Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:25

2015-11-13

Innehåll

Regeringen föreslår stor reform av högre utbildning i England

Regeringen i London har lagt fram sitt sedan länge aviserade green paper om reformer inom den högre utbildningen i England. Till nyheterna hör

• att myndigheten för finansiering (Hefce) slås ihop med antagningsmyndigheten Offa och blir the Office for Students (Ofs),

• att lärosätena via goda resultat i den kommande bedömningen av undervisning (TEF) fr.o.m. läsåret 2017/18 ska kunna höja sina studieavgifter i nivå med inflationen,

• att det ska krävas bra värden på vissa nyckeltal, bl.a. resultat på den nationella studentundersökningen (NSS), uppgifter om avhopp från utbildningen, sysselsättning bland de som examinerats och stöd till studenter från missgynnade grupper, för att nå de bästa resultaten i TEF,

• att anslag till utbildning kan komma att fördelas efter algoritmer som regeringen eller Ofs fastställer, och utbetalas av landets myndighet för studiestöd,

• att forskningsfinansieringen ska fortsätta att vara kvalitetsbaserad via utvärderingen REF,

• att nästa REF-omgång av forskningen ska göras 2021, men att nyckeltal ska användas för att ”fräscha upp” REF-modellen mellan ordinarie omgångar, och

• att nya utbildningsanordnare ska ges snabbare tillgång till systemet för studiestöd och att det ska bli enklare att få status som universitet.

Kommentarerna från olika organisationer inom sektorn har hittills varit försiktigt positiva. Ordföranden i lärosätenas intresseorganisation Universities UK välkomnar bl.a. inriktningen på att slå vakt om studenternas intressen och att nya utbildningsanordnare ska kunna komma in på marknaden för högre utbildning. Samtidigt varnas för att TEF kan öka byråkratiseringen. Ordföranden för studenternas intresseorganisation National Union of Students säger att förändringar inom sektorn måste drivas av studenter, lärare och annan personal. Det kan inte regeringen göra.

Läs i Times Higher Education on föreslagna reformering av högre utbildning i England

Läs i Times higher Education om reaktionerna på de föreslagna reformerna
 


Politiker i Finland och Australien utmanar lärosätena om användningen resurser

Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen har uppmanat lärosätena att år 2025 ha placerat sig bland de allra bästa i världen inom sina utvalda områden. Det gjorde hon nyligen i ett öppet brev. Ministern menar att lärosätena måste koncentrera sin forskning på specifika områden, om de ska kunna lyckas. Hon kritiserar också lärosätena för att använda sina resurser ineffektivt och frågar t.ex. varför endast 60 procent av de anställda arbetar med undervisning och forskning.

Ministerns brev har skapat stor ilska, eftersom regeringen nyligen aviserade omfattande nedskärningar. Sanni Grahn Laasonen försvarar sitt brev med hänvisning till de återkommande resultatutvärderingarna. De görs vart fjärde år och ska närmast genomföras till våren. Ministern säger att hon ville starta en debatt om vilken sorts mål som resultatutvärderingarna ska ställas mot. Hon menade också att lärosätena måste dels skapa starkare individuella profiler, dels dela upp arbetet mellan sig.

I Australien vill utbildningsminister Simon Birmingham att lärosätena tydligare ska redovisa hur de använder sina resurser. Hans uttalande kommer efter att en utredning visat att lärosätena omfördelar medel från utbildning till forskning. Utredningen från det ansedda Grattan Institute visar att universiteten tjänar 3,2 miljarder dollar (motsv. SEK 20 miljarder) mer än vad de spenderar på utbildning. Det betyder att var femte dollar som används till forskning är överskott från utbildningen.

Utredningens resultat har föranlett krav på större öppenhet med hur skattebetalarnas pengar används. Chefen för intresseorganisationen Universities Australia påpekar dock att kraven på mer öppenhet missar en viktig punkt, nämligen att forskningen i Australien är otillräckligt finansierad.

Läs på TV-stationen Yles webbplats om brevet från utbildningsministern till lärosätena

Läs i Sydney Morning Herald om överföringen av medel från utbildning till forskning
 


Lärosäten i USA bör satsa på strategiska allianser istället för sammanslagningar eller konsortier

Strategiska allianser kan vara svaret på frågan om hur mindre lärosäten kan stärkas. En sådan allians ska vara mer omfattande än ett konsortium, men inte ett fullskaligt samgående. Det hävdas i en ny rapport om ett av de problem som minskande ungdomskullar och ökande kostnader i USA leder till. Situationen har gjort att allt fler förutsägelser hörs om samgåenden. Samtidigt redovisas erfarenheter av misslyckanden. Inte minst gäller det lärosäten som ligger geografiskt långt isär.

Rapporten hävdar att deltagande lärosäten bör eftersträva samarbeten där kärnan är mer flexibel än de flesta konsortier, men mindre hotande och riskfylld än direkta samgåenden. Sådana strategiska allianser bör innefatta vissa administrativa funktioner för att reducera kostnader och öka kapaciteten jämfört med vad parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Samtidigt ska respektive identitet behållas. Konsortier fördöms dock inte i sin helhet, men de ska användas när lärosätena finns nära varandra och riktas in på ”stordriftsfördelar” ifråga om administrativa funktioner.

Rapporten förespråkar strategiska allianser som bygger på att parterna kompletterar varandras starka eller svaga sidor, eller skapar större gemensamt underlag för vissa funktioner. Parterna kan mycket väl behålla sina respektive styrelser och administrativa strukturer, men ändå slå samman direkta funktioner för personal, lönehantering och redovisning.

Slutligen säger rapporten att erfarenheterna talar för att ju närmare samarbetena kommer den ”akademiska sidan”, desto mer problem uppstår. Inte minst gäller det utbildningens kvalitet: ”It's not like putting a bunch of Legos together." De flesta lärosäten har ju sina unika och starka sidor, men också svagheter och de senare ska ses som möjligheter och utgångspunkter för en allians!

Läs i Inside higher education om strategiska allianser som form för samarbete
 


Krav på höga betyg skapar problem för inlärning i både gymnasium och högre utbildning

Universitetslärare i Norge upplever att många nyregistrerade studenter har dåligt utvecklade läs- och skrivfärdigheter. Är studenterna för dåligt förberedda från gymnasieskolan (videregående oppläring)? Detta diskuteras i en delrapport från forskningsinstitutet NIFU. Den pågående studien bygger på gruppsamtal med lärare och studenter i högre utbildning samt med lärare och elever i sista året på vissa program i gymnasieskolan.

Brister i skriftlig framställning är något som universitetslärare framhäver när det gäller nya studenter. Bristerna ska ses mot bakgrund av att alla norska lärare i ungdomsskolan, enligt reformen Kunnskapsløftet från 2006, ska arbeta med skrivning som grundläggande färdighet. Bristande färdigheter i läsning är en annan svag punkt. Enligt gymnasielärarna har särskilt pojkar fått för lite träning i att läsa längre texter. Många anser att detta gäller svagpresterande elever, men problemet är mer utbrett och har ökat successivt enligt gymnasielärarna.

Både lärare och studenter på lärosätena menar att gymnasieskolan präglas av splittring i många ämnen, och inriktning mot höga betyg på proven. De många proven framstår som oförenliga med kraven på bl.a. fördjupad förståelse. Gymnasielärarna anser också att det stora antalet lärandemål begränsar tiden till återkoppling på elevernas arbete.

I Tyskland upplever universitetens studievägledare att många föräldrar följer med sina ungdomar på vägledningssamtal. Det beror troligen till en del på att antalet studenter som är yngre än 18 år ökar pga. att många delstater har kortat av sina ”gymnasieprogram” med ett år. En annan orsak är föräldrarnas överbeskyddande beteende. Det hänger i sin tur till stor del ihop med en allmänt ökad press på resultat i högskolestudierna.

Läs på NIFU:s webbplats om dåligt utvecklade läs- och skrivfärdigheter hos gymnasieelever

Läs i University World News om föräldrars medverkan i vägledningssamtal på universiteten
 


För funktionshindrade är e-böcker och utbildning online viktigt

 I USA väljer många studenter med funktionshinder utbildning online eller s.k. blandat lärande. Det visar intervjuer med 35 studenter som studerar online. Hos mer än hälften av dem är motivet att de vill undvika stigmatisering. Studenterna menar att det digitala lärandet gör deras handikapp ”osynligt” och erbjuder “the freedom to be viewed as a student without limitations”.

De intervjuade studenterna berättade att den vanliga utbildningen på campus bl.a. hade varit ”draining” eller “awkward” för dem. De uppfattade kurskamraterna som “passive-aggressive”, fördomsfulla eller ovilliga att förstå funktionsnedsättningarnas innebörd. Enligt forskarna bakom studien visar resultaten att studenter med funktionsnedsättning upplever sig marginaliserade.

Utöver att göra handikappet osynligt ansåg studenterna att utbildning online gav bättre möjligheter att hantera smärta, hälsoproblem eller funktionsnedsättningens krav. Det fanns även negativa aspekter, inklusive en känsla av isolering, Några studenter saknade direkt kommunikation med klasskamrater och lärare. Det kunde också ta längre tid att få återkoppling från lärare, än vid campusutbildning.

En grupp universitetslärare i USA med inriktning på funktionsnedsättning har utarbetat riktlinjer för tillgänglighet vid publicering av kurslitteratur. De har nu börjat få genomslag för sitt arbete. Det är bl.a. förlaget the University of Michigan Press som beslutat att tillämpa riktlinjerna i all sin publicering av kurslitteratur: ”Yes, we are going to do this.”

Riktlinjerna går bl.a. ut på att tillämpa den öppna standarden EPUB 3.0 för e-böcker, att använda särskild programvara för att kontrollera läsbarhet och att avstå från vissa begränsningar i upphovsrätten. En del av detta är enkelt att tillämpa, men frågorna om upphovsrätten är svårare.

Läs i Times Higher Education om fördelar med online-utbildning för funktionsnedsatta

Läs i Inside higher education om riktlinjer för tillgänglighet vid publicering av kurslitteratur

 


Modeller för finansiering i USA fokuserar på att studenter fullföljer studierna

Under de senaste åren har lagstiftarna i USA utvecklat resultatbaserad finansiering som bygger på förbättrade akademiska resultat. Det gäller särskilt studenter från etniska minoriteter och från missgynnade grupper. En av de viktigaste aktörerna när det gäller arbete för att öka andelen universitetsutbildade innevånare i USA är den privata och oberoende Lumina-stiftelsen. Den ger nu ut en rad rapporter om hur delstaterna har tillämpat de nya modellerna för finansiering.

Enligt Lumia har otaliga forskningsstudier visat att finansieringsmodeller med ekonomiska incitament för att hjälpa studenterna att fullfölja sina studier har resulterat i bättre studiegång och bättre stöd till studenter. Och att detta arbete är angeläget syns inte minst på examinationen inom olika etniska grupper. Statistiken visar nämligen att bara 20–28 procent av svarta, latinamerikaner och infödda med indianskt ursprung har en universitetsexamen. Det ska jämföras med 60 procent bland amerikaner med asiatiskt ursprung och 44 procent bland vita.

Lumina menar att genomtänkta modeller för offentlig finansiering av lärosäten måste prioritera både tillträde till utbildning och arbetet för att öka andelen amerikaner med en examen till 60 procent år 2025. Delstaten Tennessee blev år 2010 först med att tillämpa strikta regler för finansiering. Resultatet blev att den årliga andelen som tog en examen på bachelor-nivå ökade med 40 procent och andelen med tvååriga examina ökade med 125 procent.

Rapporterna ger bl.a. en överblick över resultatbaserade finansieringsmodeller, en genomgång av nyckeltal som kan användas i modellerna och visar på värdet av att stödja studenter ekonomiskt så att behovet att arbeta vid sidan av studierna minimeras.

Läs på webbplatsen för Lumina foundation om finansieringsrapporterna
 

 

Nyheter i korthet


Världen: Crowdsourcing ska förenkla peer review

Genom en ny funktion ska peer review av vetenskapliga artiklar förenklas och snabbas upp. Det är det sociala nätverket Acedemia.edu som erbjuder rankning av artiklar, baserad på hur många rekommendationer artiklarna får från andra forskare i nätverket. Deras rankning ska viktas efter det anseende som respektive forskare har. Vikten ska i sin tur beräknas efter varje forskares egna artiklar. Vikten ska också ta hänsyn till om de granskande forskarna arbetar inom samma ämnesområde eller ej.

Läs i Times Higher Education om crowdsourcing av peer review
 


Turkiet: Ny lagstiftning kan tvinga privata lärosäten att lägga ned

Privata lärosäten kan tvingas att stänga. Det gäller dem som har hamnat i blickpunkten pga. aktiviteter riktade mot ”statens odelbara integritet”. De aktuella lärosätena drivs av stiftelser som är uttalat kritiska till regeringen. Lärosätena kan komma att förlora sitt akademiska oberoende och placeras under övervakning av Turkiets myndighet för högre utbildning (YÖK). Förslagen ses som en del i de ökande restriktionerna av grundläggande rättigheter i Turkiet.

Läs i Today’s Zaman om hotet mot privata lärosäten i Turkiet
 


Världen: Hela ledningen för tidskrift med hög kvalitet säger upp sig

Förlaget Elsevier tappar både redaktionen och redaktionsrådet för sin tidskrift Luna. Personalen hade begärt att publicering skulle ske som open access, men förlaget menar att det är ekonomiskt omöjligt. De hävdar också att de grundade tidskriften, vilket dock personalen säger är fel. Luna är ledande inom lingvistik och uppsägningarna har givit eko inte bara i akademiska kretsar utan också i företagsvärlden. Tidskriften Fortune talar t.ex. om tecken på en vidgande spricka inom akademisk publicering.

Läs i Inside higher education om revolten på tidskriften Luna
 

 


Nigeria: Minskande oljeinkomster slår hårt mot dem som studerar utomlands

Tusentals av de nigerianska ungdomar som studerar utomlands har fått finansiella problem. Huvudorsaken är kraftigt minskade inkomster från olja. Unesco beräknar att det f.n. finns drygt 50 000 nigerianska studenter i andra länder, men det är troligen en underskattning. Många av dessa saknar nu finansiering för fortsatta studier. I Storbritannien har detta lett till att många studenter från Nigeria troligen måste lämna landet.

Läs i University World News om finansiella problem för nigerianska studenter utomlands
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |