universitet. Det kommer att ligga i den östra delen av landet och vara specialiserat på hälsorelaterad utbildning. Universitetet kommer att vara ett av omkring 900 kyrkoanknutna lärosäten världen över. Antalet lärosäten med koppling till den Anglikanska kyrkan är mer än 130, varav sju finns i Afrika. Fyra andra kyrkor har redan etablerat universitet i Zimbabwe och minst ytterligare två är på planeringsstadiet.

Läs i University World News om anglikanska kyrkans blivande universitet i Zimbabwe.
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |