Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:7

2015-04-29

Innehåll

Systemet med peer review av artiklar bör skrotas

Det saknas bevis för att förhandsgranskning enligt peer review-systemet förbättrar artiklar, upptäcker fel eller avslöjar förfalskningar. Det hävdade Richard Smith, redaktör för British Medical Journal (BMJ) åren 1991–2004, vid en konferens nyligen. Han hänvisade bl.a. till ett test under hans tid på BMJ där åtta fel hade lagts in i en artikel på 600 ord. Artikeln skickades till 300 granskare. Ingen hittade mer än fem fel, medianen var två fel och 20 procent av granskarna hittade inget av felen: “If peer review was a drug it would never get on the market because we have lots of evidence of its adverse effects and don’t have evidence of its benefit”, menade Smith.

Till problemen med peer review hör enligt Richard Smith att processen är långsam, dyr och en stor börda för granskarna. Det finns också en inneboende partiskhet mot innovativa artiklar och processen är enkel att missbruka för den som saknar skrupler. Forskningen skulle enligt Smith gynnas av att innehållet i artiklarna bedömdes av läsare on-line, utifrån principen “what matters and what doesn’t”.

Richard Smith fick inte stå oemotsagd. Professor Georgina Mace medgav att systemet med peer review är utsatt för ett hårt tryck beroende på att granskarna har begränsad tid och på att artiklar används för att bedöma forskare och ansökningar om forskningsmedel. Hon menade dock att det inte finns några bevis för att systemet skulle brista i effektivitet. Om peer review skulle överges skulle, enligt henne, vetenskaplig litteratur inte bli mer pålitlig än bloggosfären.

Läs i Times Higher Education om kritik mot peer review


Muslimska universitet växer fram i västvärlden

Muslimska universitet börjar dyka upp i bl.a. USA, Italien och andra Europeiska länder. Syftet är att erbjuda högre utbildning till muslimska immigranter och att hantera oron för spridning av extremism bland muslimska ungdomar. I Berkeley i Kalifornien, USA, har det första amerikanska lärosätet med muslimsk inriktning, Zaytuna College, etablerats i form av en högskola med liberal arts-inriktning. Lärosätet fick sin ackreditering förra månaden. Dess rektor menar att den holistiska utbildningstraditionen från tidigare muslimsk civilisation nu ska erkännas som en del i den amerikanska verkligheten.

I den syditalienska staden Lecce ska landets första muslimska universitet byggas upp. Målet är att universitetet ska vara etablerat inom tre år. Det ska kunna ta emot 5 000 studenter för studier i filosofi, litteratur och teologi, men även lantbruksutbildning och medicinsk utbildning ska erbjudas. Redan i oktober i år ska ett mindre antal studenter börja läsa teologi. Uppbyggnaden beräknas kosta EUR 45 miljoner (motsv. SEK 420 miljoner). Var finansieringen för lärosätet ska komma ifrån är oklart, men det talas om privata donatorer i arabiska länder, inkl. Qatar och Kuwait.

Också i övriga Europa etableras muslimskt inriktade lärosäten. I Nederländerna finns två universitet som ska tillgodose behoven hos landets 900 000 muslimer. Ett av dessa är Islamic University of Rotterdam som uppmuntrar sina studenter att de ska “live as a Muslim and as a responsible citizen of Dutch society”. I Frankrike, med fem miljoner muslimer, ska antalet kurser med utbildning om islam fördubblas.

Läs i University World News om framväxten av muslimska universitet


Kanadensiska högskolor utvecklar kompetensen hos Indiens befolkning

Högskolor i Kanada har åtagit sig att bidra till uppgradering av kompetens (skills) bland den unga befolkningen i Indien. Arbetet ska ske i samarbete med the National Skill Development Corporation of India (NSDC) som har ansvaret för att utbilda 150 miljoner unga indier t.o.m. år 2022. Detta är innebörden i 13 separata avsiktsförklaringar som nyligen undertecknades. Undertecknandet skedde under ett besök av Indiens premiärminister Narendra Modi i Kanada. Modi hade tidigare besökt bl.a. Frankrike. Där undertecknade han och president Francois Hollande en överenskommelse om införande av tvååriga uppehållstillstånd för indiska studenter (graduates).

Det är 12 statliga kanadensiska högskolor och paraplyorganisationen Colleges and Institutes Canada (CIC) som deltar i projektet. Avsiktsförklaringen omfattar en rad områden bl.a. vatten och flyg. Enligt uppgifter från CIC tog kanadensiska högskolor emot mer än 8 000 studenter från Indien. Det är fler än vad universitet, språkskolor och skolväsendet tillsammans tog emot.

Den indiska parten, NSDC, uppges vara mycket angelägen om att samarbetet ska komma igång snabbt, eftersom tiden för att nå de uppställda målen(2022) snabbt rinner ut. Varje kanadensiskt lärosäte sätter visserligen upp sina egna mål för deltagande i projektet, men tidsramen är mycket viktig. Cynthia Murphy, chef för the Canadian Immigrant Integration Programme vid CIC, säger i en kommentar att “We all know of MoUs that are signed that don’t have a lot of activity – that’s not happening with this group”. Tilläggas kan att Indien ingår som ett av de prioriterade länderna i Kanadas internationella strategi för utbildningsområdet.

Läs i the PIE-news om samarbetet mellan Kanada och Indien


Carnegie-stiftelsen satsar 6 miljoner dollar på humaniora-stipendier

En stor amerikansk stiftelse startar ett program för stöd till humaniora och samhällsvetenskap. Framstående personer inom dessa områden ska få tid och pengar för att arbeta med några av de mest komplexa frågorna i dagens samhälle. Satsningen görs av the Carnegie Corporation of New York.

Det nya programmet ska dela ut stipendier på vardera upp till USD 200 000 (motsv. SEK 1,75 miljoner) för ett eller två års forskande och skrivande. Stipendierna ska kunna gå till forskare och lärare, journalister samt författare. Inför den första omgången fick 700 personer möjlighet att nominera mottagare av stipendium. De lämnade förslag på sammanlagt 300 lämpliga kandidater och nyligen offentliggjordes de 32 personer som nu får stipendium.

Ordföranden i the Carnegie Corporation, Vartan Gregorian, framhöll vid offentliggörandet att områden som naturvetenskap, teknologi, och matematik får mycket uppmärksamhet i dessa dagar ”… but life is not just about scientific knowledge – there’s other knowledge”. Stipendiaterna ska uppehålla sig vid frågor inom det breda område som Carnegie kallar ”Current and Future Challenges to US Democracy and International Order”. De stipendiater som nu tilldelats medel ska fördjupa sig i så skilda ämnen som politisk ojämlikhet, kärnvapen och rasism. En av mottagarna, David E Bloom, säger om stipendiet att det är ”the greatest gift you can give an academic, which is time”. Han är professor i nationalekonomi och demografi vid Harvard och forskar inom de ekonomiska och sociala utmaningar som ett längre liv innebär för samhället.

Läs i The Chronicle of Higher Education om det nya stipendieprogrammet


Intresset ökar för utbildning i främmande språk

Omkring 1,3 miljoner studenter i världen läser tyska som främmande språk. Det visar en studie som gjorts i samarbete mellan bl.a. tyska Utrikesdepartementet och det kulturinriktade nationella Götheinstitutet. Efter Sovjetunionens fall ökade intresset för det tyska språket snabbt, men från år 2000 minskade det åter. Nu ser utvecklingen dock ut att ha vänt. Populariteten ökar starkt i Sydamerika (särskilt i Brasilien), mellanöstern och Kina. Totalt inom all utbildning är antalet 15,4 miljoner. Av dessa finns huvuddelen i Europa, särskilt i Polen där språket studeras av närmare 2,3 miljoner.

Också Europas ledande organisation för kvalitetsgranskning av språkutbildning, Eaquals, möter ett ökat intresse. Det är inte minst universitet som vill få sina kurser ackrediterade som ett led i sin internationalisering. Tidigare har Eaquals främst varit inriktat på privata organisatörer av språkutbildning. Nu får organisationen ungefär en fjärdedel av alla förfrågningar från universitet. Eaquals har 25 ackrediterade och 26 associerade medlemmar.

Hittills är endast tre universitet medlemmar i Eaquales, men organisationen undertecknade nyligen en avsiktsförklaring om samarbete med CercleS, som är en europeisk sammanslutning av språkcentra inom högre utbildning. Det största intresset kommer från lärosäten i länder med annat modersmål än engelska, där undervisning på engelska börjar bli alltmer populär. Tilläggas kan att Eaquals spelar en viktig roll för utvecklingen av Europarådets referensram för språk: Common European Framework of Reference for Languages (CEFR).

Läs i University World News om ökat intresse för det tyska språket

Läs i The PIE-news om ökat intresse för ackreditering av språkutbildning 


Den högre utbildningen är hårt trängd i Somalia

Universiteten i Somalia börjar återhämta sig efter två årtionden av inbördeskrig. Bristen på intresse från regeringen, en fortgående brain drain och den dåliga säkerheten äventyrar dock landets högre utbildning. Och experter på området förväntar sig inte att situationen ska förbättras än på länge.

År 1991 kollapsade Somalias militärregering och ett blodigt inbördeskrig bröt ut. År 2006 delades landet in i tre zoner – de autonoma regionerna Puntland i nordöst och Somaliland i nordväst samt den av centralregeringen kontrollerade regionen i söder. Denna uppdelning har enligt vissa kritiker hindrat centralregeringen från att återta sin förmåga att regera. Till detta kommer terroraktioner från al Qaida-kopplade grupper, bl.a. massakern vid Garissa University College i Kenya och en blodig attack mot Utbildningsministeriet i Mogadishu.

I Somalia finns nu ingen nationell politik, ingen infrastruktur eller kvalitetskontroll för högre utbildning. Det har medfört att andra aktörer har tagit över rollen som utbildare av dem som lämnar ”gymnasieskolan”. Till aktörerna hör olika organisationer i civilsamhället, medlemmar av Somalias diaspora och enskilda individer samt internationella hjälporganisationer. Via deras insatser har studenter i framförallt Puntland trots allt kunnat ägna sig åt högre utbildning.

Den splittrade bilden av högre utbildning har gjort att privata universitet har växt fram och bidragit till kaoset. Enligt en rapport 2013 från Royal African Society fanns då mer än 50 000 studenter vid sammanlagt ca 50 lärosäten. Dessa vänder sig vanligen till samhällets övre klasser, inte minst genom höga avgifter. Nu syns dock initiativ till samarbete, bl.a. genom några lärosäten som drivs gemensamt av centralregeringen och lokala grupper.

Läs på webbsajten al Fanar om kaoset i Somalias högre utbildning
 

 

Nyheter i korthet 


USA: Det går att stödja studenternas studier on-line

Att skjuta upp de egna studierna ska vara så obehagligt som möjligt. Då blir det lättare att koncentrera sig. Det visar en uppsats från Cornell University. Studenter som följde en MOOC fick ladda ner ett program som följde deras aktiviteter. De fick också ange hur lång tid per dag som de ville ägna åt t.ex. sociala medier. När tiden var slut blockerades sådana sajter. Bland resultaten märks att studenterna använde 24 procent mer tid till studierna.

Läs i Inside Higher Education om stöd för att koncentrera sig på studierna


Chile: Studenterna demonstrerar åter för den fria utbildningen

I förra veckan demonstrerade åter stora mängder studenter i Chiles huvudstad Santiago. Liksom vid de stora demonstrationerna för tre år sedan kräver studenterna att utbildningen vid universitet ska vara kostnadsfri för studenterna. De vill nu påminna president Michelle Bachelet om att hon lovat genomföra just detta. Studenterna är oroliga för att det reformutrymme som regeringens skattehöjningar ger inte kommer att räcka till högre utbildning. Hittills har satsningar gjorts på gratis utbildning på lägre nivåer.

Läs på nyhetsbyrån Bloombergs webbplats om studentprotester i Chile


Argentina: Bara tre av tio studenter tar examen

Tre av tio studenter i Argentina fullföljer inte sina studier. I Chile är det sex av tio som tar examen och i Brasilien fem av tio. Det framgår av en ny rapport som också visar att antalet examinerade har utvecklats betydligt snabbare i Chile och Brasilien. Enligt rapporten beror de dåliga resultaten på frånvaron av slutexamen från landets ”gymnasieskola”. Införande av en slutexamen, liknande dem i grannländerna, skulle få eleverna att anstränga sig mer.

Läs i University World News om Argentinas många avhopp från universiteten  


USA: Många doktorander och masterstudenter är deprimerade

Omkring 47 procent av doktoranderna vid Berkley når upp till 10 av 30 möjliga poäng på skalan för att få diagnosen depression. Motsvarande andel av masterstudenter är 37 procent. Uppgifterna finns i en ny rapport som också visar att den högsta andelen symptom på depression, 64 procent, finns bland doktorander inom det konstnärliga området och inom humaniora. En liknande rapport 2005 väckte stor uppmärksamhet, eftersom problem tidigare enbart identifierats bland studenter inom grundutbildningen.

Läs i Inside Higher Education om den mentala hälsan bland doktorander
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |