Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:22

2015-10-23

Innehåll

Undervisning online och andra metoder ska ge stöd till missgynnade grupper i USA

Studenter från missgynnade grupper ska få stöd genom särskilt anpassad online-utbildning. Utvecklingen sker med anslag från Bill & Melinda Gates Foundation. Medlen går bl.a. till en årlig tävling. I denna ska lärare och lärosäten utmanas att visa hur digitala kurser kan stödja studenter som är de första i sin familj att studera på universitet, som kommer från låginkomst-miljöer och/eller tillhör etniska minoriteter.

Utöver tävlingen ska ett verktyg utvecklas för kvalitetsarbete för online-program. En central fråga är hur man ger återkoppling för att studenter inte ska hoppa av sin utbildning. En undersökning från University of Nebraska visar att en stor andel av studenterna loggade in sent på natten, på helger och på andra tider när läraren inte var tillgänglig. Ett sätt att hantera detta var att skapa en virtuell lärare som kunde svara på vissa frågor.

En annan modell används vid Bronx Community College. Där ska alla nyregistrerade studenter engageras i en särskild studieform, Accelerated Study in Associate Programs (ASAP). Studenterna ska få väsentligt mer stöd än vad som är brukligt. Det ingår gratis utbildning och kurslitteratur liksom kostnadsfria resor. Av studenterna krävs att de har regelbunden kontakt med studievägledare. Dessa har ansvar för kontakter med ett mindre antal studenter än vanligt.

Studieformen har redan prövats i mindre skala, med mycket gott resultat. Den har rönt stor uppskattning, också från president Obama. Men smakar det så kostar det – en ökning av antalet studenter i ASAP från 4 000 till 25 000 beräknas kosta 42 miljoner dollar (motsv. SEK 350 miljoner).

Läs i Inside Higher Education om online-utbildning för studenter från missgynnade grupper

Läs Inside Higher Education om satsningen på ökad examination i New York

 


Rapporter om finansiering av högre utbildning hemligstämplas i Danmark och Australien

Den danska regeringen har hemligstämplat en konsultrapport om finansieringssystemet (taxametersystemet) för universiteten. Det hävdar nyhetssajten Forskarforum. Rapporten som beställts av regeringen skulle offentliggjorts i januari men hölls hemlig i åtta månader. I samband med regeringens budgetproposition publicerades sedan en redigerad version. Enligt regeringen kan originalrapporten inte användas när taxametersystemet nu ska skrotas.

Den verkliga bakgrunden till hemligstämpeln är enligt sajten Forskarforum med stor sannolikhet att rapporten innehåller slutsatser som kan ge universiteten bra argument mot ministerns nedskärningar. Troligen visar rapporten bl.a. att det inte finns belägg för att nuvarande system leder till att lärosätena sänker kvalitetskraven för att öka intäkterna. Och liksom i en rapport från McKinsey 2009 visar den troligen att de flesta utbildningar är underfinansierade – särskilt inom humaniora.

Också i Australien har regeringen hemlighållit en rapport om reformer av den högre utbildningens finansiering. Ett förslag till reformer lades fram av den konservativa regeringen, före en nyligen genomförd regeringsombildning. I rapporten intervjuas oberoende senatorer och andra intressenter om sin inställning till de föreslagna reformerna.

En viktig ingrediens i regeringens förslag var att taket för studieavgifter skulle tas bort så att varje lärosäte skulle besluta om sina avgifter. Detta var de flesta av landets universitetsrektorer positiva till. Förslaget mötte dock stark kritik från många håll, inte minst för att en större del av kostnaderna för den högre utbildningen skulle läggas över på studenterna. Också ett hot från regeringen om att 1 600 forskare skulle sägas upp om inte förslaget godtogs, mötte kritik. Oppositionen väntas nu driva kravet på offentliggörande av rapporten vidare.

Läs på Forskarforum om finansieringsrapporten som hemligstämplades

Läs i the Australian om den hemlighållna rapporten

 


I Australien används en ny webbplats för studentinformation felaktigt till rankning

En ny webbplats, som regeringen i Australien står bakom, kritiseras för att informationen kan feltolkas. Webbplatsen the Quality Indicators for Learning and Teaching (QILT) introducerades förra månaden. Kritiken kom snabbt och gäller bl.a. hur uppgifterna har använts av tidningen the Australian Financial Review (AFR).

Tidningen har konstruerat egna tabeller där landets lärosäten rangordnas. Det sker utifrån exempelvis de examinerades löner och hur nöjda studenterna är. Till saken hör att på QILT:s webbplats kan bara upp till sex lärosäten jämföras i taget. Tidningen har dock bearbetat uppgifterna för att ”allow all universities to be compared and the best performers to be identified.”

Rangordningen visar bl.a. att flera regionala lärosäten placerar sig långt före universiteten i storstäderna. Studenter från de regionala lärosätena har enligt AFR större chans att få jobb. Det gäller bl.a. the Northern Territory's Charles Darwin University där 89 procent av studenterna med en bachelor-examen inom företagsekonomi fått jobb inom fyra månader. Motsvarande värde för det prestigefyllda the University of New South Wales är 81 procent.

Kritikerna hävdar att tabellerna felaktigt ger studenterna intrycket att de regionala lärosätenas utbildning är bättre. En orsak till att uppgifterna blir missvisande är att andelen studenter som ingår i underlaget varierar mellan lärosätena. Det är enligt kritikerna inbyggt i modellen att lärosäten som i något avseende är mer eller mindre extrema, t.ex. mycket små lärosäten, alltid favoriseras och att stora lärosäten alltid ser medelmåttiga ut.

Läs i the Australian om kritiken mot regeringens nya studentinformation

Läs i the Australian Financial Review tidningens slutsatser av presenterad information
 


Indonesien ökar samarbetet med Afrika och agerar mot falska lärosäten

Indonesiens universitet bör utöka sitt samarbete med länder i Afrika som en del i sin internationalisering. Inte minst ska man rekrytera studenter från Afrika. Det anser Indonesiens utrikesministerium. Antalet afrikanska studenter är f.n. mycket litet – totalt drygt 250 av de ca 900 utländska studenter som studerar i Indonesien (red: det förekommer uppgifter på andra håll om att antalet internationella studenter i landet är ca 3 000).

Bakgrunden till uttalandet från utrikesministeriet är att regeringen vill skapa bättre diplomatiska relationer med länder i Afrika. Regeringen menar att Afrikas ekonomi har potential att växa och att det finns stora och viktiga naturresurser på kontinenten. Utrikesministeriet uppmanar nu landets diplomater i Afrika att marknadsföra Indonesiens högre utbildning. Särskilt aktuella är kurser i mikro-finansiering och krishantering.

För att bättra på landets rykte har Indonesiens ministerium för forskning, teknologi och högre utbildning meddelat att 239 lärosäten har bedömts vara ”problematiska”. Totalt finns i Indonesien 121 statliga universitet och närmare 3 000 privata lärosäten som står under regeringens kontroll.

De lärosäten som bedöms vara problematiska får i fortsättningen inga medel från ministeriet, inga lärare certifieras och inga stipendier delas ut till studenterna. Inte heller kommer eventuella ansökningar om ackreditering eller inrättande av nya program att hanteras. Information om vilka lärosäten det gäller läggs nu upp i en offentlig databas.

Läs i Antara News om Indonesiens intresse för rekrytering av studenter från Afrika

Läs i the Jakarta Post om agerandet mot problematiska lärosäten i Indonesien
 


Bulgarien ska reformera den naturvetenskapliga utbildningen

Bulgarien ska bli mer konkurrenskraftigt med hjälp av Horizon 2020 – EU:s pågående forskningsprogram. Bakom regeringens planer ligger det faktum att landet placerar sig sist av unionens länder på EU:s Innovation Union Scoreboard (IUS). Detta är ett instrument för att jämföra länderna ifråga om bl.a. nya patent, doktorsexamina och forskningsanslag.

Regeringen konstaterar att basen för Bulgariens ekonomi har förändrats dramatiskt sedan början av 2000-talet, såväl strukturellt som geografiskt. Därför anses den högre utbildningen inte längre kunna möta de behov som finns. Nu ska bl.a. den offentliga forskningsfinansieringen öppnas för konkurrens, kvalitetsgranskningen ska utvecklas och samarbetet med det omgivande samhället ska stimuleras. För att ge råd om förändringsarbetet ska regeringsföreträdare och oberoende experter från andra länder granska Bulgariens forsknings- och innovationspolicyer.

Ett viktigt motiv för satsningen är att motverka den “brain drain” som Bulgarien lider av. Därför planerar regeringen bland annat att höja lönerna för landets lärare och reformera lagen om högre utbildning. Vidare vill regeringen skapa förutsättningar för att kunna attrahera utländska lärare och forskare. Till planerna hör också att inrätta en myndighet för forskningsfinansiering.

Det program som nu har sjösatts ska pågå fram till 2020. Totalt ska 700 miljoner euro (motsv. SEK 6,5 miljarder) satsas. Av dessa kommer Europeiska investeringsbanken att svara för ca 600 miljoner euro. Huvuddelen av medlen ska fördelas mellan landets ledande universitet och vetenskapliga institut. Bland annat ska den vetenskapliga infrastrukturen och laboratorierna moderniseras och forskarna ska få ta del av ca 150 miljoner euro. Insatserna ska särskilt riktas mot kemi och fysik.

Läs i University World News om Bulgariens reformering av den högre utbildningen

Läs på EU:s webbplats den senaste rapporten om Innovation Union Scoreboard

 


Många lärare i USA är oroliga för angrepp via sociala media

En majoritet av lärarna på universiteten i USA säger att de är oroliga för att bli angripna på sociala media. Samtidigt är det bara en liten andel av alla lärare som använder sådana kanaler för att diskutera politik eller vetenskap. De flesta anser dock att lärosätena bör göra mer för att uppmuntra civiliserade samtal online. Detta visar en rapport baserad på en undersökning av lärares attityder till teknologi.

I USA har en del lärare under senare tid blivit attackerade av bloggare långt ut på högerkanten. Andra lärare har kritiserats av sina chefer för hur de har agerat på sociala media. Några mycket uppmärksammande fall av dessa slag har troligen bidragit till att 60 procent av de lärare som har ingått i undersökningen är oroliga för attacker.

I rapporten påpekas att resultaten ska ses mot bakgrund av att 75 procent av de tillfrågade lärarna inte använder sociala media för diskussioner om politik eller vetenskap. Meningarna om huruvida Facebook, Twitter och andra plattformar är värda den tid som användningen av dem kräver går också isär. Omkring en tredjedel (35 %) av respondenterna anser att dessa plattformar är användbara för att kommunicera med en bredare publik, medan en annan tredjedel (36 %) inte håller med.

Oavsett de delade meningarna är det många lärare som numera funderar en extra gång på vad de publicerar online. Detta visar enligt the American Association of University Professors inte bara att attackerna har haft effekt, utan också att detta kan avskräcka lärare/forskare från att överhuvudtaget uttala sig i media.

Läs i Inside Higher Education om amerikanska lärares syn på sociala media
 

 

Nyheter i korthet


Norge: Systemet med avidentifiering vid klagomål på kursbetyg behöver utvärderas

Norska lärosäten ska sedan förra hösten erbjuda s.k. blind sensurordning. Om studenter är missnöjda och vill få kursbetygen prövade ska den som gör den förnyade bedömningen inte få se den tidigare. Vid Universitetet i Oslo kom det förra läsåret in närmare 3 400 klagomål. I drygt hälften av fallen gav den nya prövningen ett annat betyg än den första. Och till problemen hör att skillnaden mellan betygen kan vara stor, men ingen utvärdering har enligt studenttidningen Universitas gjorts.

Läs i studenttidningen Universitas om hur betygen vid norska lärosäten omprövas
 


USA: Svagt deltagande från minoritetsgrupper får landets utbildningsnivå att stagnera

De amerikanska universiteten lyckas inte rekrytera studenter från etniska minoriteter, särskilt spansktalande (Hispanics). Det leder till att utbildningsnivån stagnerar. För 25 år sedan var USA i världstoppen när det gäller deltagande i högre utbildning. Nu är landet på 12:e plats. Omkring 44 procent av vita medborgare och 59 procent av medborgare med asiatisk bakgrund deltar i högre utbildning. För gruppen afroamerikaner är motsvarande andel 28 procent och av Hispanics bara 20 procent.

Läs i Times Higher Education om sjunkande utbildningsnivå i USA
 


Världen: OECD planerar ny form av resultatmätning inom högre utbildning

En årligt återkommande jämförelse mellan systemen för högre utbildning ska utvecklas av OECD. Syftet är att skapa underlag för råd till organisationens länder om förändringar i de nationella systemen. De nya jämförelserna ska ersätta det hårt kritiserade Ahelo-projektet, som enligt flera bedömare är på väg att läggas ned sedan viktiga medlemsländer har dragit tillbaka sitt stöd. Enligt OECD ska de nya jämförelserna inte vara en rankning utan ge mer transparens och stöd för studenternas val av lärosäte.

Läs i University World News om OECD:s nya planer på ett jämförelseprojekt
 


Frankrike: Den högre utbildningen dras med stora problem

Studenter, lärare och utbildningsexperter anser att universiteten i Frankrike har stora problem. Visserligen tillför regeringen nu 100 miljoner euro (motsv. SEK 940 miljoner), men detta läsår ökade antalet studenter med 65 000, andelen av BNP till högre utbildning är mindre än i många andra europeiska länder och enligt THE-rankningen finns bara två franska universitet bland de 100 bästa i världen. Kritikerna nämner också elitism och att det är för lätt både att komma in och åka ut.

Läs i the Local om problemen med Frankrikes högre utbildning
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |