Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:21

2015-10-16

Innehåll

Studenter i USA ska kunna få meritpoäng för korta näringslivsinriktade kurser

En terminslång kurs i programmering, webbdesign, digital marknadsföring m.m. ska göra amerikanska studenter anställningsbara i näringslivet. Först ut för att pröva detta är studenter vid privata Lynn University i Florida. Kurserna kommer att ges av en privat utbildningsanordnare, General Assembly. Företaget är den största inom en relativt ny företeelse, kallad coding boot camps, och har verksamhet på 19 orter.

Tanken bakom kurserna är att ge studenter med inriktning på s.k. liberal arts mer näringslivsinriktade färdigheter. De kan dessutom få färdigheterna i en internationell miljö – utöver USA också i London och Sydney. Kursavgifterna är ganska hög, ca 14 000 dollar (motsv. SEK 115 000) för 16 veckor. Till detta kommer kostnader för uppehälle och flygbiljetter. Som alternativ till kursen på 16 veckor ska studenterna även erbjudas en kortare version på tio dagar.

Kursutbudet vid coding boot camps expanderar mycket snabbt. Kurserna väntas i år ha 16 000 studenter i USA och ge inkomster på 172 miljoner dollar (motsv. SEK 1,4 miljarder). Den vanligaste kursdeltagaren har hittills varit i 30-årsåldern, med en bachelor i bagaget och inriktad på att byta karriär. Samarbetet med Lynn University öppnar nu för en ny kategori studenter.

Coding boot camps har fått uppmärksamhet bland politiker i USA eftersom de verkar hjälpa till att överbrygga gapet mellan vad den högre utbildningen ger, och arbetsgivarnas behov. Det gäller åtminstone tekniskt inriktade företag. Inom kort väntas utbildningsdepartementet i USA starta ett försök där högskolor ska kunna samarbeta med coding boot camps om kurser som berättigar till studielån.

Läs i Inside Higher Education om coding boot camps

 


Utbildningskvaliteten är tillräcklig trots nedskurna forskningsanslag säger danska regeringen

Regeringen i Danmark ska skära ned 10 miljarder kronor (motsv. SEK 12,5 miljarder) på utbildning och forskning under de kommande fyra åren. Enligt utbildnings- och forskningsminister Esben Lunde Larsen behöver detta inte påverka utbildningen negativt.

Regeringen har tidigare meddelat att utbildningsanslagen skärs ned med 8,7 miljarder och i förra veckan var turen kommen till forskningen som ska skäras ned med 1,4 miljarder. Att det blir mindre forskning erkänner ministern, men anser inte att utbildningarna ska drabbas. Enligt Esben Lunde Larsen påverkas inte basanslagen (basisforskningsmidler) och därmed inte heller den forskningsbaserade utbildningens kvalitet.

Parallellt med nedskärningarna publicerar regeringen en rapport om den danska forskningens påverkan. Rapporten beskriver påverkan av den forskning som skett med medel från EU:s sjätte och sjunde ramprogram som enastående. Påverkan via vetenskapliga publikationer med koppling till dessa program ligger enligt rapporten 50 respektive 75 procent över den genomsnittliga internationella nivån, mätt via antalet citeringar.

Regeringen har satt som nationellt mål att danska lärosäten och institut ska ta hem 2,5 procent av den totala budgeten för Horizon 2020, dvs. EU:s åttonde ramprogram för forskning. Med tanke på de aviserade nedskärningarna har detta mål blivit än viktigare. I den första omgången av Horizon 2020 tog Danmark hem 2,3 procent, vilket är en minskning från 2,37 procent respektive 2,36 procent i de två föregående ramprogrammen.

Läs i tidningen Information om nedskärningarna av utbildning och forskning

Läs i University World News om påverkan av dansk forskning
 


Antalet lärare som enbart undervisar ökar i Kanada

Antalet lärare som enbart undervisar ökar kraftigt i Kanada. En undersökning som tidningen Globe and Mail har gjort visar t.ex. att vid University of British Columbia (UBC) har antalet lärare som anställts primärt för undervisning ökat med mer än 40 procent sedan 2006. Det ska jämföras med att antalet som anställts för s.k. tenure-track ökat med 12 procent. De lärare som anställs primärt för undervisning har sämre anställningsvillkor, sämre akademisk frihet och sämre möjligheter till karriär jämfört med anställda på tenure-track.

Vid många större och medelstora lärosäten är bristen på kontakt med mer erfarna lärare en av de viktigaste orsakerna till missnöje bland studenterna. Anställningen av lärare vars främsta uppgift är att undervisa ska ses mot den bakgrunden. Det är ett sätt att försöka återföra undervisningen till en mer personlig nivå. Men, säger kritikerna, att separera undervisning och forskning riskerar att nedgradera universiteten: “The difference between universities and other educational institutions is that we are not just disseminators of knowledge, we are creators of knowledge,” säger Chris Manfredi, prorektor (provost) vid McGill University.

Lärosäten som har valt att öka antalet undervisande lärare framhåller att fördelarna för studenterna är alltför stora för att ignoreras: “Part of the rationale behind [teaching-track hires] is a recognition that teaching and learning has gotten much more complex in the last 15 years or so ... It’s certainly not simply standing in a classroom giving students content they could get from a multitude of sources.” säger Simon Bates vid the Centre for Teaching, Learning and Technology vid UBC.

Läs i the Globe and Mail om anställning av undervisande personal i Kanada
 


Studentdemonstrationer för ett fritt Västsahara slås ned

Studenter vid universitetet i Agadir protesterar mot Marockos annektering av Västsahara. Protesterna sker trots oro för tillslag från polisen, arresteringar och misshandel: “When we protest, we have just 10 minutes, no more, before the Moroccan forces come”, säger en doktorand i internationell rätt.

Att myndigheterna tillgriper våld omvittnas av experter, bl.a. Jacob Mundy som är professor i freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York: “Ever since [the Second Sahrawi Intifada], it has seemed that there is not only a permanent state of tension on Moroccan campuses, but also that the Sahrawi students will no longer be silent”. Till kritiken från studenterna hör att kvinnor hindras från att bära malfa, en traditionell dräkt som täcker både huvud och kropp.

FN upprätthåller en fredsbevarande funktion i Västsahara, och mandatet förnyades i april i år. I uppdraget ingår dock inte någon kontroll av mänskliga rättigheter. Det borde det ha gjort enligt bl.a. Polisario som kämpar för självständighet för Västsahara och Afrikanska unionen. Marockanska myndigheter hävdar att de arbetar för mänskliga rättigheter och anklagar Polisario för övergrepp. Studenter tillåts visserligen demonstrera på campus-områden, men polisen kan gå in vid våldsamheter. Antalet studenter som deltar i demonstrationer är litet, och många studenter är för en union med Marocko.

Enligt de oppositionella studenterna själva koncentrerar myndigheterna dem till ett fåtal lärosäten, i första hand Agadir och Marrakesh. Syftet är enligt studenterna att göra det möjligt att kontrollera protesterna. Detta tillbakavisas av universiteten. De menar att eftersom det saknas större lärosäten i Västsahara är det naturligt att hänvisa studenterna till de nämnda universiteten.

Läs i Al-Fanar media om studenternas kamp för Västsaharas självständighet
 


MIT prövar en kombination av Mooc och campus-förlagd utbildning

The Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA ska pröva om delar av undervisningen kan ges via massive open online courses (Mooc). I ett pilotprojekt ska det privata lärosätet erbjuda hälften av ett 10 månader långt program med inriktning på logistik, i form av Mooc. Detta ska spara studenterna tiotusentals dollar.

Genom att anordna den första terminen som Mooc vill MIT erbjuda studenterna en möjlighet till omvänd antagning – “try before you buy”. Samtidigt kommer studenter som gör extra bra resultat på online-kurserna att påtagligt förbättra sina chanser att bli antagna till resten av programmet i campus-version.

MIT är det senaste i raden av lärosäten att erbjuda Mooc till låg kostnad, som ett steg på vägen till en examen. Om studenterna är nöjda med utbildningen och har klarat av kurskraven kan de betala universitetet för att få ut sin examen.

I försöket ingår att studenter som genomför kurser online, men inte kan eller vill ta ut sin examen, ska erbjudas betyg i form av en s.k. MicroMaster. MIT arbetar just nu med att få andra organisationer att acceptera att dessa betyg kan ingå som en del i en annan examen.
George Siemens, som forskar inom online-utbildning vid University of Texas säger att vi nu börjar se att lärosätena är villiga att förändra sig: ”… universities are responding to trends in technology and society broadly … What has been called disruption -- [competency-based education], boot camps and so on -- will be appropriated by universities. This is the start.”

Läs i Inside Higher Education om Mooc som del i en ny typ av utbildningserbjudanden
 


Open access ger fler delningar på Twitter och ökar forskningens synlighet

Artiklar som presenteras i tidskrifter som tillämpar open access (OA) har större sannolikhet att citeras på Twitter. Det visar pågående forskning vid Åbo universitet. Forskarna har studerat omkring 4 miljoner ”delningar” på social media som Facebook och Twitter, och på Mendeley. Det senare är ett verktyg för att arbeta med vetenskapliga artiklar och för akademiskt samarbete online.

Syftet med forskningen är att beskriva hur vetenskapligt arbete får påverkan, utöver vad som kan mätas med traditionella mått, t.ex. citeringar. Preliminära resultat visar att artiklar som publiceras i OA-tidskrifter har en betydligt större chans att delas på Twitter än artiklar som kräver betalning. När det gäller citeringar på Mendeley är sannolikheten större för artiklar som kräver betalning. Det är enligt studien logiskt eftersom användarna av Mendeley är forskare medan Twitter har en bredare publik.

Att använda sociala media för att mäta genomslag för forskning började diskuteras för fem år sedan. Då publicerade en grupp forskare och experter på sociala media ett manifest för ”altmetrics”. Vid en konferens i Amsterdam nyligen konstaterade Juan Pablo Alperin från Simon Fraser University i Kanada att: “After five years, we still don’t have much of an idea of what we’re measuring.”

Professor Alperin uttryckte oro för att sökandet efter nya och mer sammansatta vägar för att bedöma forskning kan leda till att nya mätetal skapas. De kan bli något som bara ersätter de gamla citeringsmåtten menade han. Istället bör altmetrics användas för att ta reda på vilka som, vid sidan av forskarna, intresserar sig för forskningen.

Läs i Times Higher Education om att open access ökar forskningens synlighet

Läs i Times Higher Education om altmetrics
 

 

Nyheter i korthet 


Skottland: Avskaffade studieavgifter har inte lett till breddad rekrytering

Den politik som Scottish Nationalist Party för innebär en årlig överföring av 20 miljoner pund (motsv. SEK 250 milj.) från fattiga till rika studenter. Det visar en analys av regeringens utbildningspolitik. Studieavgifterna är avskaffade, men samtidigt har studiestödet i större omfattning börjat ges som lån. Eftersom skotska studenter är ovilliga att ta lån har detta försämrat läget för fattiga studenter. En effekt är att andelen studenter från statliga skolor som antas till elituniversiteten har minskat.

Läs i The Economist om effekterna av de slopade studieavgifterna i Skottland
 


England: Utvärdering av undervisning måste innehålla peer review

Regeringens modell för granskning av undervisning, Teaching Excellence Framework (TEF), måste innehålla oberoende peer review. Ett motiv för detta är att de lärosäten som kan visa en hög kvalitet i sin undervisning får höja sina studieavgifter i takt med inflationen. Utan peer review kommer tilltron till modellen att utebli. Det anser QAA – myndigheten för kvalitetsgranskning. Bakgrunden till diskussionen är att universitetsministern, Jo Johnson, har sagt att externa utvärderingar måste ha en ”light touch”.

Läs i Times Higher Education om kravet på peer review i engelsk kvalitetsgranskning
 


Irak: IS kräver nya kursplaner i skolor och universitet

Den terroriststämplade organisationen IS har infört nya kursplaner i alla skolor och universitet i provinsen Nineveh. Det hävdar Iraks kommission för mänskliga rättigheter. Provinsen ligger i nordvästra Irak och gränsar mot Syrien. IS hotar med döden om inte de nya kursplanerna införs. Kursplanerna omfattar enligt kommissionen bl.a. rätten att döda religiösa minoriteter. Kommissionen kräver nu att Unicef och Unesco ska fördöma agerandet från IS och anmäla dem till Internationella brottmålsdomstolen.

Läs på den irakiska nyhetssajten Shafaaq om IS-kraven på nya kursplaner
 


Storbritannien: Positiva svar i utvärderingar gynnar både studenter och lärosäten

En ökande betydelse av studenters bedömning av sin studietid kan leda till överdriven PR-verksamhet och alltför positiva enkätsvar. I den brittiska the National Student Survey ökade antalet studenter som gav samma svar på alla frågor (s.k. yea-saying) från 1 till 6,1 procent mellan åren 2005 och 2014. Sådana svar var särskilt vanliga bland studenter som svarade via en smartphone, en svarsform som väntas öka. En tolkning av resultatet är att studenterna vill svara så snabbt som möjligt.

Läs i Times Higher Education om ja-sägande i studentenkäter


 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |