Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:24

2015-11-06

Innehåll

Antagning från underrepresenterade grupper fortsatt i fokus

I USA fortsätter debatten om positiv särbehandling (affirmative action). Nu senast genom inlagor till högsta domstolen. Fallet i domstolen avser en vit kvinna som inte blev antagen till University of Texas at Austin p.g.a. lärosätet ville ta in studenter från andra etniska grupper. Kvinnan hävdar att lärosätet skulle ha kunnat åstadkomma en blandad studentgrupp genom den regel som ger de bästa eleverna från delstatens high school garanterat tillträde till universiteten.

Inom högskolesektorn i USA finns en stark majoritet för att lärosätena ska kunna ta hänsyn till rastillhörighet (race) vid antagningen. Detta framförs nu av 38 olika intresseorganisationer i en gemensam inlaga till Högsta domstolen. Deras argumentation inriktas på lärosätenas rätt att själva besluta om antagningskraven, snarare än frågan om rastillhörighet. De menar också att blandningen i studentgrupperna är viktig ur pedagogisk synvinkel. Juridiska experter menar dock att förespråkarna för affirmative action kommer att ha en tuff uppgift att övertyga domstolen om att deras ståndpunkt är den rätta.

I Storbritannien har premiärminister David Cameron meddelat att fr.o.m. 2017 ska den nationella antagningsmyndigheten Ucas ”avidentifiera” ansökningarna. Det ska ske genom att namnen tas bort. Tanken är att risken för omedveten diskriminering av svarta (black) sökande ska motverkas. Enligt premiärministern är det ett sätt för det konservativa partiet att utvidga den sociala rörligheten. Åtgärden stöds också av några av de största arbetsgivarna. Universitetsministern Jo Johnson har nyligen sagt att regeringen vill se en ökning på 20 procent av ”the number of black and minority ethnic students going to university by 2020”.

Läs i Inside Higher Education om positiv särbehandling i USA

Läs i Times Higher Education om avidentifierade ansökningar till högre utbildning i Storbritannien
 


Teknikstöd anses allt viktigare för utveckling av kvaliteten i lärandet

Att hitta rätt teknikstöd är en sak, men att stödet får en bra användning är en helt annan utmaning. Ska det senare bli verklighet på hela lärosätet krävs bra supportstrukturer. Det visar svar på den 25:e årgången av en enkät till IT-chefer på amerikanska lärosäten. Resultaten presenterades nyligen vid the Educause Annual Conference.

Till de viktigaste uppgifterna för lärosätenas IT-ansvariga hör enligt deras egna svar att ge stöd till lärarna i att använda teknik i undervisningslokalerna, att rekrytera och behålla IT-personal, att skydda nätverk och datalager, att få IT att fungera som stöd i studenternas lärande, och att stödja utbildning online. Svaren visar också att stöd till studenter med funktionshinder, katastrofplanering och IT-utbildning för lärare och studenter är områden som släpar efter.

Vid universitetet i Edinburgh, i Storbritannien, pågår utveckling av IT-baserade verktyg för analys av lärarnas återkoppling på studenternas arbete, särskilt deras inlämningsuppgifter. Det gäller både när i tiden återkopplingen ges och kvaliteten i den. Verktygen är bland annat tänkta att ge ett tydligt budskap om vad lärosätet förväntar sig av lärarna.

Också användningen av applikationer för att identifiera studenter som har problem och behöver stöd av olika slag ökar vid universiteteten i Storbritannien. Applikationerna användas bl.a. för insamling av data om närvaro på föreläsningar och i virtuella lärandemiljöer samt om studenterna lämnar in uppgifter i tid. Och det är enligt ansvariga på lärosätet först när både lärare och studenter finns med i systemen som det kan öka kvaliteten i utbildningen.

Läs i Inside Higher Education om IT-trender inom den amerikanska universitetsvärlden

Läs i Times Higher Education om användning av digitala analysverktyg för bättre lärande
 


Malaysias universitet drabbas hårt av regeringens åtstramningar

Malaysias ekonomi pressas av lägre olje- och råvarupriser och ett ökat budgetunderskott. Det drabbar också landets universitet menar ministern för högre utbildning. De ekonomiska åtstramningarna i 2016 års budget kommer att drabba landets 20 statliga universitet hårt. Det rör sig om nedskärningar på omkring 15 procent jämfört med årets budget. Vissa universitet drabbas än hårdare, t.ex. landets främsta universitet Universiti Malaya. Detta lärosäte får sin budget minskad med drygt 27 procent.

Regeringen har en strategi för åren 2015–2025 kallad Blueprint. I denna lyfts excellens och ökad frihet för universiteten fram. Ministern menar nu att åtstramningarna är i linje med denna strategi, eftersom universiteten ges möjlighet att använda egna resurser för att finna medel från andra håll. Det ökar deras frihet att skapa fonder och partnerskap med näringslivet. Dock tror många att åtstramningarna kommer att leda till höjda studieavgifter för landets 534 000 studenter.

Ministern för högre utbildning hävdar, enligt tidningen Akyat Post, att regeringen inte kommer att tillåta höjda studieavgifter för studenter i grundutbildning. Han menar vidare att universiteten måste bli mindre ekonomisk beroende av staten, något som också tas upp i regeringens framtidsstrategi. Han lyfter fram att landets äldre universitet är beroende av statliga medel till 80 procent och att de nyare är beroende till 95 procent. Målet är enligt strategin att minska beroendet av statliga medel till 75 procent. Han kritiserar även universiteten för att inte använda personalen när det gäller att generera ökade intäkter, till exempel via konsultverksamhet.

Läs i University World News om åtstramningar för universiteten i Malaysia

Läs mer i Akyat Post om de malaysiska universitetens beroende av statliga medel
 


Klimatet för forskning i känsliga ämnen hårdnar i mellanöstern

Forskare som är inriktade på mellanöstern berättar att de får allt svårare att arbeta. En viss öppenhet kunde skönjas under den arabiska våren, men det verkar ha varit tillfälligt. Utländska forskare som vill beforska känsliga ämnen, eller är öppet kritiska mot regeringarna, säger att de får allt svårare att komma in i länderna i regionen.

Nathan Brown vid George Washington University är ordförande i Middle East Studies Association. Han konstaterar att forskare numera noggrant undviker ord som militär, säkerhet eller muslimska brödraskapet i ansökningar om allmänna medel. Han påpekar vidare att det är få forskare som idag genomför fältstudier i t.ex. Egypten eller sänder studenter dit. Det beror enligt Nathan Brown till stor del på en allmän oro i landet och att det mesta är ”potentiellt förbjudet”.

Men problemen gäller inte bara Egypten. I exempelvis Förenade Arabemiraten har forskare utvisats eller placerats på svarta listor. I mars i år nekades Andrew Ross, professor på New York University, att gå ombord på ett plan till landet på grund av tidigare kritik för dess dåliga arbetsvillkor och bristande mänskliga rättigheter. Han har även kritiserat sitt eget universitet för etableringen av ett campus i landet.

Ett problem är att det inte finns tydliga kriterier för vad en forskare får och inte får göra, menar Andrew Gardner, antropolog från USA. Han anser emellertid att utländska forskare alltför enkelt hamnar i självcensur. För att trots allt kunna genomföra sin forskning bör man samarbeta med lokala forskare och undvika det som är direkt förödmjukande för regimerna.

Läs Al-fanar media om det hårdnande klimatet för forskare i mellanöstern
 


Egyptens utbildning har stora problem, men Storbritannien ska hjälpa till

Egypten ligger totalt sett på plats 116 av 140 länder ifråga om konkurrenskraft. Placeringen redovisas i en nyligen publicerad rapport. Beräkningarna utgår från the Global Competitiveness Index (GCI), som har introducerats av the World Economic Forum och beräknas årligen.

GCI beräknas för tolv områden varav högre utbildning är ett. I denna del ingår bl.a. utbildningskvalitet, styrning av lärosäten, och hur arbetsmarknadens behov täcks. I den totala rankningen behåller Schweiz förstaplatsen för sjunde året i rad. På andra plats placeras Singapore och på tredje USA.

I den del av beräkningarna som avser utbildning ligger Egypten på plats 139 av 140. Landets poäng för utbildning, sett över alla stadier, var 2,1 av 7,0 möjliga. Det enda område där Egypten gjorde framsteg var undervisning i matematik och naturvetenskap. Resultaten ska ses mot bakgrund av att landets brukar omtalas som hem för en fjärdedel av mellanösterns befolkning. Utbildningsexperter i Egypten menar att orsakerna till det svaga resultatet i GCI bl.a. är en enorm befolkning, hög andel analfabeter, en låg utbildningsbudget och användning av föråldrade undervisningsmetoder.

Samtidigt med offentliggörandet av GCI-resultaten meddelas att en ny universitetsmyndighet har inrättats. Det har skett med stöd av experter från Storbritannien. Myndigheten ska arbeta med nya modeller för fördelning av statsbidrag och för granskning av utbildningen. Vidare ska myndigheten skapa förutsättningar för en autonom universitetssektor i Egypten, bl.a. genom ett utvecklat ledarskap. Den nya myndigheten är resultatet av ett samarbete där brittiska the Department for Business, Innovation and Skills, the British Council och the UK Higher Education International Unit har ingått.

Läs på Al-fanars webbplats om Egyptens dåliga konkurrenskraft

Läs i Times Higher Education om brittiskt stöd till Egyptens nya universitetsmyndighet
 


Ryssland kraftsamlar för att få in fem lärosäten bland världens 100 främsta

Ryssland satsar på att år 2020 ha fem lärosäten bland världens 100 främsta. Målet ska nås genom ett projekt kallat 5–100. Det startade 2013 och har för närvarande 15 deltagande lärosäten. För att få del av regeringens finansiering av projektet krävs att lärosätena presenterar en internationell strategi med bl.a. mobilitet bland studenter och lärare, en affärsplan, hur infrastrukturen på campus och för forskning ska förbättras samt ser över organisationen av lärosätets ledning.

Det uppsatta målet om fem lärosäten bland de 100 främsta kan behöva ges längre tid än tidigare planerat. Det säger vice premiärminister Olga Golodet. Orsaken är enligt henne den annorlunda organisatoriska struktur som de ryska lärosätena har. Hon pekar bl.a. på att de flesta ryska universitet och institut som undervisar i medicinskt inriktade ämnen inte erbjuder andra ämnesområden.

I årets rankningar var det 13 ryska universitet som tog plats bland de 800 främst i Times Higher Educations(THE) rankning. För ett år sedan var motsvarande antal två. Trots denna framgång menar rektorn vid den Moskvabaserade Higher School of Economics för sin del att bara the Moscow State University (MSU) kommer att kunna vara bland de 100 främsta inom de närmaste åren. För övriga kommer det att ta 10 till 15 år.

När det gäller rankningar per ämne har ryska universitet en starkare position. Till exempel finns tre av landets universitet bland de 100 främsta på THE:s rankning inom fysik. På den s.k. QS-rankningen finns MSU på 35:e plats inom lingvistik och på 60:e plats inom naturvetenskap.

Läs i the PIE-news om hur Ryssland ska komma in på listan över världens 100 främst universitet

Läs i Russia Beyond the Headlines (officiellt regeringsorgan) om resultaten på ämnesvisa rankningar
 

 

Nyheter i korthet


Afghanistan: Universitetet i Kabul startar masterutbildning i genusvetenskap

En masterutbildning i genus- och kvinnovetenskap har startat vid universitetet i Kabul. Det är den första sedan talibanerna övertog ledningen av Afghanistan 1996. Utbildningen för kvinnor har i många år varit eftersatt. Sedan 14 år tillbaka har dock miljontals flickor haft möjlighet att gå i grund- och gymnasieskola, men deras möjlighet till högre utbildning har varit begränsad. Den nya masterutbildningen är finansierad av Sydkorea och genomförs inom ramen för FN:s utvecklingsprogram, tillsammans med landets regering.

Läs i Al Arabiya News om utbildningen i genusvetenskap i Kabul
 


USA: Vem bestämmer kurslitteraturen?

En diskussion om vem som gör urvalet av kurslitteratur har brutit ut vid California State University at Fullerton. En lärare har motsatt sig en reprimand för sin vägran att använda en bok för 180 USD (motsv. SEK 1 500) skriven av två lärare vid universitetet. Istället valde han en för 75 USD samt gratismaterial från internet. Läraren hävdar att hans val var minst lika bra. Fakultetsnämnden däremot menar att alla ska ha samma lärobok.

Läs i Inside Higher Education om vem som bestämmer kurslitteraturen
 


Storbritannien: Lärare och forskare bojkottar kontakter med Israel

Mer än 300 lärare och forskare i Storbritannien ska bojkotta israeliska lärosäten. Detta meddelades nyligen i en helsidesannons i the Guardian. Bojkotten omfattar besök från eller i Israel, att fungera som bedömare av aktiviteter som berör israeliska lärosäten och andra former av samarbete. Samarbete med israeliska kollegor på individuell nivå är dock undantagna. Motivet för bojkotten är det man kallar Israels ”olagliga ockupation av Palestinskt område”.

Läs i University World News om den brittiska universitetsbojkotten mot Israel
 


USA: Studie-navigation viktigare än ekonomin för studenter från missgynnade grupper

Studenter från fattiga miljöer behöver hjälp att navigera i universitetsvärlden om de ska lyckas med studierna. Vägledning är viktigare än ekonomiskt stöd. Det säger Robert Putnam, expert på social mobilitet vid Harvard University. Han menar att dessa studenters livschanser skadas i tidiga år och pekar på ett ökande emotionellt och intellektuellt gap mellan dem och barn från mer välbärgade förhållanden. Genom ökad vägledning och fler överbryggande utbildningar kan lärosätena hjälpa till att kompensera skillnaderna.

Läs i Times Higher Education om studienavigation för studenter från missgynnade grupper
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |