Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:5

2015-04-17

Innehåll

Stort antal spöklärare vid indiska läkarutbildningar

Vid en inspektion av fyra lärosäten i Indien som erbjuder medicinskt inriktad utbildning upptäcktes mer än 400 ”spöklärare”. Dessa finns inom flera typer av institutioner, t.ex. anatomi, fysiologi och forensisk medicin. Upptäckten gjordes av The Punjab Medical Council vid en rutinkontroll. Lärarna var heltidsanställda vid lärosäten i tre av Punjabs delstater. Spöklärarna var registrerade som anställd personal och hade en rejäl lön, men de hade aldrig hade undervisat. De flesta av dem drev privata kliniker och dök bara upp på lärosätena i samband med inspektioner. Vissa läkare har erbjudits upp till 400 000 rupier (motsv. närmare SEK 60 000) för att närvara vid de årliga inspektionerna.

Indien har världens största antal lärosäten som erbjuder medicinsk utbildning, 356. Av dessa är 162 privat drivna. I de tre aktuella delstaterna antas närmare 2 500 studenter varje år. Av dessa tillhör ca 1 400 privata lärosäten och varje student betalar en bra bit över fem miljoner rupier (motsv. SEK 700 000) för att bli antagen.

Vissa kritiker hävdar att den stora bristen på kvalificerade lärare beror på myndigheternas högt ställda krav. Det har t.ex. inte tidigare varit tillåtet att ha deltidsanställda lärare, vilket dock är möjligt nu. Ett av de inspekterade lärosätena, the Maharishi Markandeshwar College i Ambala har en årlig antagning på 150 studenter. Enligt den gällande normen ska detta lärosäte ha minst 108 lärare och på pappret finns det 145. Det nationella granskningsorganet The Medical Council of India har nu begärt att delstaterna ska undersöka problemets omfattning i hela landet.

Läs i University World News om spöklärare i Indien
 


HHöjda studieavgifter minskar antalet sökande

Inför det stundande valet i Storbritannien har Labourpartiet som ett viktigt vallöfte att sänka studieavgifterna. De ska sänkas från 9 000 till 6 000 pund per år (från motsv. ca SEK 115 000 till 75 000). Vallöftet ges mot bakgrund av den livliga debatt som har pågått sedan nuvarande regering höjde avgifterna 2012. Nu finns en studie som försöker bedöma avgifternas effekter på antalet ansökningar till universitet och högskolor. I studien jämförs utvecklingen i England och Skottland. Situationen är nämligen mycket annorlunda på de två sidorna om gränsen. Sedan 2007 betalar de inhemska studenterna i Skottland inga avgifter alls och i England alltså ca 115 000 per år.

I Skottland togs i ett första steg de tidigare avgifterna på 1 000 pund bort år 2001, och ett system med betalning efter examen infördes. Då ökade antalet ansökningar till universitet och högskolor med ca 26 procent. I England innebar höjningen år 2012 att antalet ansökningar minskade med 19 procent. Det antyder att 1 procents höjning av studieavgifterna leder till att antalet ansökningar minskar med mellan 0,14 och 0,26 procent.

I England sjönk alltså antalet ansökningar 2012, men ökade igen 2013 och 2014. Författaren till studien frågar sig om ökningen borde ha varit större, vilket siffrorna för Skottland antyder. En ytterligare fördjupning visar att utbildningar som leder till höglöneyrken inte påverkades lika mycket av höjda avgifter. Detta gällde för båda länderna. Studien visar också att studenter från ”missgynnade grupper” eller etniska minoriteter påverkas mindre än andra grupper.

Läs på the Conversations webbplats om effekten av höjda studieavgifter
 


Universiteten i Skottland säger både ja och nej till ändrad styrning

De skotska universiteten har åtagit sig att skapa balans mellan män och kvinnor ifråga om de oberoende ledamöterna i sina styrelser. Lärosätena ska arbeta för att styrelserna ska bestå av minst 40 procent män och minst 40 procent kvinnor. Det meddelade samarbetsorganet för de skotska lärosätena nyligen. Åtagandet gäller de oberoende ledamöterna, vilka vanligen utgör två tredjedelar av en styrelse, men inte de ledamöter som utses av personalen, studenterna eller i vissa fall av alumner. För närvarande är andelen kvinnor av de oberoende ledamöterna 32 procent. Ökningen till 40 procent ska nås genom riktad annonsering och genom att nuvarande krav på tidigare styrelseerfarenhet mildras.

Frågan om balans i styrelserna är en del i ett större paket av förslag från regeringen. Och till flera av dessa delar säger lärosätena ett tydligt nej. Bland annat föreslår regeringen att ordföranden i styrelsen ska väljas av både externa och interna representanter. Vidare föreslår regeringen att det i styrelserna ska ingå minst två studenter, två direktvalda personalrepresentanter, två alumner och två företrädare för fackliga organisationer. I den remissomgång som nyligen avslutats har en tydlig majoritet av remissinstanserna sagt nej till dessa förslag. Pete Downes, ordförande i intresseorganisationen Universities Scotland, säger att regeringen måste “reflect seriously on the wide range of evidence that says the proposals in the consultation paper will damage universities’ contribution to Scotland’s success”. Många av lärosäten är t.ex. oroliga för att styrelserna kan komma att sakna förtroende för sin ordförande. Vidare finns oro för att inkluderingen av fackliga representanter kan skapa intressekonflikter inom styrelserna.

Läs i Times Higher Education om balans mellan könen i universitetsstyrelser

Läs i Times Higher Education om universitetens nej till styrelsereform
 


Universitet uppmanas att avstå från investeringar i fossila bränslen

Det är oetiskt och orimligt för universitet som arbetar för globalt hållbar utveckling och hälsa att fortsätta sina investeringar i fossila bränslen. Det säger 2 000 forskare i den världsomspännande gruppen Academics Stand Against Poverty (Asap). De är inriktade på forskning inom fattigdoms- och utvecklingsfrågor. Lärosätena bör följa den väg som bl.a. Stanford University och University of Glasgow har pekat ut. Dessa har förbundit sig att avstå från investeringar i företag som arbetar med fossila bränslen. Forskarna skriver bl.a. ”As academics, we are in the privileged position to understand the risks posed by climate change and to make powerful statements in support of action.”

I sitt uttalande stödjer forskarna också den kampanj som tidningen the Guardian driver för att världens två största välgörenhetsfonder – amerikanska Bill och Melinda Gates Foundation och brittiska Wellcome Trust – ska avveckla sina investeringar i fossila bränslen. Kampanjen har samlat in mer än 176 000 namnunderskrifter. Dessutom har hittills mer än 220 institutioner inkl. lärosäten, pensionsfonder och stiftelser åtagit sig att dra tillbaka sina investeringar i fossila bränslen.

Thomas Pogge är ordförande i Asap och chef för the Global Justice Program samt professor i filosofi och internationella affärer vid Yale University. Han säger att rörelsen för att avstå från investeringar i fossila bränslen kan bidra till ett ökat politiskt tryck inför den kommande internationella klimatkonferensen i Paris i december: ”… when institutions like the Guardian or Stanford University make such public statements, they have enormous political significance … it shows it is beyond reasonable debate”,

Läs i the Guardian om motstånd mot investeringar i fossila bränslen
 


Mer pengar och säkrare villkor för unga forskare i Tyskland

Den tyska regeringen vill göra forskarkarriären för internationella doktorander och post-doktorer mer attraktiv. I linje med detta planerar Max-Planck-Gesellschaft, en av Tysklands ledande grupper av grundforskningsinstitut för naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, att öka finansieringen till unga forskare med 40 procent. Ökningen motsvarar 50 miljoner euro (motsv. ca SEK 460 miljoner) per år. För närvarande finns det 3 400 doktorander vid de 82 instituten inom Max-Planck-gruppen. Omkring 54 procent av doktoranderna kommer från andra länder. Max-Planck-gruppen vill med denna satsning ytterligare modernisera sina utbildningar och öka attraktionskraften. Rektor Martin Stratmann säger att man hellre satsar på unga forskare än lägger pengarna på att stärka annan verksamhet.

I framtiden kommer alla doktorander vid Max-Planck-instituten att ha stipendium med sociala rättigheter motsvarande en statlig anställning. Dessutom kommer instituten att satsa mer på handledning, såväl under som efter utbildningen. Detta görs genom att begränsa antalet doktorander per handledare och tillsätta biträdande handledare. Även forskare på post-dok-tjänster ska ges bättre villkor. De ska anställas med samma villkor som andra statligt anställda. Eftersom 90 procent av post-dok-forskarna inte stannar kvar vid institutet, stärker man även karriärvägledningen. Dessutom ska villkoren för gästforskare förbättras.

Läs i University World News om tyska satsningar på unga forskare
 


Danska studenter tar för lång tid på sig

Danska studenter tar lång tid på sig för sina studier. I genomsnitt tar det drygt sex år att genomföra en kandidat- och masterutbildning. Det är längst i Europa. Detta vill regeringen försöka ändra på genom att minska studiestödet med 2 miljarder danska kronor (motsv. SEK 2,5 miljarder). I april 2013 kom regeringen överens med övriga partier om reformen. I överenskommelsen sägs bl.a. att tiden för en kandidat- och master ska minskas med i genomsnitt 4,3 månader fram till 2020. Studenterna vid Köpenhamns universitet (KU), som tar extra lång tid på sig, ska dock minska studietiden med 7,6 månader och för humanisterna vid KU är kravet hela 12,2 månader. Lärosätena är kollektivt ansvariga för att målen nås och får ekonomiska ”straff” om de inte lyckas. Representanter för bl.a. KU är nu oroliga för att tiden för att skriva en masteruppsats blir för kort.

Regeringen vill också ge möjlighet för studerande att ta en paus mellan bachelor och master. Idag har en studerande bara rätt att komma in på masterutbildningen om den genomförs direkt efter bachelorutbildningen. Detta vill regeringen ändra på för att skapa fler valmöjligheter och möjlighet att skaffa arbetslivserfarenhet. Ett syfte med reformen är att få företag att anställa personer med enbart en första examen, vilket inte är vanligt idag. Studenterna, genom Danske Studerendes Fællesråd, är positiva till förändringarna och menar att förslag som ökar friheten är av godo. Men regeringens samarbetspartier Venstre och Konservative är starkt emot: ”Det kan ministeren godt glemme. Det kommer ikke til at ske” säger Venstres utbildningspolitiska talesperson.

Läs i University World News om danska reformer för ökad genomströmning

Läs i tidningen Information om regeringens förslag om möjlighet till paus i studierna
 

 

Nyheter i korthet


Malaysia: Premiärministern vill stärka den högre utbildningen

Den malaysiska premiärministern menar att den högre utbildningen i landet måste stärkas. Landet ska bli ett av de tre bästa i världen. För att uppnå detta ska den högre utbildningens kvalitet höjas. Det ska ske via tre delmål: kunna skapa talang, hålla global standard och ge studenterna balans. Det tredje delmålet innebär att studenterna ska kunna använda sina kunskaper och färdigheter på ett konstruktivt sätt, för samhällets bästa. I förslaget ingår ökad självständighet för lärosätena.

Läs på webbsajten Malaysian Digest om malaysiska förslag till högskolereformer 


Australien: Nytt kvalitetsramverk för rekryteringsagenter utvecklas

Den australiensiska regeringen har initierat ett forskningsprojekt för att ta fram ett kvalitetsramverk för agenter som arbetar med rekrytering av utländska studenter till högre utbildning. Syftet är att utarbeta ett nationellt ackrediterings- och betygssystem. Detta är det första steget för att implementera The London Statement från 2012. Det är en överenskommelse mellan Storbritannien, Australien, Irland och Nya Zeeland om hur man bör arbeta med rekrytering på ett etiskt sätt. Projektet ska vara genomfört till juni i år.

Läs på webbplatsen the Pie News om Australiens arbete med etisk rekrytering av studenter
 


Storbritannien: Engelskt lärosäte stämmer ockupanter

The University of the Arts London (UAL) vidtar nu rättsliga åtgärder mot protesterande studenter. Det är 15 studenter som stäms inför domstol. Stämningen gäller dem som ockuperat en av universitetets huvudbyggnader sedan den 19 mars. Studenterna protesterar mot minskat antal s.k. foundation courses, dvs. kurser som förbereder inför utbildning på universitetsnivå inom områdena konst och design. Studentkårens ordförande säger att universitetet inte har diskuterat neddragningarna med kåren.

Läs i The Guardian om rättliga åtgärder mot protesterande studenter
 


USA: Amerikanskt lärosäte förbjuder sprit på campus

Allt innehav och all förtäring av drycker med högre alkoholhalt än 30 procent är fr.o.m. den 1:e april förbjudet på Dartmouth College i New Hampshire. Förbudet gäller alla, även personer över 21 år. Åtgärden är ett försök att ändra en mycket skamfilad bild av lärosätet. Man hänvisar till en studie från Harvard som säger att studenter vid lärosäten med totalt förbud mot alkohol har 30 procents mindre risk att få alkoholproblem.

Läs i Inside Higher Education om spritförbud i USA
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |