Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:4

2015-04-10

Innehåll

När MOOC-ar upprepas sjunker antalet deltagare med mer än 40 %

När en MOOC ges flera gånger minskar antalet deltagare med i genomsnitt 43 procent mellan första och andra kursomgången. Det visar en uppföljning av 68 MOOC-ar som anordnats av Harvard och MIT via deras gemensamma plattform EdX. Rapporten visar också att andelen av dem som registrerade sig för en kurs, men aldrig var aktiva, ökade från 37 procent i första kursomgången till 47 procent i den andra omgången.

Enligt en artikel på webbsajten Inside Higher Education har MOOC-arna drabbats av ett kraftigt bakslag sedan The New York Times utnämnde 2012 till the Year of the MOOC. Utvecklingen har nu gått från att utlova förvandling av hela den högre utbildningen, till tre mer begränsade spår: att vara ett laboratorium för den akademiska personalen för att experimentera med digitalt lärande, en datakälla om studenter och lärande för forskare och en ”outlet” av vidareutbildning för användarna.

De som kritiserar MOOC-ar har pekat på att andelen som fullföljer kurserna har varit ensiffrig och att de flesta som följer kurserna redan har minst en bachelor-examen. Rapporten från Harvard och MIT visar dock att den demografiska bilden av deltagarna och deras motiv för att delta i kurserna varierar beroende på vilka kurser det handlar om. Uppföljningen visar också att om det krävs en avgift för att delta i kursen så ökar sannolikheten för att deltagarna ska fullfölja kursen dramatiskt. Det gäller även om avgiften är liten. Rapporten talar om avgifter på mindre än $ 100 (motsv. ca SEK 850) för ett intyg om att kursen har fullföljts.

Läs i Harvard Magazine om uppföljningen av MOOC-ar

Läs i Inside Higher Education om uppföljningen av MOOC-ar
 


Danska studenter kräver att forskningsfinansiärer ska avsätta medel till undervisning

När de danska universitetens intäkter från offentliga och privata forskningsfonder ökar, urholkas undervisningen. Därför ska medel från fonderna öronmärkas till undervisning, det anser studentorganisationen Danske Studerendes Fællesråd (DSF). Studenterna pekar på att de stigande intäkterna till forskning står i skarp kontrast till minskande medel för undervisning. Mellan åren 2011 och 2014 minskade medlen till undervisning med 18 procent räknat per student. Det skapar, enligt studenterna, brister i den koppling mellan undervisning och forskning som forskningsbaserad utbildning kräver.

Problemet är att en stadigt ökande andel av de nyanställda vid lärosätena har begränsad skyldighet att undervisa. Det är särskilt antalet tjänster som post-doc som har ökat kraftigt under de senaste tio åren, och av dessa tjänster är 90 procent finansierade av externa medel. DSF har full förståelse för att denna typ av tjänster är högt prioriterade, men det innebär att en del av basanslagen måste användas till exempelvis administration och lokaler för de externt finansierade forskarna. Det får konsekvenser för undervisningen. DSF föreslår att offentliga och privata fonder ska avsätta vissa medel för undervisning varje gång de beviljar pengar till forskningsprojekt.

Från forskningsfondernas sida pekar man på möjliga problem. Den föreslagna modellen skulle kunna leda till att undervisningen på lärosäten med stora forskningsanslag skulle få mer pengar till undervisning än andra lärosäten. Fonderna anser att de istället ska arbeta för att duktiga forskare inte friköps från undervisning. En av fonderna kräver redan nu att mottagaren av forskningsmedel ska leva upp till sin undervisningsskyldighet.

Läs i tidningen Information om studenternas krav på särskilda medel till undervisning


Nya samarbeten inom ekonomi och teknik med koppling till Afrika

Sex av Afrikas bästa handelshögskolor har bildat ett konsortium – The African Academic Association on Entrepreneurship (AAAE). Syftet är att dela resurser och expertis, stödja lärar- och studentutbyte samt genomföra forskning som stöd för entreprenörskap, jobbskapande och ekonomisk utveckling på kontinenten. Deltagare i konsortiet är the School of Business vid the American University i Kairo, the University of Cape Town Graduate School of Business och the University of Stellenbosch Business School i Sydafrika, Esca Maroc Ecole De Management of Casablanca i Morocko, Lagos Business School i Nigeria och Strathmore Business School i Kenya. Alla dessa är, enligt en artikel i University Word News, toppskolor och de i Egypten och Sydafrika har tredubbla ackrediteringar – bl.a. från EQUIS.

Ett annat brett samarbete, en teknisk högskola, som berör Afrika startar sin verksamhet i september. Samarbetet omfattar Groupe INSA, statliga tekniska högskolor i Frankrike, och the University Euro-Méditerranéenne of Fes i Marocko. Syftet är att utbilda vad man betecknar som entreprenöriella elitingenjörer. De ska vara internationellt mobila, flerspråkiga och multikulturella. Den nya högskolan samarbetar också med EuroMedTech, ett konsortium av lärosäten i Marocko och Europa, som stöds av utbildningsministerier i tio länder, däribland Frankrike, Italien, Portugal och Spanien. Antagningen till den nya högskolan är baserad på betyg och inför läsåret 2015/16 var det 1 200 som sökte de 192 platser som erbjöds. Studieprogrammet kommer att omfatta fem år och avgiften blir 70 000 dirham (motsv. ca SEK 60 000) per år.

Läs i University World News om samarbetet mellan handelshögskolor i Afrika

Läs i University World News om den nya tekniska högskolan i Marocko
 


Alumner från Afrika behöver bättre stöd för att kunna bidra till hemländernas universitet

Afrikanska länder behöver få tillgång till databaser över alumner som genomfört hela eller delar av sina studier i Europa. Det är en av rekommendationerna i en studie från Europeiska kommissionen – Study on the contribution of the alumni and diaspora to the Joint Africa-EU Strategy. Studien syftar till att visa vilken roll program som stöds av EU kan spela när det gäller utveckling av högre utbildning i Afrika, särskilt alumnernas roll.

I studien visas att trots stora nationella skillnader är det svag infrastruktur och brist på resurser som utgör de största hindren för alumnernas medverkan. Ett annat problem är bristen på incitament och finansiellt stöd för dem som vill återvända till sitt hemland eller delta i utvecklingen på annat sätt. Många afrikaner i diasporan upplever en brist på politisk vilja att förändra situationen. Det saknas i allmänhet officiella plattformar eller mekanismer för alumnerna att delta. Det finns dock en ökande medvetenhet bland alumnerna om möjligheterna att återvända till Afrika, i och med att den högre utbildningen nu får större politisk uppmärksamhet i många länder.

Utöver bättre tillgång till databaser med alumner ges en rad rekommendationer i studien. Till dessa hör att skapa en dialog omkring behovet av en mer välkomnande kultur när det gäller diasporans medverkan i utvecklingsarbetet, bättre möjligheter till fortsatta kvalifikationer för alumner som arbetar i Afrika och skapande av ett begränsat antal forskningsnav i Afrika som kan dra till sig finansiering för forskning och därmed engagera diasporan.

Läs på EU:s webbplats om alumnernas roll i utveckling av universiteten i Afrika


U-Multirank visar att universitet även utanför USA håller högsta klass

Amerikanska universitet toppar EU-kommissionens nya rankningsmodell, U-Multirank, liksom i andra rankningar. I årets upplaga av U-Multirank jämförs prestationerna bland drygt 1 200 lärosäten i 83 länder. Rankningen bygger på 31 indikatorer inom områdena utbildning, forskning, kunskapsöverföring, regionalt engagemang och internationellt arbete.

Den 30 mars publicerades den senaste rankningen. Den visar en fortsatt dominans av amerikanska universitet i fråga om forskningspublicering och patent. Det gäller t.ex. Rockefeller University i New York, MIT, Harvard och Princeton. Allra bäst var Rockefeller, det enda universitetet med högsta betyg inom fem områden, bl.a. citeringsgrad, antal forskningspublikationer och erhållna patent. Men rankningen visar också att det finns excellens i andra delar av världen. Totalt är det 148 lärosäten från 29 länder som fått högsta betyg inom något område.

Ett exempel på lärosäten som fått toppbetyg är Lomonosov Moscow State University som liksom de amerikanska universiteten MIT och Caltech hade fyra topplaceringar. Lomonosovs styrka är den höga andelen av de utexaminerade på kandidat- och masternivå som arbetar i regionen och resultaten av universitetets konstnärliga forskning. Mest överraskande är kanske ändå att universitetet rankats högst av alla globalt sett, vad gäller externa forskningsintäkter. Det finns dock kritik. Professor Frans van Vught, Center for Higher Education Policy Studies, Nederländerna, menar att jämförelserna haltar. Lomonosov jämförs inte med alla de 1 200 universiteten utan endast med de 600 som lämnat data inom de aktuella områdena. EU-kommissionen är för sin del nöjd med resultaten och kommer att fortsätta att bidra till U-Multirank fram till 2017.

Läs i University World News om resultaten från 2015 års U-Multirank


Både rekrytering av studenter och fördelning av forskningsmedel breddas i Skottland

Drygt 13 procent av de skotska studenterna kommer från landets fattigaste områden. Vid välkända lärosätena som t.ex. St Andrews och University of Edinburgh är andelen studenter med denna bakgrund dock lägre. Det visar en rapport från Scottish Funding Council. Angela Constance, skotsk utbildningsminister, menar att alla elever ska ha samma möjligheter och ser de nya uppgifterna som tecken på att regeringens satsning på breddad rekrytering har lyckats. Hon erkänner samtidigt att det finns mycket kvar att göra. Studien visar också att endast hälften av studenterna som kommer från fattiga områden har de betyg som krävs för att komma in på högre utbildning. Detta har aktualiserat frågan om skillnader i kvaliteten i landets skolor, men också om antagningen av så många med undermåliga betyg beror på en önskan att uppfylla regeringens målsättning.

Scottish Funding Council har nyligen också presenterat en omfördelning av forskningsmedel, från de anrika universiteten till de nyare lärosätena. Exempel på effekterna av detta är att the University of Edinburgh kommer att förlora 8 miljoner pund (motsv. drygt SEK 100 miljoner) läsåret 2015/16 och ca 14 miljoner pund årligen fr.o.m. 2017/18. Förändringen har initierats av den tidigare utbildningsministern som ville se mer stöd till ”emerging excellence”. Förändringen innebär också att landets system med extra tilldelning av medel till forskning som är globalt excellent överges. Rektorn för universitetet i Edinburgh säger i en kommentar att “We are a small country which has achieved extraordinary innovation and international impact from research. Now is not the time to reduce investment in Scotland’s future jobs and prospects.”

Läs i Times Higher Education om ändrad fördelning av forskningsmedel i Skottland

Läs mer om Scottish Funding Councils rapport om breddad rekrytering

 

Nyheter i korthet


Kenya: Den dödliga attacken i Garissa visar universitetens sårbarhet

Lärosäten för högre utbildning är enkla mål för terrorister. Det visar attacken mot universitetet i Garissa, enligt The Global Coalition to Protect Education from Attack (GCPEA) som är ett samarbetsorgan för UNESCO och andra organisationer. Lärosätena är särskilt viktiga mål eftersom de ofta representerar staten och dessutom är platser för debatt och diskussion. GCPEA framhåller att attacken från islamistiska al-Shabab var ett led i organisationens försök att utplåna västerländska värderingar.

Läs i Times Higher Education om attacken i Garissa


Norge: Klartecken till studiestöd för studier online

Efter flera års diskussioner godkänner nu den statliga norska Lånekassen studiemedel för utlandsstudier online. Beslutet kommer sedan ESA, EFTA:s övervakningsorgan, meddelat att eftersom studiestöd kan beviljas för studier online i Norge, så är det diskriminerande att inte möjlighet finns för motsvarande studier i andra länder. Beslutet är ett resultat av en enskild students överklagande. Han fick inte studiestöd för att följa undervisning vid det statliga brittiska Open University.

Läs i norska studenttidningen Universitas om studiemedel för online-studier


Europa: Lägesrapport om EU:s program för modernisering av högre utbildning

Endast åtta av EU:s medlemsländer kan redovisa data om etnisk tillhörighet bland studenter och personal för att belysa likvärdigheten i tillträde till högre utbildning. Det visar en ny rapport som sammanställts av EU:s nätverk Eurydice; Modernisation of Higher Education in Europe 2014: Access, Retention and Employability. Rapporten visar också bl.a. att ambitionen ifråga om breddad rekrytering ännu inte har följts upp av ländernas regeringar och lärosäten.

Läs på EU:s webbplats om moderniseringen av EU:s högre utbildning


Världen: Studenter i olika länder har olika syn på fusk

Studenternas syn på fusk skiljer sig åt mellan länder. Det visas i en studie där Ryssland, Nederländerna, Israel och USA jämförs. Författarna föreslår några möjliga orsaker till detta, bl.a. kulturella faktorer och utbildningssystemets utformning. Enligt författarnas egen studie är acceptansen för fusk betydligt lägre i USA än i Ryssland, men också lägre än i Nederländerna och Israel. Baserat på resultaten redovisas hur ett fusk-index skulle kunna utformas för att göra jämförelser mellan länder möjliga.

Läs rapporten om skillnader i synen på fusk
 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |