Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:28

2015-12-11

Innehåll

Strategi för karriär och mobilitet inom den norska akademin

Frågor om karriär och mobilitet för forskare i den norska högskolesektorn är mycket aktuella just nu. Därför har Universitet- og högskolerådet (UHR), den norska motsvarigheten till SUHF, låtit en arbetsgrupp ta fram. Syftet är att inspirera lärosäten, myndigheter, finansiärer och arbetsmarknadens parter till ett mer systematiskt arbete inom detta område.

I dokumentet argumenterar arbetsgruppen för en mer samlad karriärpolitik, som också är väl förankrad i lärosätets ledning på alla nivåer. Utgångspunkten är den globalt sett ökande konkurrensen om akademisk personal. Arbetsgruppen poängterar att förväntningarna ökar på en bättre uppföljning av personalen, inte minst från yngre medarbetare som arbetar som postdok. Dessutom finns krav på lärosätena som strategiska aktörer inom forskning, utbildning och innovation – inte minst i samspelet mellan dessa.

Lärosätena gör mycket för att säkra forskares karriär och mobilitet, men den stora utmaningen är att kombinera olika aspekter så att ett samlat system skapas. Frågan om karriär i akademin måste ägas av högskolans ledning, men förvaltas av enheter som personal- och forskningsavdelningar och fakulteter gemensamt.

En god karriärpolitik, menar UHR, ska kännetecknas av att den är till för alla samtidigt som den bidrar till att utveckla och stärka framstående forskningsmiljöer. Den ska omfatta hela forskarkarriären från forskarutbildning, via postdok, tillsvidareanställning som lärare och forskare till – ibland – internationellt erkänd professor.

Arbetsgruppen lägger fram ett ramverk där det bl.a. ingår att konkreta karriärplaner bör erbjudas alla. Vidare sägs att i de två första faserna bör karriär utanför akademin kunna ingå i planerna. För att lyckas bör utgångspunkten vara kunskapstriangeln, mobilitet och ledningsfrågor.

Läs på UHR:s webbplats om inspiration för karriär och mobilitet av vetenskaplig personal 


Insatser mot radikalisering av ungdomar i öst och väst

 Ledarna inom det brittiska samväldet har enats om att skapa en särskild enhet för att motverka radikalisering av unga människor. Enhetens arbete ska ha särskild inriktning på utbildade ungdomar. Tanken är “to challenge the terrorist narratives that are so attractive to young people”. Arbetet ska ske i samverkan med universitet över hela samväldet.

Skapandet av enheten mot radikalisering var ett av tre viktiga initiativ som mötet mellan samväldets 53 länder i Malta enades om. Den femåriga satsningen ska finansieras med motsvarande totalt SEK 80 miljoner från framförallt Storbritannien och Australien.

Inledande kontakter har tagits med Coventry University, the University of London och Queen's University Belfast. Dessa och andra lärosäten ska gemensamt utveckla kursplaner för både ungdomsskolan och den högre utbildningen. Kurserna ska täcka in rättsskipning, tolerans och medling, samt utbildning för ledare av olika slag och dem som arbetar inom media.

I Egypten har ledningen för landets största offentligt drivna universitet, Cairo University, beslutat att stänga ett antal bönerum. Lärosätet hade tidigare 250 sådana på olika delar av campus och i områden med studentbostäder. Bönerummen har ersatts med en ny moské som kan emot 1 000 personer samtidigt. Liksom ifråga om andra moskéer i landet har regeringen stärkt kontrollen av dem som verkar där.

Åtgärderna är ett försök att ta ifrån islamister deras plattformar för påverkan men stängningen av bönerummen har väckt kritik. Det är svårt att hinna gå till den enda moskén mellan föreläsningarna. Lärosätets ledning hänvisar för sin del till en fatwa, ett bindande påbud, från den högsta religiösa ledaren, muftin.

Läs i University World News om Brittiska samväldets arbete mot radikalisering

Läs i University World News om stängning av bönerummen på Cairo University
 


Brasiliens “högskoleprov” skapar debatt om utbildningskvalitet och våld mot kvinnor

Våld mot kvinnor skapar debatt i Brasilien. Det var en fråga i det brasilianska Enem, ett allmänt prov för tillträde till högre utbildning, som startade debatten. Provet består av fyra delar med vardera 45 flervalsfrågor samt en uppsats och det arrangeras över en helg. I år deltog närmare sex miljoner ungdomar i provet.

Ämnet för årets uppsats var ”Det fortsatta våldet mot kvinnor i det brasilianska samhället” (red: vår översättning). Vidare innehöll en av frågorna i avsnittet om humaniora ett citat från Simone de Beauvoir:” Ingen föds till, utan snarare blir, kvinna” (red: vår översättning). Provet vållade en storm av kritik från evangeliskt håll, med utgångspunkten att det hela handlade om indoktrinering. Motståndarna menade att Enem visade att Brasilien faktiskt har kommit en bit på vägen mot att främja kvinnors rättigheter.

Förutom debatten om våld mot kvinnor riktades uppmärksamheten mot Enem och dess roll som antagningsprov till högre utbildning. Provet skapades 1998 och har växt till världens näst största nationella prov, efter Kinas gaokao som årligen tas av nio miljoner studenter. Att märka är dock att Enem konstruerades för att bedöma utbildningen i ungdomsskolan. Och det är bl.a. den rollen som nu uppmärksammas.

Resultaten i Enem visar enligt flera bedömare att undervisningen i majoriteten av skolorna i Brasilien håller mycket låg kvalitet. Situationen var känd sedan tidigare, men provet har satt siffror på problemen. Tidigare i år placerade också OECD Brasiliens skolsystem som nummer 60 av 76 bedömda länder, baserat på 15-åringars resultat i matematik och naturvetenskap.

Läs i Inside Higher Education om antagningsprovet Enem i Brasilien
 


Frankrike vill skapa bättre förhållanden för sina internationella studenter

 Den franska regeringen har lagt fram en plan för studentliv i Frankrike. I planen ingår 35 åtgärder, varav flera riktar sig särskilt till internationella studenter. Planen ska nu godkännas av parlamentet. I regeringens motivering heter det att ”det är absolut nödvändigt att förenkla administrativa processer om man vill attrahera internationella talanger” (red: vår översättning).

Till åtgärderna hör att skapa ett flerårigt uppehållstillstånd för forskare, doktorander och studerande på masternivå. Tillstånden ska ge möjlighet att stanna i upp till fyra år efter avslutad utbildning. Andra åtgärder är att ta fram bostäder som passar internationella studenter, bl.a. med tanke på att de har kort tid på sig att leta boende. Vidare ska administrativa funktioner förenklas. Bland annat ska fler gemensamma servicekontor (guichets unique) etableras. Sedan tidigare finns ett drygt 20-tal sådana och de har varit mycket framgångsrika.

De befintliga servicekontoren drivs i samarbete med kommunerna för att hjälpa internationella studenter med processer omkring ankomst, registrering och information om livet i Frankrike. I september fick lärosätena en uppmaning att i samarbete med lokala och regionala myndigheter etablera fler sådana servicekontor. Enligt den nationella planen ska de vara klara att tas i bruk inför höstterminen 2016.

Campus France, den franska myndigheten för internationalisering av högre utbildning, har gjort en enkät bland 20 000 internationella studenter. Av dem säger nio av tio att de skulle rekommendera Frankrike som studiedestination. Men många är kritiska till administrationen, bostadssituationen och den sociala integrationen.

Läs i PIE-news om Frankrikes satsningar på internationella studenter


Ny EUA-rapport: En våg av sammanslagningar sveper över Europa

Sedan år 2000 har antalet sammanslagningar av universitet i Europa ökat väsentligt. Närmare 100 sammanslagningar har genomförts. Det visar en rapport från European University Association.

Enligt rapporten skedde en ”kickstart” av processen genom de sammanslagningar som genomfördes i Danmark 2007. Då halverades antalet universitet i landet. Därefter följde Belgien åren 2009–2011. Där gjordes sammanslagningar i form av att kluster av högskolor samlades runt fem universitet. I Frankrike gjordes en rad ”individuella” sammanslagningar som dock kan ses som en trend mot etablering av en slags universitetsgrupper i landet. I andra europeiska länder har sammanslagningar varit mer isolerade fenomen. Det gäller t.ex. Tyskland, Italien, Portugal och Storbritannien.

Rapporten pekar ut en rad orsaker till sammanslagningar. En av dem är den ökade vikten av forskning och innovation som kan ha fått lärosäten att överväga sammanslagningar. Mindre lärosäten har slutit sig samman eller gått ihop med större universitet för att öka sin konkurrenskraft och klättra på rankningslistorna. När tre lärosäten i Helsingfors bildade Alto-universitetet år 2010 klättrade det nya universitetet närmare 50 placeringar på den s.k. QS-rankningen.

Efter en genomgång av de sammanslagningar som gjorts, ger rapportens författare en rad rekommendationer för fortsatt arbete inom området. Rekommendationerna gäller relationer med lokala myndigheter och andra intressenter, effektivitet och besparingar som mål för sammanslagningar, alternativ till sammanslagningar, lärosätesledningens roll samt kommunikation med olika intressenter. I en slags sammanfattning konstaterar författarna att trots mycket skilda förutsättningar är det mer som förenar än som skiljer processer för sammanslagning åt.

Läs i nättidningen Quartz om EUA:s undersökning av sammanslagningar av lärosäte 

Läs rapporten om sammanslagningar på EUA;s webbplats 

 


Utbildningsteknologi är en av flera viktiga faktorer för kvalitet i högre utbildning

Vilka faktorer och mekanismer är viktiga i kvalitetsarbete? Att besvara den frågan är ett av målen för en ny rapport från Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU). Rapporten är den första från ett större projekt om kvalitet i norsk högre utbildning och bygger på litteraturstudier.

Rapporten går bland annat igenom ramfaktorer, rekrytering-urval-avbrott, internationalisering, ämnesinnehåll, studentcentrerade undervisningsformer, återkoppling och utvärdering, samt lärande och utbildningsteknologi. Till det som lyfts fram hör den roll som tekniken kan spela för att öka studenternas engagemang, kritiska diskussioner och kontakt mellan lärare och student. Rapporten påtalar samtidigt att det inte är tekniken i sig som skapar detta utan det pedagogiska angreppssättet.

Ett annat område som lyfts fram är internationalisering. Det finns många internationella studenter i landet, men eftersom det finns få internationellt erkända lärosäten talar mycket för att de allra bästa inte väljer att studera i Norge. Integreringen av de internationella studenterna är heller inte den bästa enligt rapporten.

NIFU konstaterar att lärosätena arbetar med kvaliteten i utbildningarna på olika nivåer, men att kunskaperna är små kring hur arbetet bedrivs och vilka effekter det har på kvaliteten, inte minst vad gäller helheten och progressionen i utbildningen. Bristande kunskap finns bl.a. om hur lärandet går till inom olika program och kurser och vilka utmaningar som lärare och studenter upplever.

En hel del kunskap finns om ramfaktorer, men hur de interna mekanismerna och processerna bidrar till kvalitet finns det mindre kunskap om. Hit hör hur organisation, lednings- och strategiarbete samt resursfördelning påverkar utbildningens kvalitet.

Läs på NIFU:s webbplats pressmeddelande om faktorer och mekanismer i kvalitetsarbete

Läs NIFU:s rapport om faktorer och mekanismer i kvalitetsarbete


 

Nyheter i korthet 


Storbritannien: Karriärportal lockar många internationella studenter till Bristol

En portal som kopplar ihop internationella studenter med arbetsgivare i deras hemländer har fått 180 000 besök sedan starten 2013. Bakom portalen, Gradlink UK, står the University of the West of England, Bristol. Enligt universitetet är portalen en viktig orsak till att antalet ansökningar från internationella studenter har ökat med en tredjedel under de två senaste åren. Universitetet har nu tagit hem pris för bästa strategi för internationella studenter i en tävling som Times Higher Education anordnar.

Läs i the PIE-news om karriärportalen vid universitetet i Bristol


Finland: Förslag om förändringar i modellen för universitetens finansiering

Finansieringen av finska universitet ska sporra till ökad kvalitet och produktivitet. Det säger en arbetsgrupp tillsatt av regeringen. Deras nya modell för finansiering bygger på existerande finansieringsmodell och omfattar utbildning, forskning samt lärosätenas strategiska arbete, bl.a. samverkan. Till förslagen hör att beräkningen av avlagda examina ska anpassas till ny ISCED-klassificering och andel studerande som har fått arbete efter studierna ska vara en faktor i modellen. Ifråga om forskningen ska dess kvalitet och effekter betonas mer än publiceringar.

Läs på Utbildnings- och forskningsministeriets webbplats om förslag till ny finansieringsmodell
 


Turkiet: Uppmaning till Ryssland att inte låta spänningarna drabba utbildningssektorn

Låt inte spänningarna mellan våra länder få påverka de bilaterala överenskommelserna inom utbildningssektorn. Det säger Turkiets styrelse för högre utbildning (YÖK) till Ryssland i ett uttalande. Bakgrunden är ett meddelande från det ryska utbildningsministeriet att de bilaterala överenskommelserna mellan 44 lärosäten ska avbrytas. Det sägs samtidigt att det inte ska bli några sanktioner mot turkiska studenter i Ryssland. Landet har vidtagit en rad sanktioner mot Turkiet efter nedskjutningen av ett ryskt stridsplan i Turkiet den 25 november.

Läs i tidningen Daily Sabah Turkey om ryska sanktioner som drabbar utbildningssektorn
 


Danmark: Tre av fyra internationella nydisputerade stannar i landet

Internationella doktorander stannar efter avslutad utbildning. Åtminstone gäller det dem som tar examen från Köpenhamns universitet, enligt en rapport från Danmarks statistik. År 2013 var det bara en av fyra nydisputerade som lämnade landet. Den danska riksrevisionen har tidigare uttryckt oro för landets ökade utgifter för de internationella doktoranderna. Oron grundade sig på att under åren 2005–2012 ökade antalet doktorander och att inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena kom var tredje från andra länder.

Läs i Universitetsavisen om antalet internationella doktorander i Danmark
 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |