Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:23

2015-10-29

Innehåll

Finland inför studieavgifter för internationella studenter

Universitetslagen och yrkeshögskolelagen i Finland ska ändras. Lärosätena ska fr.o.m. år 2016 ta ut avgifter för studerande från länder utanför EU/EES. Detta föreslår landets regering i en proposition som lagts fram till riksdagen. Avgifterna ska enligt förslaget enbart tas ut av studerande som studerar på ett främmande språk, inte av dem som studerar på finska eller svenska, oberoende av nationalitet.

Enligt förslaget ska den undre gränsen för studieavgiften vara minst 1 500 euro (motsv. SEK 14 000) per läsår. Högskolorna kan själva bestämma storleken på studieavgifterna så att de stödjer lärosätenas strategier för internationalisering. Avgifterna kan därmed komma att variera mellan olika lärosäten och utbildningar. Hur avgifterna ska tas ut bestämmer lärosätena själva. Enligt förslaget ska högskolorna också införa ett stipendiesystem som ska ge stöd till dem som deltar i avgiftsbelagd utbildning.

Regeringen lägger också fram förslag om förändringar i fråga om uppdragsutbildning. Högskolorna ska enligt förslaget även i fortsättningen kunna ordna uppdragsutbildning som leder till examen. För att förbättra möjligheterna att anordna sådan utbildning föreslår regeringen att bestämmelserna som gäller uppdragsutbildning preciseras. Den som har beställt utbildningen ska ha rätt att ta ut avgifter av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen i enlighet med lagstiftningen i det land där beställaren finns eller i enlighet med beställarens praxis. En finländsk högskola ska inte heller i fortsättningen ta ut avgifter av studerande som deltar i uppdragsutbildning. Betalningen ska i sin helhet komma från den som har beställt utbildningen.

Läs på den finländska regeringens webbplats om studieavgifter för internationella studenter
 


Efter omfattande protester: Studieavgifterna i Sydafrika höjs inte

Sydafrikas president Jacob Zuma har beslutat att studieavgifterna i landet inte ska höjas. Beslutet kommer efter omfattande protester som startade vid University of the Witwatersrand. Protesterna började sedan universitetet hade föreslagit en höjning av studieavgifterna med ca 10 procent. Därefter spred sig protesterna snabbt till ett tiotal andra lärosäten, och till bl.a. London.

De som har protesterat menar att höjda avgifter skulle drabba de allra fattigaste, ofta svarta, studenterna hårdast. Protesterna har även gällt storleken på den första inbetalningen om 50 procent av den totala avgiften på 40 000 rand (motsv. SEK 25 000), som studenterna menar är alltför hög.

Sedan 1994, då demokrati infördes i landet, har regeringens finansiering av högre utbildning minskat från omkring 20 000 rand per år och student till knappt 17 000. Samtidigt har studieavgifterna ökat, i många fall snabbare än inflationen. I landet finns ett system för studiestöd, som hittills har gjort det möjligt för 1,5 miljoner studenter att ta del av högre utbildning. Det är dock långt ifrån tillräckligt för att möta efterfrågan från studenterna.

President Zuma har visat förståelse för protesterna och lovat att regeringen ska göra allt för att finna långsiktiga lösningar. Han har också beslutat att förlänga terminen för att kompensera för förlorad studietid under protesterna. Landets utbildningsminister har uppmanat lärosätena att vara mer återhållsamma när de planerar studieavgiftshöjningar, nu när landet står inför tuffa ekonomiska utmaningar, och att de ska ta särskild hänsyn till de allra fattigaste studenterna.

Läs i University World News om studentprotester i Sydafrika mot höjda studieavgifter
 


Alternativa lärandemiljöer ska öka nyfikenhet och kreativitet hos lärare och studenter

Vid University of Warwick har några lärare byggt en ny typ av lärandemiljö. I en gammal teaterstudio har Institutet för lärande byggt ett sagoland i skogsmiljö, kallat The Dark Would. Ett mörkt rum utan stolar och bord. Syftet är att skapa en icke-hierarkisk undervisningsmiljö där studenter och lärare tillsammans kan utveckla lärandet. Det ska vara ett rum i barnslig miljö som inspirerar till verklig nyfikenhet.

The Dark Would ska vara en miljö där lärarna inte har något företräde och inte har svar på alla frågor. Lärarna talar inte om för studenterna vad de ska göra, men det finns uppgifter för studenterna att lösa. En av initiativtagarna menar att rummet inte ersätter andra typer av undervisningsmiljöer, men att det är ett komplement som ger en känsla av öppenhet och frihet.

Ett annat slags alternativ lärandemiljö byggs vid universitetet i Cambridge. Den baseras på en donation från Lego om 2,5 miljoner pund (motsv. SEK 32 miljoner). Med dessa medel har universitetet etablerat en Lego-professur för lek i utbildning, utveckling och lärande. Dessutom har Lego donerat 1,5 miljoner pund till ett forskningsinstitut som öppnade officiellt i mitten av oktober.

Lek är ett mycket eftersatt forskningsområde, menar David Whitebread som är tillförordnad direktör för forskningsinstitutet i Cambridge. Samtidigt är det är ett av de områden som verkligen karakteriserar människan. Han menar vidare att lek är mycket utvecklande för barn och leder till bättre skolresultat samtidigt som vår tids lekande är i kris. Barnen leker för lite, mycket beroende på den ökande urbaniseringen.

Läs i Times Higher Education om the Dark Would vid University of Warwick

Läs i Times Higher Education om Lego-professuren vid the University of Cambridge

 


Förmåga till problemlösning är det som amerikanska arbetsgivare framförallt söker

 Förmåga till problemlösning och att arbeta med personer med annan bakgrund. Det är de kompetenser som amerikanska arbetsgivare framförallt letar efter. Resultaten baseras på enkäter till 175 medlemmar i Committee for Economic Development, en oberoende organisation för företag med intresse för frågor omkring utbildning, hälsa och global konkurrens. Av medlemmarna svarade ett 50-tal verkställande direktörer och andra företagsledare på enkäten.

Också förmåga till kritiskt tänkande och att arbeta i grupp är kompetenser som arbetsgivarna letar efter. Av dessa är kritiskt tänkande, tillsammans med förmåga till problemlösning det som är svårast att hitta bland dem som söker arbete. Lättast att hitta, men också något mindre viktigt, är teknikkunskaper, vana vid arbete med och att ta till sig information från media, liksom förtrogenhet med ny teknologi.

De chefer som svarade att en viss kompetens var helt avgörande eller mycket viktig vid rekrytering, fick frågan vilken kompetens som det var störst brist på. Det som är svårast att finna är enligt svaren matematisk förmåga, tätt följt av kreativitet och innovationsförmåga.

I enkäten ställdes frågan om i vilken utsträckning de som sökt arbete hos företagen hade tillräckliga kunskaper i grundläggande matematik och engelska. Svaren visar att 18 procent av dem som svarat ansåg att mindre än hälften av de sökande hade tillräckliga kunskaper, 44 procent av de svarande ansåg att mellan hälften och tre fjärdedelar av de sökande hade tillräckliga sådana kunskaper och bara 38 procent ansåg att kunskaperna var tillräckliga hos minst tre fjärdedelar av de sökande.

Läs i Inside Higher Education om vilka förmågor som amerikanska arbetsgivare letar efter
 


Högre utbildning erkänns som en allt viktigare del i ländernas export

Finlands regering satsar på högre utbildning som exportvara. Undervisnings- och kulturministern och utrikeshandelsministern har presenterat åtgärder för att stärka myndigheter och företag som arbetar med utbildningsexport. Till åtgärderna hör att terminsavgifter införs för studerande från länder utanför EU/EES och att lärosätena får möjlighet att anordna uppdragsutbildning.

Regeringen kartlägger just nu vilka hinder som finns för utbildningsexporten. Det sker genom en enkät till aktörer i branschen. Baserat på svaren ska en ”vägkarta” för arbetet vara klar senast i januari nästa år. Arbete med tillväxtprogrammet för utbildningsexport, Future Learning Finland, har också inletts. Programmet finansieras av arbets- och näringsministeriet. Bland annat görs en särskild satsning i området kring Persiska viken.

I Australien har landets handelskommission ställt upp ett ambitiöst mål. Det är att fördubbla antalet internationella studenter i landet till år 2025. Målet har mötts med försiktig optimism av branschen. Det finns en oro för att nuvarande problem med bostäder, anställningsmöjligheter och allmänhetens inställning till studenterna kan försämras om antalet ökar kraftigt. Utöver att öka antalet internationella studenter vill kommissionen bredda basen för rekrytering till fler länder så att beroendet av Kina och Indien minskar.

Också i New Zealand ges utbildningsexporten en allt viktigare roll. Den har utsetts till ett av sju prioriterade exportområden inom den s.k. Business Growth Agenda. För att öka exporten görs en översyn av den myndighet, Education New Zealand, som svarar för utveckling av internationell utbildning. Vidare ska antalet stipendier för studenter från Latinamerika öka och nätverken för internationella alumner stärkas. För närvarande ger internationell utbildning mer än 30 000 arbetstillfällen i landet.

Läs på den finländska regeringens webbplats om stödet till finsk utbildningsexport

Läs i the PIE-news om Australiens ambitiösa mål för rekrytering av internationella studenter

Läs i the PIE-news om satsningar på internationell utbildning i New Zealand
 


I USA ska särskilda kurser öka möjligheterna att lyckas med universitetsstudier

Kostnadsfria universitetskurser online för elever i high school ska förbereda inför universitetsstudier. Kurserna har utvecklats av the University of Texas och ska förbereda för naturvetenskapliga och tekniska studier, men också för särskilda tester som kan ge universitetspoäng utan genomgångna kurser.

Ett annat sätt för att lyckas i universitetsstudier är genom s.k. dual-enrollment courses. Det är universitetskurser som elever kan ta parallellt med studierna på high school. Kurserna kan ge universitetspoäng, men ger också en känsla för hur det är att studera vid universitet. Kurserna är kostnadsfria.

Intresset för kurserna har vuxit snabbt de senaste åren, inte minst för att de kan korta ned den dyra tiden på universitet. Enligt officiell utbildningsstatistik fanns det år 2010 närmare 15 000 skolor där elever läste högskolekurser. Mellan åren 2002 och 2011 ökade antalet elever med sju procent årligen.

En av USA:s största ackrediteringsorganisationer, the Higher Learning Commission, ifrågasätter nu om en del av de lärare i high school som ger kurserna har tillräckligt höga kvalifikationer. Kraven för att få ackreditering är att lärarna har en masterutbildning inom det aktuella ämnesområdet. I många fall har dock lärarna ”bara” en bachelor eller en masterutbildning i pedagogik.

För vuxna med en oavslutad universitetsutbildning har the American Council on Education (en organisation för universitetsrektorer), valt ut 111 online-kurser för att ingå i the Alternative Credit Project. Det syftar till att sprida kunskap om de kostnadsfria eller mycket billiga kurser online som vissa lärosäten accepterar att tillgodoräkna för universitetspoäng och som kan ge möjlighet att avsluta tidigare avbrutna studier.

Läs i Inside Higher Education om universitetskurser online för elever i high school

Läs i Inside Higher Education om ökade krav på lärare i high school som ska ge universitetskurser

Läs i Inside Higher Education om kurser för dem som vill återuppta avbrutna studier
 

 

Nyheter i korthet 


Tunisien: Många av de arbetslösa i landet är akademiker

Minst 30 procent av de 600 000 arbetslösa i Tunisien har en akademisk examen. Särskilt hög är arbetslösheten bland kvinnor med en akademisk examen. Och antalet arbetslösa kommer att växa. Antalet jobb för akademiker beräknas öka med ca 30 000 per år, medan ca 70 000 tar examen årligen. Diskussioner om reformer av universiteten pågår och ett pilotprojekt har startat. I detta ska fler program med teknisk inriktning erbjudas, trots att sådan utbildning har låg status i landet.

Läs på webbplatsen för Al-Fanar om arbetslösheten bland akademiker i Tunisien.
 


Världen: Krishanteringen vid universitet och högskolor släpar efter

Studenter och lärare måste skyddas i en alltmer riskfylld värld. Det är därför allvarligt att det ofta råder osäkerhet om vem som ansvarar för lärosätenas krishantering. Det framfördes nyligen vid en konferens i England. Det ska t.ex. finnas en plan för vem som kontakter berörda studenter och lärare, försäkringsbolag och anhöriga vid en kris. Det måste också centralt inom lärosätet finnas en förteckning över alla studenter och lärare, inkl. forskare, som finns utomlands och var de finns.

Läs i the PIE-news om bristande krishantering vid universitet och högskolor
 


USA: Resultat från ekonomisk forskning går inte att återskapa

Resultaten från hälften av alla vetenskapliga artiklar i ekonomi går inte att återskapa. Det visar en analys gjord på uppdrag av bl.a. United States Federal Reserve. Forskare försökte återskapa resultaten från 67 forskningsartiklar. De lyckades bara i 49 procent av de fall där de hade tillgång till icke hemligstämplad data och rätt analysprogram. Myndigheterna är bekymrade över att forskarna använder hemligstämplat material i karriärsyfte och för att bli publicerade i de mest eftertraktade tidskrifterna.

Se också nyhetsbrevet nr. 15 om liknande problem inom psykologiämnet.

Läs i Times Higher Education om svårigheter att återskapa resultat från ekonomisk forskning
 


EU: Ny rapport om europeiska studieavgifter

EU-nätverket Eurydice har publicerat en rapport om studieavgifter och stödsystem med stipendier och lån för högre utbildning i Europa. Rapporten behandlar både kandidat- och masternivå och omfattar statliga system för avgifter och stöd. Rapporten innehåller såväl en europeisk översikt som nationell information, liksom jämförelser av studieavgifter och olika finansieringssystem för heltidsstuderande. Även stater som Norge, Serbien, Turkiet och Montenegro som inte är medlemmar av EU är inkluderade i materialet.

Läs på EU-kommissionens webbplats om den nya avgiftsrapporten
 

 

Från redaktionen

Kära läsare, vi fick mer är 300 svar på vår läsarenkät som skickades ut för några veckor sedan. Tack för det! Vi har nu sammanställt svaren och måste konstatera att de flesta av er är väldigt nöjda med brevet i sin nuvarande form och med nuvarande frekvens. Vi har dock fått förslag på en del justeringar av bl.a. stilstorlek och en del av dem ska vi försöka tillmötesgå. Sammanställningen av enkätsvaren hittar ni på vår webbplats.

Om ni undrar så beror den något tidigare publiceringen av nyhetsbrevet denna vecka på att många har ledigt på fredag. Trevlig långhelg tillönskas alla som har den möjligheten. Ni andra får hålla tillgodo med en vanlig helg – inte så illa det heller tycker redaktionen!

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |