Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:26

2015-11-20

Innehåll

Schweiziska akademiker varnar Storbritannien för utträde ur EU

Lämna inte EU – det kan få mycket stora konsekvenser för er. Den varningen får brittiska lärosäten från sina motsvarigheter i Schweiz. Sedan Schweiz efter en folkomröstning begränsade invandringen från EU har den internationella forskningsfinansieringen i landet minskat. Inom Erasmus-programmet har lärosätena fått förhandla direkt med sina hundratals motparter i andra EU-länder. Ingen hade trott att det skulle ge så drastiska konsekvenser som det gjort.

Schweiz har i många år varit associerad medlem i EU och därmed även kunnat ta del av medel från EU:s forskningsprogram. Så skulle det också fungera enligt förhandlingarna inför det nya programmet Horisont 2020. När invandringen från EU begränsades avbröt emellertid kommissionen förhandlingarna. Sedan dess räknas landet som ”tredje land” och kan nu endast söka begränsade medel från Horisont 2020. För att lösa problemen på kort sikt har Swiss National Science Foundation gått in med pengar så att schweiziska forskare inte ska stå utan finansiering.

Bedömare i Schweiz menar att det inte finns anledning att tro att EU kommer att behandla Storbritannien annorlunda än Schweiz om de lämnar unionen. Även brittiska forskare menar att ett utträde ur EU skulle vara en katastrof för universiteten och den akademiska forskningen. De hävdar att ett utträde skulle kosta landet tiotals miljoner pund och göra det svårt för många universitet att klara sig i den globala konkurrensen. Samtidigt är det ingen som vet vilka konsekvenser ett utträde kan ge. Flera brittiska forskare och EU-kommissionens tidigare vetenskapliga rådgivare Anne Glover har därför startat lobbygruppen Scientists for EU.

Läs i the Guardian om konsekvenserna för Schweiz när landet begränsade invandringen från EU

Läs mer i Guardian om hur forskare varnar för konsekvenser av ett brittiskt utträde ur EU
 


Studielånen i Australien bra om man stannar men dåliga om man flyttar

Australiensare med studielån har det mycket bättre än amerikaner med studielån. Det skriver den amerikanska webb-tidskriften Slate. Sedan 1989 har Australien ett system för studielån där den som tjänar mindre än 54 000 australiensiska dollar per år (motsv. SEK 335 000) inte behöver betala tillbaka sina lån. Den som tjänar mer betalar 4-8 procent av sin inkomst till lånet. Den som inte tar lån utan betalar sin studier i förväg får 10 procent rabatt på studieavgifterna.

Slate jämför systemet i Australien med systemet i USA. Där har en akademiker i genomsnitt ett lån på mer än 35 000 USD (motsv. SEK 300 000) som måste betalas tillbaka. Det ger en betydligt tuffare ekonomi för en amerikansk jämfört med en australiensisk akademiker.
Nu förslår den australiensiska utbildningsministern Simon Birmingham att om en akademiker med studielån flyttar utomlands i mer sex månader ska studielånet börja återbetalas. På det viset ska staten enligt ministern spara ca 30 miljoner australiensiska dollar (motsv. SEK 185 miljoner) per år.

Den nya ordningen ska gälla från och med år 2016 och minska statens kostnader för det allt dyrare studiestödssystemet. Akademiker som missar att meddela att de flyttar utomlands ska enligt förslaget få böter på 3 600 australiensiska dollar (motsv. SEK 22 000) när de återvänder till landet. Runt 10 procent av de examinerade arbetar idag utanför Australien.

Det nya systemet i Australien kritiseras från flera håll. En representant för universitetet i Melbourne, menar att systemet är alltför komplicerat. Det vore bättre om en fast summa skulle återbetalas varje år, oberoende av inkomst.

Läs i webbtidskriften Slate om studielån i Australien och USA

Läs i University World News om nya krav på återbetalning av studielån i Australien
 


Det bör gå att avgöra om kurser vid elituniversitet är bättre än andra kurser

Är kurser vid prestigefyllda lärosäten bättre än kurser vid andra lärosäten? Den frågan söker många svar på. Vid Teachers College of Columbia University och vid Yeshiva University, båda i USA, anser sig forskare vara på väg att skapa ett system för jämförelser av utbildningskvalitet. Och de anser att deras forskning väcker frågor om värdet av den mer prestigefyllda utbildningen.

Forskarna har låtit kollegor genomföra närmare 600 observationer i föreläsningssalar vid nio lärosäten. Av dessa har tre varit mycket prestigefyllda, två med medel-prestige och fyra med låg prestige. Uppgiften för observatörerna har varit att bedöma kvaliteten i undervisningen och den intellektuella utmaningen (academic rigor). Observatörerna har alla fått omkring 30 timmars utbildning för sitt uppdrag.

Med kvalitet i undervisningen avses att lärarens ämneskunskap görs tydlig, att studenternas förkunskaper utnyttjas och att de förmås att ta till sig nya idéer. Med intellektuell utmaning avses ”den kognitiva komplexiteten” och nivån på krav och förväntningar i de uppgifter studenterna får. Användningen av dessa kriterier är ett försök att begränsa det starka inflytande som lärandemål har fått.

Forskarna bakom studien erkänner att deras ansats har många begränsningar, men i resultaten ser de ändå skillnader mellan lärosäten. Bara ifråga om ett av fem mått, kognitiv komplexitet, visade sig elitlärosätena vara bättre än de mindre prestigefyllda. Ifråga om krav och förväntningar på studenternas arbete samt lärarnas ämneskunskaper kunde ingen skillnad iakttas. På två andra – i vilken grad lärarna lyckades utnyttja studenternas förkunskaper respektive stödja dem i att ta till sig nya idéer – visade sig de mindre prestigefyllda lärosätena vara bättre än elitlärosätena.

Läs i Inside higher Education om mätning av utbildningskvalitet
 


Att vara aktiv inom internationalisering är inte alltid en merit vid beslut om ”tenure track”

En majoritet av universiteten (52 %) i USA identifierar internationalisering som en av sina fem viktigaste strategiska prioriteringar. Men bara 8 procent har riktlinjer för hur arbete med internationalisering ska hanteras vid beslut om s.k. tenure (”tillsvidareanställning”) eller befordran. Det visade en kartläggning av internationalisering år 2011.

Kartläggningen som the American Council on Education (ACE) gjorde ledde till en fördjupad studie av ett 90-tal policyer som trots allt hade samlats in. Analysen visar ett gap mellan policyer för internationalisering och policyer för tenure: “There seems to be a disconnect between what do institutions say they want to accomplish and what message they’re sending to faculty …”.

ACE poängterar att de policyer för tenure som analyserats uppvisar få gemensamma drag och att internationalisering kan ingå i lärosätets alla aktiviteter. Av 91 policyer är det en fjärdedel som specifikt nämner undervisning utomlands och en tredjedel som nämner utveckling, ledning eller undervisning inom ett internationellt program på hemlärosätet. Vanligast (ca 60 %) är dock att internationella forskningsaktiviteter nämns.

Rapporten påpekar att lärare och forskare har en central roll för att lärosätena ska kunna nå sina mål för internationalisering. I de sammanhangen kan en policy för tenure vara ett kraftfullt verktyg. Samtidigt varnar rapporten för att policyer inte alltid är ett bra första steg. Motivet är att så många krav ställs på yngre medarbetare, att nya krav ofta blir kontroversiella. Om internationaliseringen inte är djupt förankrad i lärosätets kultur och verksamhet är det inte troligt att kriterier för internationalisering i policyer för tenure ger ett bra resultat.

Läs i Inside higher Education om internationalisering som kriterium vid befordran m.m.

 


Åtgärder för ökad utbildningskvalitet på agendan i Japan och Israel

Utbildningsministeriet i Japan har beslutat att införa enhetliga planer för utbildning av lärare i engelska. Motivet är dåliga färdigheter hos många språklärare i Japan. Den nya utbildningsplanen ska diskuteras inom en rådgivande kommitté och fastställas i februari nästa år.

Detta är första gången i Japan som nationella utbildningsplaner fastställs inom lärarutbildningen. Hittills har inga sådana kursplaner funnits utan varje universitet är ansvarigt för uppläggningen av sin egen lärarutbildning. När de nationella planerna nu införs placeras lärare i engelska i samma utbildningskategori som läkare, tandläkare och farmaceuter. De har alla en nationell utbildningsplan som ska resultera i en enhetlig uppsättning kunskaper och färdigheter.

Det har gjorts en rad försök att höja nivån på utbildningen i engelska. Resultaten har dock varit magra. En undersökning som utbildningsministeriet genomförde tidigare i år visade att majoriteten av sistaårseleverna i gymnasieskolan hade färdigheter motsvarande högstadiet eller lägre på den test (Eiken) som används i Japan.

I Israel har the Council for Higher Education (CHE) godkänt en uppsättning åtgärder för att förbättra den akademiska utbildningens kvalitet. Till åtgärderna hör att alla nyanställda lärare ska genomgå en pedagogisk utbildning, studenterna ska fylla i kursutvärderingar och lärosätena ska inrätta system för att ta hand om klagomål från studenterna och införa tydliga regler för lärares skyldigheter gentemot studenterna. Alla lärosätena ska tillämpa kriterierna.

För att stödja och uppmuntra lärosätenas arbete avsätter CHE 9 miljoner shekel (motsv. SEK 20 miljoner) till dem som går längre än den grundläggande nivå som åtgärderna anger. De som vidtar kompletterande åtgärder, t.ex. utbildning för lärare i ny utbildningsteknologi, kan få ytterligare anslag.

Läs i News on Japan om nationella utbildningsplaner i Japan

Läs i Jerusalem post om landets satsning på att höja utbildningskvaliteten
 


Heta diskussioner om riktlinjer för offentlig konst och talare på campus

Bör det finnas riktlinjer för offentlig konst på campus? Eller begränsar det yttrandefriheten? Den frågan diskuteras på State University of New York at Buffalo. Startpunkt för diskussionen var ett konstprojekt med ett antal skyltar på campus med texten “white only” och “black only”.

Många studenter menade att skyltarna skapade oro bland afroamerikanska studenter. Andra studenter försvarade projektet och menade att de viktiga och smärtsamma känslor som skyltarna väckte annars skulle ha förblivit undangömda. Efter händelsen vidtog universitetets rektor åtgärder för att lugna studenterna. Bland annat ska en kommitté diskutera riktlinjer för konst på campus.

Studentkåren Black Student Union menar att studenterna måste kunna känna sig säkra på campus. Att vidga vyer får inte gå ut över studenterna, vare sig fysiskt, mentalt eller känslomässigt. Därför bör konsten förses med förklaringar om att det är frågan om just konst. Detta motsätter sig dock lärosätets institution för konst. Prefekten hävdar att förklaringar skulle förstöra interaktionen med publiken.

Vid Cardiff University i Storbritannien har studenter krävt att författaren och universitetsläraren Germaine Greer ska hindras från att föreläsa vid lärosätet. Studenternas motiv är Greers negativa syn på transsexuella personer. Aktionen ses av universitetens intresseorganisation Universities UK (UUK) som en oroande trend.

Nicola Dandridge, chef vid UUK, anser att studenternas krav är ett led i ansträngningar att få bredare genomslag för vad som kallas ”no-platforming”. Det är en företeelse som funnits i Storbritannien sedan 1970-talet. Inledningsvis handlade det om policyer för att hindra personer med högerextrema åsikter att framföra dessa. Enligt UUK försöker studenterna nu vidga denna policy.

Läs i Inside higher education om studenternas krav på riktlinjer för konst på campus

Läs i the Guardian om krav på att hindra Germaine Greer att föreläsa vid Cardiff University
 

 

Nyheter i korthet


Världen: Utbildning av hög kvalitet är fortfarande intressant för privata investerare

Det finns inga tecken på att högkonjunkturen för privata investeringar i utbildning ska avta. Det sägs i en rapport från investeringskonsulten Parthenon-EY. En orsak är den tekniska utvecklingen av bl.a. MOOC. I rapporten noteras att sammanslagningar och uppköp har sexfaldigats sedan år 2000: “Private equity from across the world and funds that have traditionally not looked at education are waking up”. Enligt Parthenon-EY kommer också nya modeller för finansiering att dyka upp, bl.a. crowd funding.

Läs i the PIE-news om privata investeringar i utbildning
 


Tyskland: Universiteten ska motverka främlingsfientlighet

De tyska universiteten har lanserat ett nationellt initiativ för att motverka främlingsfientlighet. Bakgrunden är det snabbt ökande antalet attacker mot flyktingar i landet. Lärosätena ska arbeta under devisen ”Universitet för öppenhet, tolerans och mot främlingsfientlighet”. Lärosätena erbjuder bl.a. karriärrådgivning och särskilda förberedelsekurser för flyktingar som är potentiella studenter. Vidare erbjuds prova-på-kurser, stipendier för gäststudenter, stöd för flyktingar i myndighetskontakter och hjälp att hitta bostäder.

Läs i University World News om de tyska universitetens initiativ mot främlingsfientlighet
 


Sydkorea: Internationella lärosäten ska hjälpa till att ta hem nobelpris till landet

Universitet från Belgien och USA har bjudits in att etablera sig i Sydkorea. Ingen sydkorean har nämligen fått nobelpris, medan ärkerivalen Japan har fått två bara i år och totalt 21. Detta skapar stor frustration i landet. Sydkoreanerna är närmast besatta av att få nobelpris, menar rektorn vid Ghent University i Belgien. Därför har Ghent University och tre amerikanska lärosäten fått etablera sig i Incheon Global Campus strax utanför Soeul. Sydkoreas satsning omfattar motsvarande SEK 8,6 miljarder.

Läs i Times higher education om Sydkoreas ansträngningar för att få nobelpris
 


EU: Nytt vetenskapligt högnivåråd tillsatt

Sju internationellt erkända forskare ingår i EU-kommissionens nya vetenskapliga högnivåråd, Scientific Advice Mechanism. Det oberoende rådet utsågs i förra veckan. Ledamöterna kommer från olika delar av Europa och från olika discipliner, dock med betoning på naturvetenskap och teknik. En ledamot kommer från Danmark; Henrik Wegener, prorektor på Danmarks tekniska universitet. Syftet med gruppen är att se till så att kommissionen får bästa möjliga vetenskapliga råd inför beslut i olika frågor. Gruppen har utsetts efter en öppen nominering.

Läs i University World News om EU-kommissionens nya vetenskapliga råd

 


 

Från redaktionen

En uppmärksam läsare har påpekat att vi i förra veckans nyhetsbrev använde ett felaktigt namn på den tidskrift vars redaktion och redaktionsråd har sagt upp sig. Tidskriften heter Lingua och ingenting annat. Tack Gustav för återkopplingen!

Felet kan kanske delvis tillskrivas bristande tid, även om våra notiser naturligtvis måste vara korrekta. Vi har en begränsad tid till förfogande för framställningen av nyhetsbrevet och hinner därför tyvärr inte med allt vi skulle vilja göra, och sådant som efterlystes i svaren på vår läsarenkät. Dit hör t.ex. att förse en del notiser med kommentar om hur det ser ut på refererade områden i Sverige. Och att ge ut ett och annat temanummer.

 



 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |