Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:29

2015-12-18

Innehåll

Lärare och forskare i USA vägrar att låta sig utvärderas via nyckeltal

Utifrån filosofiska resonemang och rena systemfel motsätter sig lärare och forskare vid Rutger University i USA användning av nyckeltal för utvärdering av produktivitet. Universitetet har tecknat ett fyrårigt kontrakt med företaget Academic Analytics om användning av deras system, till en kostnad av närmare en halv miljon dollar (motsv. drygt SEK 4,2 miljoner).

Systemet bygger på en patenterad beräkningsmodell för att mäta produktiviteten hos lärare och forskare. I dataunderlaget ingår bl.a. antal vetenskapliga böcker och artiklar, citeringar, statlig forskningsfinansiering och utmärkelser till den akademiska personalen. Med detta underlag kan jämförelser göras mellan ämnen och hela lärosäten. Problemet är, säger personalen i ett upprop mot systemet, att ingen vet vilka artiklar som verkligen betyder något för ämnesområdet, om ett anslag hade särskilt stor inverkan eller vilken forskning som faktiskt var till nytta för lokalsamhället.

Redan i ett tidigt skede påpekade kritiker att systemet inte tar hänsyn till undervisning eller administrativt arbete (service). Personalen har också reagerat på att de inte fått några besked om hur datamaterialet används. Vidare har de som trots allt kommit åt datamaterial kunnat se att det innehåller en hel del felaktigheter.

Den första databasen från Academic Analytics färdigställdes 2006. Ett år senare hade företaget tecknat kontrakt med 10 lärosäten, särskilt nyare forskningslärosäten som ville förbättra sitt anseende. Nu har företaget 385 lärosäten som kunder, både i USA och i andra länder.

Läs i Inside Higher Education om nyckeltal för utvärdering av personalens produktivitet
 


Gymnasiebetyg fungerar bättre än sitt rykte för att bredda rekryteringen

Betyg från gymnasieskolan fungerar ofta bättre för att ge ”mönsterbrytare” tillgång till högre utbildning än andra modeller för urval vid antagningen. Den slutsatsen drar Danmarks Evalueringsinstitut i (EVA) i en ny analys av det danska antagningssystemets sociala profil.

I den offentliga debatten framförs enligt EVA ofta att när betyg används som urvalsinstrument vid antagning så favoriseras de som har en priviligierad social bakgrund. Istället lyfts den s.k. kvote 2 (där annat än gymnasiebetyg kan räknas in)och antagningsamtal fram som rättvisare och mindre socialt snedvridande. Analysen från EVA visar nu, tillsammans med tidigare forskning om alternativa urvalsformer, den omvända bilden.

Enligt projektledaren på EVA beror den nya bilden på att betygen i gymnasieskolan påverkas mindre av social bakgrund än man kan tro. Analyser visar att social bakgrund, oavsett hur den mäts, bara kan förklara en begränsad del av variationen i de sökandes genomsnittsbetyg. Samtidigt visar forskningen att den sociala bakgrunden i den grupp som tas in via kvote 2 är mer snedvriden. En delförklaring kan vara att den sociala bakgrunden betyder mycket för hur de sökande klarar lämplighetsprov och liknande.

EVA hänvisar till tidigare forskning som visar att ju mer kvalitativa och helhetsorienterade antagningskraven är, desto större fördel har studenter från familjer med en priviligierad social bakgrund. Det beror på att de har lättare att ”knäcka den generella akademiska koden”. Forskningen visar också att generella lämplighetstest, som i första hand mäter kognitiva egenskaper, har en högre korrelation med social bakgrund än vad gymnasiebetyg har.

Läs på EVA:s webbplats om gymnasiebetyg som urvalsinstrument vid antagning

 


Den statliga finansieringen av doktorsutbildning i USA lönar sig

En ny amerikansk studie visar att personer med doktorsexamen lättare får jobb i stora företag med hög lönenivå, än personer utan doktorsexamen. Detta gäller generellt för alla ämnesområden. De företag där nydisputerade arbetar karakteriseras dessutom av hög produktivitet.

Studiens ambition har varit att mäta ekonomiska effekter av statlig (federal) forskningsfinansiering. Forskarna har följt drygt 3 000 disputerade, från utbildning till sysselsättning. The Association of American Universities menar att detta är en av de första studierna som med faktiska siffror visar nyttan av forskningsuniversitet och forskningsfinansiering. Den visar på ett detaljerat sätt hur satsningar på forskning bidrar till ekonomisk tillväxt.

Av doktorerna är det 40 procent som fått anställning i det privata näringslivet. De övriga har antingen stannat inom akademin eller börjat arbeta inom statsförvaltningen. De som disputerat inom teknik- och datavetenskap tenderade att arbeta för nystartade företag. Studien visar dessutom att företagen som anställde de disputerade ofta fanns nära de lärosäten där doktorn genomfört sin forskarutbildning.
De som tjänade absolut mest var disputerade i matematik, datavetenskap eller teknikvetenskap. De som disputerat inom naturvetenskaperna tjänade inte så mycket. Många av dessa hade satsat på en anställning som postdok.

Studien är delvis ett svar på krav från den regering som leddes av Gorge W. Bush. Lärosätena uppmanades då att ta fram vetenskapliga bevis för effekterna av statlig forskningsfinansiering. Kraven har sedan följts upp bl.a. av National Science Foundation, som stöder naturvetenskaplig och teknisk forskning. I nya regler sägs att en ”icke-teknisk” projektbeskrivning som förklarar vikten och värdet för samhället måste ingå i varje ansökan om anslag.

Läs i Times Higher Education om finansiering av forskarutbildning i USA
 


Var tionde lärarstudent i Australien klarar inte kraven i slutexamen

Omkring tio procent av de studenter som läser till lärare i Australien klarar inte kraven när det gäller att läsa och räkna (litteracy and numeracy). Det visar ett försök med vad som är tänkt att fungera som examensprov för blivande lärare. Provet ska visa om studenterna tillhör de 30 procent bästa i landet när det gäller att läsa och räkna. Det arrangerades nyligen som en del i en pilotstudie och omfattade omkring 5 000 studenter.

Av de studenter som deltog i provet klarade 92 procent den del som avsåg läsning och 90 procent den som avsåg räkning. Om provet hade genomförts över hela landet skulle ca 1 800 blivande lärare inte ha lyckats nå kraven för godkänt resultat. Provet kommer att bli obligatoriskt fr.o.m. kommande sommar och studenterna måste klara det för att kunna ta examen och börja undervisa.

Den fackliga organisationen för lärare, the Australian Education Union, säger i en kommentar att resultaten visar att det finns ett behov av vissa minikrav för att bli antagen till lärarutbildning. Enligt dess ordförande bör den federala regeringen inrikta sig på hur urvalet av studenter till lärarutbildningen görs: "Students need to be identified and supported at the beginning of their teaching course, not find out at the end that they have not made the grade.” Regeringen har meddelat att fr.o.m. nästa år kommer varje lärosäte att få avgöra om provet ska användas i antagningen eller ges senare under utbildningen.

Läs på webbplatsen för ABC-News om prov för lärares slutexamen
 


Universitetsutbildning har liten påverkan på ”mjuka” färdigheter

Kreativitet och medborgarkunskap utvecklas mycket lite under studietiden. Det är ett av resultaten från en omfattande undersökning bland brittiska studenter. Totalt är det mer än 24 000 studenter som har svarat på en enkät. Detta är det första nationella försöket att mäta lärande (learning gain) i Storbritannien.

Undersökningen har utförts av the Higher Education Academy och bygger på en motsvarande amerikansk undersökning. I båda fallen är frågorna inriktade på studenternas engagemang (engagement) i studierna, snarare än hur nöjda de är med sin utbildning. Undersökningen uppmärksammas nu eftersom den brittiska regeringen antyder att resultaten kan komma att användas i den planerade teaching excellence framework (TEF), dvs. utvärdering av universitetens utbildning. TEF ska bl.a. användas för att avgöra vilka lärosäten som har så bra resultat att de får höja sina avgifter.

Enkätsvaren visar att studenter på grundnivå upplevde att deras ”hårda” färdigheter hade utvecklats påtagligt under studietiden. Hälften av studenterna rapporterade mycket stor utveckling när det gäller självständigt lärande och 83 procent ansåg att deras förmåga till kritiskt och analytiskt tänkande hade utvecklats mycket eller i en rimlig grad. Deras ”mjuka” färdigheter hade däremot inte utvecklats i någon påtaglig grad. Det var t.ex. bara en fjärdedel som upplevde mycket stor utveckling ifråga om medborgarkunskap, innovation och personliga värderingar.

När enkätsvaren analyseras fördelade på ämne, visar det sig att studenter inom bl.a. naturvetenskap och teknologi rapporterar påtagligt större utveckling av sina hårda färdigheter än de mjuka. Studenter inom humaniora och konstnärliga områden rapporterar betydligt lägre nivåer när det gäller utveckling av hårda färdigheter.

Läs i Times Higher Education om mätning av brittiska studenters lärande
 


Qatar investerar miljarder för att utländska universitet ska starta campus i landet

Sex amerikanska elit-universitet etablerar campus i Qatar. För detta får de tillsammans 320 miljoner dollar (motsv. SEK 2,7 miljarder) per år. Medlen kommer från den fond som Qatars ledande familj har bildat. Fonden, som omfattar flera miljarder dollar, ska under de kommande 15 åren finansiera uppbyggnad av det som kallas Education City. Denna höst finns totalt 2 000 studenter vid de amerikanska universitetens campus.

Villkoren för etableringen är generösa. Den akademiska friheten garanteras, alla lokaler är av högsta kvalitet och lärosätena får full kostnadstäckning för allt. En företrädare för the Northwestern Universitys campus i Qatar ser inga ekonomiska risker, dock erkänner lärosätet en viss risk att förlora anseende.

Amerikanska universitet har campus över hela världen, men Education City i Qatar är ett av de mer prestigefulla projekten. Washington Post som skriver om satsningen, pekar dock på riskerna med att satsa i Qatar. Landet är en liten konservativ, islamisk, monarki med 2,2 miljoner invånare. Universiteten kan riskera både rykte och varumärke om de kommer på kollisionskurs med staten. Tidningen hänvisar bland annat till den kritik som finns vad gäller fotbolls-VM 2022 i Qatar.

Ledningarna vid flera av elit-universiteten erkänner att det kan finnas framtida utmaningar. Rektorn vid Georgetown University konstaterar t.ex. att campus befinner sig i en komplex kontext och region. Inför beslutet 2005 om att acceptera erbjudandet värderade man noga om satsningen skulle skada universitetets kärnvärden. Nu tio år senare har det visat sig vara rätt beslut att tacka ja. Lärosätet anser att det bidrar till ett gemensamt bästa i regionen.

Läs i Washington Post om amerikanska universitetsetableringar i Qatar
 

 

Nyheter i korthet


Afrika: Kina ökar sitt samarbete med länder i Afrika

Kina ska under tre år erbjuda 40 000 praktikplatser och 30 000 stipendier till ungdomar i Afrika. Det rapporterar Kinas officiella nyhetsbyrå Xinhua. Kina ska satsa motsv. drygt SEK 500 miljarder inom ramen för tio olika program för att öka samarbetet med den afrikanska kontinenten. I planerna ingår etablering av regionala centra för yrkesutbildning och flera högskolor. Bland annat ska 200 000 tekniker utbildas. Vidare planeras utbyten för lärare och utbildning av olika yrkesgrupper inom afrikansk media.

Läs i University World News om den kinesiska satsningen på samarbete med Afrika
 


Nederländerna: Studenterna klagar på lärares dåliga engelska

En del föreläsningar vid universitet i Nederländerna ges på så bristfällig engelska att de anses omöjliga att förstå. Av de närmare 270 studenter som svarat på en enkätundersökning som studentorganisationen LSVB nyligen gjorde var det 60 procent som hade upplevt sådana föreläsningar. En stor majoritet av de tillfrågade svarade att de lärde sig mer på föreläsningar på nederländska, än på dålig engelska. LSVB ska inom kort träffa parlamentsledamöter, universitetsföreträdare och språkexperter för att diskutera situationen.

Läs på webbplatsen för DutchNews.nl om synpunkterna på undervisning på engelska
 


Danmark: Definitivt nej till att Köpenhamns universitet får äga sina byggnader

Efter många års diskussioner har den danska regeringen beslutat att Köpenhamns universitets (KU) byggnader inte ska ägas av universitetet. Motiveringen är att centralt statligt ägande och förvaltning är den mest lämpliga formen för all statlig egendom. Universitetsminister Esben Lunde Larsen har därmed bytt åsikt i frågan. Tidigare, i opposition, talade han för att byggnaderna skulle överföras till universitetet. KU menar att de betalar ett överpris för lokalerna och att det inte avsätts tillräckliga medel för underhåll.

Läs i tidskriften Forskerforum om statlig förvaltning av Köpenhamns universitets byggnader
 


Kanada: Korta utlandsvistelser kan ge fler utbytesstudenter

Endast tre procent av de kanadensiska studenterna studerar utomlands. Det är alltför få menade en expert på högre utbildning och framtidsfrågor nyligen vid en nationell konferens. Dagens studenter ser utlandsstudier som en lyx, och oroar sig för att det kan hindra dem i karriären. Studenterna behöver incitament att komma ur ”bekvämlighetszonen”, menade han och föreslog att det ska skapas möjligheter till korta utlandsvistelser på en eller två veckor, eller över sommaren, för att visa värdet av utlandsstudier.

Läs i the PIE-News om korta utlandsvistelser som ett sätt att öka andelen studenter i mobilitet


 

 

Från redaktionen

Kära läsare, nu lackar det mot … ja, ni vet vad. Vi i redaktionen tar nu en förhoppningsvis välförtjänt ledighet. Det blir alltså några veckors uppehåll i utgivningen. Men, vi kommer tillbaka! Vi siktar på att ge ut 2016 års första nummer fredagen den 15:e januari. Vi hoppas att ni vill fortsätta att följa oss även nästa år. Oavsett hur det blir med den saken önskar vi er alla

God Jul och Gott Nytt År!

Gunnar, Lars och Marianne
 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |