Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:3

2015-03-27

Innehåll

Engelska universitet ska öka studentrekryteringen

Nästan hälften av universiteten i England planerar att kraftigt öka sin antagning av studenter. The Guardian har i en enkät frågat lärosätena hur de tänker utnyttja landets nya finansieringsregler som gör det möjligt att rekrytera obegränsat antal studenter, både nationellt och från andra länder. Essex University svarar t.ex. att de planerar att öka antalet nybörjare och internationella studenter med 50 procent fram till 2019. Några, bl.a. välkända lärosäten som Oxford, Cambridge och London School of Economics, kommer dock inte att öka sin antagning. Den engelska regeringen tror ändå att antalet studenter under 2015 kommer att öka med 45 000. Experter menar att regeringen överdriver och påpekar att den i tidigare prognoser tagit till i överkant.

Att universiteten har stora planer märks inte minst på att många universitet just nu är byggarbetsplatser. Varnande röster höjs för att universiteten tar stora risker när de nu investerar i infrastruktur – de har ju inga garantier för att studenterna verkligen kommer. Och de osäkra faktorerna är många. Demografiska data visar t.ex. att antalet unga kommer att minska fram till år 2020 och oppositionspartiet Labour har lovat att, om de kommer till makten, sänka studieavgifterna till 6 000 brittiska pund per år (motsv. ca SEK 76 000) för studenter som påbörjar sin utbildning i september 2016. Företrädare för Higher Education Policy Institute tror att konkurrensen om studenterna kommer att få stor inverkan på universiteten. Inför risken att få minskade intäkter kommer de att göra allt för att höja kvaliteten på sina utbildningar i syfte att rekrytera fler internationella studenter.

Läs mer i The Guardian om den ökande konkurrensen om studenter i England


Asien på väg att bli ett kraftcentrum för högre utbildning

Den högre utbildningen i Asien är på väg att komma ikapp de bästa västerländska systemen. Det gäller inte alla länder, men t.ex. Japan, Sydkorea, Hong Kong, Singapore, Taiwan och Kina. Och Asien har redan gått om Europa och Nordamerika både i fråga om antal universitet och studenter. Det visas i en ny antologi; Asia – The next higher education superpower? Den är sammanställd av bl.a. amerikanska the Institute of International Education (IIE). “Asia can stand on its own. It has been positioning itself as an education hub and developing connections between higher education and business,” säger Rajika Bhandari vid IIE. En av de viktigaste drivkrafterna bakom utvecklingen är enligt boken den ökande medelklassens krav på en utvidgad och förbättrad högre utbildning.

I boken hävdas att det har skett en tydlig förändring i inställningen bland studenterna i Asien. De uppfattar inte längre topplärosäten i Asien som mindre prestigefyllda: “Young people are no longer raised with the idea that there is a dominant West, ”säger Alessia Lefébure vid Columbia University, en annan av författarna. Hon menar också att de nationella systemen i Asien har ett högre förändringstryck på sig. Det betyder bl.a. att de snabbt måste utveckla sin kreativitet och bli mer aggressiva i sin marknadsföring. Vidare hävdas i boken att lärosäten i Asien inte bara imiterar de västerländska systemen, utan profilerar sig själva som alternativa system. Det är möjligt genom att finansieringen i många fall är bättre än i Europa och Nordamerika.

Läs i University World News om Asiens ställning inom högre utbildning


Utlandsetableringar kan ha olika syften

Iran fortsätter att etablera universitetsfilialer i flera arabstater. Nyligen meddelade Irans energiministerium att landet ska finansiera uppbyggnad av ett tekniskt universitet med särskild inriktning på kraftindustrin och förnybara energikällor i Irak. Irans regering har också för några veckor sedan meddelat att man ska bygga upp ett medicinskt universitet och en filial till ett islamskt universitet i Irak. Vidare har man etablerat en rad filialer i Förenade Arabemiraten, bl.a. filialer till det islamiska universitetet Islamic Azad. Det senare lärosätet har också etablerats i Libanon och i Syrien skulle en filial ha etablerats, men upproret som startade år 2011 kom emellan.

Ett annat land som markerar sin närvaro utomlands är Japan. Där har regeringen avsatt motsvarande ca SEK 130 miljoner till Japanstudier vid nio utländska universitet. Avsikten är att genom ”soft power” skapa en motvikt mot det ökande inflytandet från Kina och Sydkorea. Detta är första gången på 40 år som Japan finansierar studier i USA och det sammanfaller i tiden med att premiärminister Shinzo Abe försöker justera bilden av Japan under andra världskriget. Abes försök får stark kritik för att egentligen syfta till att försköna (whitewash) historien. Till de lärosäten som får del av satsningen hör Georgetown University, Columbia University och Massachusetts Institute of Technology. Därutöver ska ytterligare sex lärosäten i USA och andra länder bli delaktiga i projektet.

Läs mer i University World News om Irans etablering av filialer i andra länder

Läs mer i Business Insider om japanska satsningar utomlands


Konkurrens och samarbete kan förenas

Tre av världens främsta lärosäten inom området farmaci har beslutat sig för att samverka. De som ska samverka är berörda ”skolor” vid University College London, the University of North Carolina at Chapel Hill och Monash University i Melbourne. De tre annonserade nyligen ett femårigt samarbetsavtal inom vad man kallar the PharmAlliance.

Samarbeten mellan länder är inte något nytt, men att så stora avtal skrivs direkt mellan skolor är kanske inte lika vanligt. Syftet med samarbetet är flerfaldigt, men intressant är att skolorna bl.a. vill skapa gemensamt underlag för mindre populära program. Vidare vill de tre skapa möjligheter att få tillgång till respektive lands forskningsfinansiering för större projekt. Bill Charman vid Monash University säger i en kommentar att alliansen kommer att kunna tackla ”the big issues” – dem som ingen enskild skola ensam kan hantera.

Flera andra liknande samarbeten är aktuella. Det gäller t.ex. Kanadas fem främsta tekniska skolor som nu ska sluta konkurrera och istället samarbeta omkring utbildning på avancerad nivå (graduate programmes). De bildar nu Canadian Graduate Engineering Consortium. En företrädare för konsortiet säger att “We compete for students … but we … can work together to get this common message out about the need for graduate studies.” Ytterligare ett exempel på samarbete är vad som kallas the University Innovation Alliance. Inom ramen för detta samarbete ska elva större amerikanska forskningsuniversitet samverka för att öka andelen studenter från låginkomstmiljöer som fullföljer sina studier. Alliansen har samlat in $ 6 miljoner (motsv. drygt SEK 50 milj.) för att utveckla goda exempel.

Läs i University World News om flera breda universitetssamarbeten


Den akademiska friheten hotas men återupprättas ibland

En lärare från New York University (NYU) har hindrats från att resa in i Förenade Arabemiraten. Professor Andrew Ross fick beskedet att han inte är önskvärd i landet först när han skulle gå ombord på flyget, på väg till landet. Anledningen till att han inte är välkommen är troligen att han öppet kritiserat hur gästarbetare behandlas i Förenade Arabemiraten. Till saken hör att professor Ross är specialist på arbetsmarknadsfrågor och hade planerat att under terminsuppehållet fortsätta sin forskning om arbetsförhållanden i landet. Det skulle han göra vid NYU:s campus i Abu Dhabi. Andra lärare vid NYU säger nu att händelsen motiverar en förnyad diskussion om lärosätets vision av ett globalt universitet där enheter i länder med tyranniska regeringar (autocratic governments) ingår. NYU har också ett eget campus i Shanghai och flera mindre centra i andra länder.

Europadomstolen i Strasbourg konstaterar i en dom att universitetens personal fritt ska kunna kritisera lärosätenas ledning. Målet gällde en professor vid Riga Stradinš University i Lettland. Han avskedades efter att ha framfört anklagelser om bl.a. nepotism och korruption vid den institution där han är prefekt. Avskedandet kom efter att professorn hade framfört sina anklagelser i ett flertal mejl till universitetets rektor. Han hotade också att offentliggöra sin kritik om inte ett beslut om sammanslagning av hans institution med en annan togs tillbaka. Vid sammanslagningen skulle Rubins tjänst försvinna. Domstolen säger i sin dom att anställda ska vara lojala med sin arbetsgivare, men problemet i detta fall var att universitetet inte hade undersökt sanningshalten i anklagelserna.

Läs i New York Times om situationen i Förenade Arabemiraten

Läs i Inside Higher Education om domen från Europadomstolen


Nationalekonomin i Storbritannien hotar att bli ett ämne för eliten

Många nyare universitet i Storbritannien erbjuder inte längre nationalekonomiska program (economics). Eftersom studenter från låglönemiljöer tenderar att studera vid de nyare universiteten, kommer de därmed inte att kunna studera nationalekonomi. Detta hävdar John Lodewijks, professor i nationalekonomi vid University of New South Wales, Australien, i en artikel. Han visar att mellan läsåren 2003/04 och 2011/12 var det 16 brittiska lärosäten som lade ner sina program inom nationalekonomi. Av dessa 16 var 14 nyare universitet. Nedläggningen kan knappast bero på minskat intresse, eftersom antalet studenter på denna typ av program under samma period ökade mer än inom andra områden, med 49 procent. I Australien kan en liknande utveckling iakttas.

I Storbritannien, menar Lodewijks, har landets forskningsutvärdering inom nationalekonomi spelat en roll för utvecklingen. Lärosäten som gör bra ifrån sig får en större del av forskningsmedlen vilket i förlängningen leder till att forskningen koncentreras till ett fåtal universitet, och det är de äldre universiteten. Antalet lärosäten som deltog i forskningsutvärderingen minskade från 60 år 1992 till 35 år 2008. Bland de nyare universiteten minskade antalet från 12 till 3. I Australien verkar motsvarande forskningsutvärdering ha haft samma effekt.
Lodewiks menar att ”Skewing access to the study of economics in this way has the potential to harm not just the career prospects of the socially disadvantaged but also impoverishing the wider debate on economic issues at the level of the nation”. Han hänvisar också till tidigare forskning som hävdar att nationalekonomins “impact will be limited if its principles are not diffused widely”.

Läs på essa:s webbplats om nationalekonomins problem

 

Nyheter i korthet


OECD: Varför få kvinnor studerar matematik och naturvetenskap

OECD:s rapport Education Indicators in Focus pekar på skillnader i studieinriktning mellan kvinnor och män. Trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning har ökat kraftigt under senare år är andelen som studerar naturvetenskap i OECD-länderna låg. Till orsakerna hör enligt rapporten att flickor saknar självförtroende när det gäller förmågan att lösa problem inom matematik och naturvetenskap. Flickor – också de högpresterande – uttrycker i högre grad än pojkar starka känslor av obehag i förhållande till matematik.

Läs mer på OECD:s hemsida om kvinnor och naturvetenskap


Kina: Nationell undersökning om läroböcker med västerländska värderingar

En nationell undersökning har genomförts i Kina om användningen av västerländsk litteratur vid landets högskolor och universitet, skriver den Hongkong-baserade tidningen MarketWatch. Undersökningen är ett led i regeringens arbete för att minska spridningen av västerländska värderingar vid landets lärosäten. Flera universitet och yrkeshögskolor har fått svara på enkäter om användandet av utländska läroböcker på originalspråk i undervisningen. Särskilt ställs frågor om litteratur inom områdena journalistik, statsvetenskap, ekonomi, sociologi och historia.

Läs i MarketWatch om arbetet för att hindra spridning av västerländska värderingar


Sydafrika: Universiteten kan förlänga sina utbildningar

Mer än hälften av studenterna i Sydafrika hoppar av sina utbildningar och endast en av fyra är klar med sin utbildning på stipulerad tid. För att minska avhoppen har landets Council of Higher Education förslagit att högskoleutbildningar (både tre- och fyråriga) ska förlängas med ett år. Förslagen har väckt reaktioner, alltifrån att det kan skapa ojämlikhet till att det kan vara svårt att finna lärare. Förslagen är nu framlagda för den sydafrikanska utbildningsministern.

Läs på nyhetssajten iol om förlängda utbildningar i Sydafrika


UK: Blivande studenter positiva till att studera med internationella studenter

De som söker till brittiska universitet vill studera tillsammans med studenter från andra länder. Omkring 87 procent tror att de internationella studenterna kommer att ge dem en bättre syn på världen och nästan lika stor andel tror att de kommer att bidra till förberedelser inför arbete i en global miljö. Det visar en enkät som the Higher Education Policy Institute and utbildningsföretaget Kaplan har låtit genomföra. Närmare 30 procent tror dock att studietakten kommer att minska.

Läs i Times Higher Education om synen på att studera med internationella studenter
 

 

Meddelande från redaktionen

Nästa vecka tar nyhetsbrevet påsklov. Nästa nyhetsbrev kommer fredagen den 10 april.

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |