Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:27

2015-12-04

Innehåll

Danske utbildningsministern anklagas för bl.a. forskningsfusk

Det blåser omkring Danmarks utbildnings- och forskningsminister Esben Lunde Larsen. I somras anklagades han för att vara kreationist. Därefter ifrågasattes hans utbildning och nu anklagas han för plagiat i sin doktorsavhandling.

Bakgrunden är att Esben Lunde Larsen tillbringade en del av sin studietid på det icke ackrediterade Dansk Bibelinstitut. År 2009 hölls på institutet ett föredrag om Darwin och ”all den komplexitet i naturen som bara kan förklaras med en ’designer’”. I en intervju i somras uttalade ministern att han tror att Gud skapade världen och när detta kopplades till studierna vid Dansk Bibelinstitut startade ett mediadrev.

Nästa steg var att Lunde Larsen i sitt CV anger att han studerat åren 2001 till 2008 på Köpenhamns universitet (KU). I själva verket blev han inskriven på KU först 2006. Under perioden 2001 till 2006 studerade han istället på Bibelinstitutett i Köpenhamn, inte heller det ackrediterat. Studierna genomfödes dock i regi av den norska samarbetspartnern Missionshögskolan i Stavanger (MSH). Av MSH fick han sedan sina studier i Danmark godkända för såväl bachelor som master. De ”norska” meriterna godkändes sedan i sin tur vid KU.

Det senaste steget är nu anklagelsen att ministern har plagierat delar av texten i sin doktorsavhandling om Grundtvig. Danmarks Radio har, med hjälp av programvara för att avslöja plagiat, funnit 17 avsnitt som förefaller att vara hämtade ur andra källor utan att detta anges. Särskilt tydligt är ett avsnitt i slutsatserna som verkar vara ordagrannt hämtade ur boken ”Konkurrencestaten”. Lunde Larsen har nu bett KU att undersöka anklagelserna om fusk.

Läs på webbplatsen för Forskerforum om kritiken mot den danske ministern


Studentmobiliteten fortsätter att öka – räknat både i antal individer och inkomster

Antalet internationella studenter i USA ökade föregående läsår med 10 procent till närmare 1 miljon. Det är den största ökningen under de senaste 35 åren. Också antalet amerikanska studenter som studerar utomlands ökade, dock ”bara” med 5 procent, till 300 000. Den senare ökningen är ett resultat av en kampanj för att dubbla antalet och öka mångfalden bland utresande.

Uppgifterna om mobilitet redovisas i den årliga rapporten Open Doors från the Institute of International Education (IIE). Rapporten lyfter särskilt fram den stora ökningen av antalet studenter från Indien föregående läsår. Antalet indiska studenter ökande med närmare 30 procent till drygt 130 000. Av dessa studerade majoriteten på master- eller doktorandnivå. En orsak till ökningen kan vara att värdet på den indiska valutan har stabiliserats. Trots ökningen från Indien är antalet studenter från Kina större än från något annat land.

Australiens inkomster från internationell utbildning har återigen nått rekordnivåer. Läsåret 2014/15 genererade sektorn exportinkomster på 18,8 miljarder australiska dollar (motsv. SEK 120 miljarder). Av dessa svarade högre utbildning för två tredjedelar. Ökningen motsvarar 15 procent jämfört med föregående läsår. Det totala värdet placerar internationell utbildning som den tredje viktigaste exportsektorn i landet, efter järnmalm och kol.

Förutom att ge exportinkomster ger internationell utbildning också arbetstillfällen i Australien. Regeringen beräknar att det handlar om 130 000 jobb totalt sett. Också närmare band mellan Australien och grannländerna är en viktig effekt. Så har t.ex. Indonesien seglat upp som en allt viktigare samarbetspartner för Australien. Antalet formella avtal om forskning, utbyten m.m. mellan de två länderna är nu drygt 250.

Läs i Inside Higher Education om studentmobilitet från och till USA

Läs i University World News om högre utbildning i Australien som exportvara


Framgångsrika forskargrupper har fler utländska medborgare och större frihet

I de forskargrupper som har bäst resultat ingår fler utländska forskare och forskare med internationell erfarenhet. Forskarna i dessa grupper har också stora frihetsgrader i sitt arbete. Det visar en studie av brittiska forskargrupper beställd av Higher Education Funding Council for England (Hefce). Förutom att undersöka vilka personer som ingår i grupperna ingår även intervjuer om forskargruppernas kultur och organisation i studien. Den omfattar de 1,5 procent bästa ansökningarna om anslag i 2014.

Jämfört med de genomsnittliga forskargrupperna har de allra högst presterande grupperna fler forskare med doktorsexamen, fler professorer, fler med löner som inte bara är finansierade av universitetet, fler utländska medborgare och fler med tidigare anställning i annat land. Vidare har de stort fokus på att rekrytera de allra bästa forskarna och gör allt för att behålla dem. Grupperna arbetar även mycket med vidareutbildning och handledning av personalen.

Analysen visar att motivation och belöningar är viktigare för resultaten i grupperna än uppsatta mål eller bestraffningar. Belöningarna kan vara sådant som befordran, höjd lön, minskad undervisning, ökade forskningsanslag eller sabbatsår. Grupperna leds i hög utsträckning av personer som har förtroende hos lärosätets ledning. De har en ledarstil som ger stor frihet åt forskarna, samtidigt som de utvecklar en gemensam strategisk kultur. Dessutom tjänar de toppresterande grupperna mer per person än övriga grupper.

Läs mer i Times higher education om analysen av de högpresenterande forskningsgrupperna

Läs på Hefce:s webbplats rapporten om högpresterande forskargrupper


Den danska regeringen drar tillbaka stora delar av sin ”fremdriftsreform”

Regeringen i Danmark backar nu från stora delar av den hårt kritiserade reformen som skulle öka genomströmningen (fremdrift). I ett utspel vill regeringen ge universiteten och studenterna större frihet och flexibilitet att möta kraven på kortare studietider.

Den s.k. fremdriftsreformen syftade till att minska studietiderna med 4,3 månader fram till 2020. Utbildningsminister Esben Lunde Larsen menar nu att reformen inte fungerar tillräckligt bra och att den blivit en byråkratisk koloss. Den tjänar därmed inte längre sitt syfte.

Utspelet innehåller sex ändringsförslag. Ett av dessa är att studenterna inte längre ska tvingas registrera sig för 60 ECTS-poäng per år. Det är istället universiteten själva som får fastställa antagningsordningar och anmälningar till tentamina. Ett annat förslag är att tvånget att ta in tidigare studier i examen, oavsett deras inriktning, tas bort. Utspelet ger även universitet möjlighet att genomföra olika former av betygsgrundande tentamina under terminstid. Enligt fremdriftsreformen var detta endast möjligt vid terminens slut.

Danske Studerendes Fællesråd kritiserar förändringarna i reformen. De menar att det kommer att bli svårare att genomföra en utbildning, eftersom det bl.a. krävs att studenterna tar 60 ECTS-poäng per år för att få fortsätta studierna. Denna kritik säger sig utbildningsministern inte förstå. Han menar att det är precis tvärtom, det blir lättare. Dessutom anser regeringen att den lyssnat på studenternas kritik och gjort utbildningarna mer flexibla. Ministern poängterar även att det kan vara en hjälp för lärosätena att ha prestationskrav., inte minst när en del studenter hoppar av.

Läs i Universitetsavisen om förändringar i den danska fremdriftsreformen

Läs i tidningen Information om studenternas kritik av ändringarna i fremdriftsreformen


Vikten av pedagogiskt utbildade lärare och individualisering av digitala kurser

Universitetslärare med pedagogisk utbildning får fler studenter att klara sina kurser. Men färre av studenterna får toppbetyg. Det antyder en studie från Australien.

I kurser där de lärare som undervisade hade både doktorerat och genomgått pedagogisk utbildning var studenternas genomsnittliga betyg på gränsen mellan pass (godkänd) och credit (väl godkänd) i 72 procent av fallen. Motsvarande värde för kurser där lärare inte hade pedagogisk utbildning var 52 procent.

De högsta betygen, distinction (mycket väl godkänd), uppnåddes av 8 procent av studenterna i de kurser där lärarna hade pedagogisk utbildning. Motsvarande värde när lärarna saknade pedagogisk utbildning var 21 procent. Forskarna menar att det faktum att lärare utan pedagogisk utbildning satte fler höga betyg kan bero på större krav på perfektion hos dem än hos andra lärare. Kritikerna menar dock att det också kan handla om brister i bedömningen av studenterna.

I USA pågår utveckling av digitala kurser för att göra dem mer individualiserade (adaptive). Ett stort antal lärosäten har nyligen bjudits in att tävla om anslag för att utveckla individualisering. Utvecklingsprojekten ska avse allmänna kurser med stort antal studenter eller kurser där en hög andel studenter misslyckas. Projektet stöds med 4,6 miljoner dollar av Bill & Melinda Gates stiftelse.

Bakgrunden till det pågående utvecklingsarbetet är en vilja att minska lärosätenas kostnader och underlätta studenternas studiefinansiering. Från kritikerna hörs oro för att lärarna ska förlora kontrollen över det akademiska innehållet i kurserna och att teknologin ska användas för mindre väl förberedda studenter, som egentligen behöver mycket interaktion med läraren för att klara studierna.

Läs i Times Higher Education om skillnader i lärande beroende på lärarnas pedagogiska utbildning

Läs i Inside Higher Education om individualisering av lärande online


Nya rapporter om kvalitetsgranskning, nyckeltal och rankning

Nyckeltal kan inte peka ut vilka lärosäten som behöver kvalitetsgranskas. Det hävdas i en ny rapport från Kings College London. Förslaget om att använda nyckeltal, framförallt studenters studieresultat, lades fram i somras av finansieringsmyndigheten Hefce. Tanken är att återkommande kvalitetsgranskning inte ska krävas av etablerade lärosäten. Istället ska analys av nyckeltal ”slå larm” om att lärosätets resultat inte är godtagbara.

I rapporten från Kings College London jämförs de data som är tänkta att användas med resultat från ”vanliga” inspektioner gjorda mellan åren 2007 och 2014. Jämförelsen visar att många lärosäten som skött sin verksamhet på ett bra sätt skulle bli föremål för inspektioner. Därmed skulle den avsedda effekten att minska den administrativa bördan inte uppstå.

En annan rapport, denna gång till Europaparlamentet, rekommenderar att den europeiska dimensionen i kvalitetsgranskning (QA) ska stärkas, liksom de verktyg som används i granskningen. Rapporten behandlar två inriktningar inom området kvalitetsarbete, nämligen kvalitetsgranskningar och globala rankningar.

Till andra rekommendationer för kvalitetsgranskning hör att metoderna successivt bör anpassas till utvecklingen inom högre utbildning så att hänsyn tas till bl.a. livslångt lärande och MOOC. Vidare bör sådana metoder för granskning som stödjer lärosätenas kvalitetsarbete stärkas.

När det gäller globala rankningar är en rekommendation att informationen om vad respektive rankning mäter och inte mäter ska förbättras. För att hantera denna uppgift bör en europeisk institution för granskning av rankningar inrättas. Vidare föreslår utredarna att U-Multirank ska förenklas och minska i omfattning så att den kan fortleva även när stödet från EU upphör.

Läs i Times Higher Education om användning av nyckeltal för att upptäcka kvalitetsbrister

Läs på Europaparlamentets webbplats om kvalitetsgranskning och rankning

 

Nyheter i korthet


Australien: Felaktiga nyckeltal för forskningsanslag kan ge höga böter

Flera universitet hotas med böter för att ha lämnat felaktiga uppgifter till the Australian Research Council. Uppgifterna skulle ha blåst upp lärosätenas resultat i en viktig rankning – the Excellence in Research for Australia (ERA) – inför fördelning av forskningsmedel. Forskningsrådet skrev redan i våras till lärosätena och varnade för att felaktiga uppgifter skulle komma att uppfattas mycket allvarligt. Rådet hotade t.o.m. att låta åtala lärosätena. Trots detta anses bl.a. the University of Tasmania och Central Queensland University ha fuskat.

Läs i the Sydney Morning Herald om fusk i samband med fördelning av forskningsmedel


Tyskland: Regeringen ökar anslagen till utbildning och forskning

Den federala regeringen i Tyskland ska nästa år öka anslagen till utbildning, särskilt högre utbildning. De ökade anslagen ska användas till fler platser vid universiteten, ökad utbildningskvalitet och ökat stöd till forskningen. Den federala regeringen ökar anslagen med 1,1 miljarder euro (motsv. SEK 10 miljarder). Pengarna kommer från avtal mellan den federala regeringen och delstaternas regeringar, bl.a. i form av en s.k Higher Education Pact som ingicks 2007 för att hantera ett ökat antal studenter.

Läs i University World News om ökade anslag till högre utbildning i Tyskland


Ryssland: Regeringen skapar möjligheter att attrahera utländska forskare

Den ryska regeringen vill öka kvaliteten och höja attraktionskraften på landets statliga universitet, särskilt inom de tekniska områdena. Därför initieras en rad åtgärder för att attrahera utländska och ryska forskare från andra länder. Planen är att varje ryskt universitet ska ha minst 10 procent utländska forskare. Detta ska uppnås genom stora forskningsbidrag, mindre undervisningstid, skattereduktioner och förmånliga pensioner. Förra året anställdes 650 utländska forskare vid landets statliga universitet och det beräknas bli fler i år.

Läs i University World News om Rysslands initiativ att rekrytera utländska forskare


OECD: 2015 års Education at a Glance är offentliggjord

För alla med intresse av utbildningsstatistik är det en tidig julafton; årets Education at a Glance har kommit. Statistiken visar bl.a. att utbildning lönar sig både på arbetsmarknaden och i livet; 80 procent av alla högskoleutbildade har jobb, de tjänar i genomsnitt 60 procent mer än en person med gymnasieutbildning, har bättre hälsa och är mer samhällsengagerade. Skillnaderna i utbildning mellan kvinnor och män minskar, men kvinnor är fortfarande underrepresenterade inom områden som naturvetenskap, teknik och matematik.

Läs på OECD:s webbplats en sammanfattning av utbildningsstatistiken på svenska

 

Från redaktionen

Hej igen kära läsare. Vi beklagar att förra veckans nummer av nyhetsbrevet inte kunde ges ut pga. datorhaveri. Men nu är vi alltså tillbaka. Utöver denna veckas nummer räknar vi med att ge ut ytterligare två nummer före juluppehållet. Därefter återkommer vi i januari

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |