Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:6

2015-04-24

Innehåll

Styrelseordförande avgår efter polisinsats mot universitetsockupanter i Amsterdam

Studenter har ockuperat en byggnad vid the University of Amsterdam sedan mitten av februari i år. Det har nyhetsbrevet rapporterat om tidigare (2015:2). Aktionen har stöd av många lärare och är en protest mot sättet som universitetet styrs på. Enligt ockupanterna styrs det snarare som ett vinstgivande företag än ett universitet. Protesterna är också riktade mot regeringens reformer som ska effektivisera landets lärosäten. Studenter och lärare menar att styrningen av universiteten, bl.a. den interna fördelningen av statliga medel, måste demokratiseras så att de får mer inflytande på fördelningen av resurser.

På begäran av universitetet upplöste polisen den 11:e april ockupationen. Elva studenter arresterades och en polis skadades. I protest mot detta genomförde ett tusental stundeter och lärare en marsch genom Amsterdam. Studenterna hävdar att utrymningen var onödig och att en möjlig lösning på konflikten hade varit att ett par kommittéer med representanter för de protesterande hade tillsatts. Kommittéerna skulle bl.a. undersöka anklagelser om missförhållanden med koppling till styrningen av lärosätet.

I ett öppet brev från ett par framträdande professorer kritiserades beslutet att begära hjälp från polisen. Styrelsen har enligt dem begått ett stort misstag. Styrelsens ordförande, Louise Gunning, hävdade dock att åtgärden var befogad då mer än 700 personer deltog i olika aktiviteter i byggnaden, där högst 300 får vistas. Den 19:e april avgick Louise Gunning. Hon sade i ett uttalande att hon hoppades att hennes beslut skulle ge utrymme för bildandet av en ny styrelse.

Läs i University World News om händelseutvecklingen i Amsterdam

Läs på webbplatsen för the University of Amsterdam om styrelseordförandens avgång


Ett av islams mest kända universitet ska rensa kursplaner från extremism

Ett av den sunni-muslimska världens mest respekterade universitet, Al-Azhar University i Kairo, ska revidera sina kursplaner. Syftet är att rensa ut radikala idéer och religiösa påbud. Al-Azahr ses som ett starkt fäste för islamister och har skakats av protester sedan militären grep makten 2013. Lärosätets ledning har anklagat studenter som stöder det Muslimska brödraskapet för oroligheterna och begärt att säkerhetsstyrkor ska stationeras på campus. Hundratals studenter har under de senaste månaderna arresterats och åtalats för bl.a. uppvigling.

Lärosätets rektor meddelade nyligen enligt University World News (UWN) att han har inrättat akademiska kommittéer med uppgift att revidera den kurslitteratur som används eftersom den är ”set for early eras, which are different from our times.” Som ett led i strategin för att motverka de militanta strömningarna har rektorn också tillsatt en panel som ska gå igenom avhandlingar vid lärosätet.

Egyptens president, Abdul Fattah al-Sisi, har krävt förnyelse av universitetet och uppmanat till en religiös revolution mot extremism. Vid en ceremoni vid Al-Azahr tidigare i år sade presidenten enligt UWN att “It's inconceivable that the thinking we hold most sacred should cause the entire Islamic world to be a source of anxiety, danger, killing and destruction for the rest of the world.”

Läs i University World News om förnyelsearbetet vid Al-Azahr


Amerikanska lärosäten satsar stora pengar på sina varumärken

Mer än 60 procent av amerikanska lärosäten har satsat minst $ 100 000 var (motsv. ca SEK 865 000) på att utveckla strategier för sina varumärken. Åtminstone om svaren på en nyligen genomförd enkät är representativa för sektorn. Enkäten har gjorts av ett företag med inriktning på marknadsföring av högre utbildning, mStoner. Svaren visar enligt rapporten, The State of Brand Strategy in Higher Education, på ett stort intresse för att visa upp lärosätets styrka och profilering för potentiella studenter, föräldrar och sponsorer. Trots detta vet lärosätena enligt rapporten lite om vad som faktiskt fungerar eller hur man bör gå till väga för att utveckla varumärkena.

Motiven för att utveckla en varumärkesstrategi är enligt enkätsvaren varierande. Omkring 60 procent angav som motiv att skapa en ökad medvetenhet för sitt lärosäte och närmare 40 procent hade rekryteringen av studenter som motiv. Drygt 40 procent angav i svaren att en ökad konkurrens om studenter var drivkraften bakom strategiarbetet. Att detta hittills har pågått under rätt kort tid var tydligt. Det var drygt 60 procent som svarade att deras arbete med varumärket hade startat under de senaste fem åren. Ungefär lika stor andel hade anlitat minst ett privat företag för att utföra marknadsundersökningar och skapa varumärken.

Tom Hayes, professor i marknadsföring vid Xavier University, är medförfattare till rapporten. Han menar att majoriteten av lärosätenas broschyrer redovisar fakta ifråga om personalresurser, laboratorier osv. Men, säger Hayes, "There's not a whole lot of 'what that means for you,' and that's what a brand strategy offers."

Läs i Inside Higher Education om amerikanska varumärkesstrategier


Uppdelning av vad anställningsbarhet är underlättar debatten

De kunskaper och färdigheter som krävs på en arbetsplats – att vara ”anställningsbar” – kan delas upp i nivåer: en mycket generell nivå som behövs inom de flesta yrken och som motsvarar de användningsområden som politiker m.fl. brukar tala om, en nivå inriktad på grupper av yrken och en nivå inriktad på specifika yrken. Genom uppdelningen underlättas diskussion och debatt om begreppet anställningsbarhet. Detta framförs i en ny rapport från ACT, en amerikansk icke vinstdrivande organisation. ACT anordnar en test för antagning till universitet och högskolor som årligen genomförs av mer än 1,8 miljoner sistaårselever i high school.

ACT redovisade 2006 i rapporten Ready for College and Ready for Work att de förberedelser som behövs inför högre utbildning och inför arbetslivet är likartade. Därmed kan bedömningar av om studenter har tillräckliga kunskaper för att inleda högre studier också kasta ljus över deras anställningsbarhet, även om den inte säger hela sanningen. ACT har nu fördjupat sin forskning om vad som krävs för att för att lyckas i högre utbildning och på en arbetsplats.

Vid sidan av nivåindelningen av anställningsbarhet delar ACT upp de färdigheter som krävs för att lyckas inom högre utbildning. De pekar ut basfärdigheter (Core Acedemic Skills) inom (landets) språk, matematik och naturvetenskap, generella förmågor (Cross-Cutting Capabilities) såsom kritiskt tänkande och samarbete, social kompetens (Behavorial Skills) såsom pålitlighet och anpassningsbarhet samt det man kallar Navigation Skills såsom självkännedom, planerings- och beslutsförmåga för att på lång sikt lyckas på arbetsplatsen.

Läs på ACT:s hemsida om synen på att vara redo för högre studier och arbetslivet


Ryska regeringen ska stänga 40 procent av universiteten

Den ryska ministern för utbildning och forskning tror att antalet universitet i landet kommer att minska med 40 procent fram till och med 2016. Minskningen är ett led i att höja kvaliteten inom den högre utbildningen i Ryssland och kommer att bli resultatet av en utvärdering av uppemot 100 av landets universitet. Initiativet är en del av en plan för utbildning 2016–2020. Initiativet innehåller även besparingar. Under perioden 2000–2013 har de offentliga utgifterna för högre utbildning ökat mångfalt. Regeringen har lovat att besparingarna inte ska drabba lärarna vid de offentliga universiteten. Inte heller kommer de studenter som har stipendier att drabbas.

Totalt finns det idag 593 statliga och 486 privata universitet i Ryssland, med totalt 7 miljoner studenter. Två miljoner av dessa är statligt finansierade, medan de övriga betalar sin utbildning själva. Tilläggas kan att drygt 53 procent av den ryska befolkningen har en högre utbildning. Ministern, Dmitry Livanov, konstaterar att antalet universitet idag är fem gånger fler än under sovjettiden. Ökningen beror på att många privata universitet startades i mitten av 1990-talet. Problemet med många av de privata universiteten är att undervisningen ofta genomförs av okvalificerade lärare och att kvaliteten på utbildningen är låg. Vissa lärosäten har även sålt examensbevis. De flesta av de universitet som ska stängas eller inkluderas i statliga universitet är därför privata.

En av Rysslands största arbetsgivare, banken Sberbanks VD German Gref, välkomnar initiativet och menar att enligt 60 procent av landets arbetsgivare är kvaliteten inom den högre utbildningen alltför låg.

Läs i University World News om Rysslands långtidsplan för högre utbildning


Amerikanska familjer betalar mer samtidigt som rika lärosäten blir rikare

Statliga universitet och högskolor i USA tvingas allt mer förlita sig på studieavgifter för sin finansiering. Det visar en rapport från State Higher Education Executive Officers Association. Även om de statliga medlen ökat under 2014, utgör studieavgifterna för tredje året i rad nästan hälften av lärosätenas intäkter. År 1989 var motsvarande andel 25 procent. Situationen varierar dock mellan delstaterna. I Wyoming, en liten delstat med stora oljeintäkter, svarar studieavgifterna endast för 15 procent. I Vermont däremot, en stat med många privata högskolor och studenter från andra delstater och länder, finansieras utbildningssystemet upp till 85 procent med studieavgifter. Totalt i landet är antalet studenter vid statliga högskolor nästan 50 procent fler än 1989 och mer än 15 procent fler än 2004.

Samtidigt konstateras i en rapport från Moody’s Investors Service att de 40 rikaste universiteten, bl.a. Harvard, Stanford och Yale, blir allt rikare. Deras förmögenheter ökar tack vare stora donationer och goda investeringar. Harvard, det rikaste amerikanska universitetet, har t.ex. en förmögenhet på närmare 43 miljarder dollar (motsv. ca SEK 370 miljarder).

De rikaste universiteten tar emot omkring 60 procent av alla donationer inom den högre utbildningen i USA. Moody’s konstaterar att vi är på väg mot ett tudelat system med rika universitet å ena sidan och fattiga å den andra. Gapet minskade under den ekonomiska krisen 2008–2009, men ökar nu återigen. Karen Kedem, vid Moody’s säger att “looking ahead, the expectation is that this [gap] will only widen”.

Läs i Washington Post om minskad statlig finansiering till universitet och högskolor

Läs i the Wall Street Journal om rika och fattiga universitet i USA

 

Nyheter i korthet


Tyskland: Universiteten måste öka antalet kurser i sanskrit

Intresset för det fornindiska språket sanskrit har ökat dramatiskt. Ansökningar från hela världen har strömmat in till the South Asia Institute vid University of Heidelberg. Det har gjort att institutet har inrättat sommarkurser i Sanskrit. Också vid 14 andra av landets toppuniversitet erbjuds nu kurser i sanskrit. Den ansvarige för kurserna vid institutet i Heidelberg menar att för att förstå ursprunget till orientalisk filosofi, historia, språk och kultur är det nödvändigt att läsa originaltexterna på sanskrit.

Läs i the Daily Mail om intresset för sanskrit


Japan: Antalet internationella studenter ökar åter

Antalet internationella studenter i Japan ökade förra året med närmare 10 procent, till ca 184 000. Uppgången kommer efter en nedåtgående trend som varat i tre år. Den negativa utvecklingen berodde sannolikt på den stora jordbävning år 2011 som bl.a. förorsakade katastrofen i kärnkraftverket i Fukushima. En bidragande orsak kan uppvärderingen av den japanska valutan yen ha varit. Återhämtningen kan i sin tur delvis bero på det stora intresset för japansk kultur, inte minst tecknade serier.

Läs på webbplatsen för the PIE-news om ökat antal internationella studenter i Japan


Kina/Malaysia: Kina erkänner Malaysias språktest på kinesiska

Resultaten från det malaysiska språktestet i kinesiska kommer inom kort att erkännas av Kinas regering. Detta ses som ett stort genombrott för Malaysias utbildningsväsende. Det gör det möjligt för malaysiska studenter att studera vid alla kinesiska universitet och även kunna få stipendium utan att behöva genomgå ytterligare kinesiska prov. Tidigare har ca 60 000 malaysiska studenter per år först fått genomföra ett prov i Malaysia och sedan ett ytterligare i Kina för att kunna antas där.

Läs i the Star om språktester på kinesiska


Zimbabwe: Regeringen planerar att dra in all finansiering till landets universitet

I det ekonomiskt hårt drabbade Zimbabwe kommer regeringen att dra in all finansiering till landets statliga universitet. Universiteten har sex månader på sig att lösa sin egen finansiering. Redan nu kämpar universiteten för att kunna betala ut löner, då de statliga anslagen är kraftigt försenade. Ministern för högre utbildning meddelade nyligen att universiteten själva måste säkra sin överlevnad, och president Mugabe har anklagat universiteten för att använda statliga pengar i eget intresse.

Läs i the Zimbabwean om ekonomiska reformer för universiteten i Zimbabwe

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |