Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:8

2015-05-08

Innehåll

Högre studieavgifter snedvrider studieval visar brittiska undersökning

Om studieavgifterna vore lägre skulle studenter från ”fattigare” bakgrund välja andra kurser och jobba mindre vid sidan av studierna. Detta visar en enkätstudie gjord av den engelska organisationen National Education Opportunities Network (Neon), som är inriktad på breddad rekrytering. Totalt omfattar studien 1 500 gymnasieelever (årskurs 13) från åtta olika regioner som detta år ska söka vidare till högre utbildning.

Utgångspunkten är de stora höjningar av studieavgifter som gjordes i England 2012. Enkätsvaren visar att antalet unga heltidsstuderande inte minskat, som många tidigare trott, utan snarare ökat. Dessutom är ökningen av antalet studenter från fattigare bakgrund påtaglig. Samtidigt har antalet äldre som studerar på deltid minskat.

Studien visar också att de högre avgifterna påverkar valet av studieinriktning och hur studierna genomförs. Höga avgifter gör att studenterna ofta väljer att studera nära föräldrahemmet och att bo hemma. Det kan även leda till att studenterna väljer kurser de egentligen inte vill gå, att studera vid lärosäten de egentligen inte vill studera vid eller att arbeta snarare än att studera.

Omkring 40 procent av de svarande visste inte om de var behöriga att få stipendier eller inte och färre än var femte (18 procent) kände till möjligheterna att få studielån för studier på annan ort än hemorten. Detta visar att kunskaperna om möjligheterna att finansiera sina studier i England är begränsade inom många grupper. Här har, säger de som gjort studien, regeringen, skolorna, lärosätena och andra ett ansvar ett öka kunskaperna om hur en student kan finansiera sina studier.

Läs i The Guardian om hur studieavgifter påverkar ungas studieval
 


I Storbritannien minskar möjligheterna att studera på deltid

Antalet deltidsstuderande i Storbritannien minskar. Förra året studerade 370 000 på deltid i Storbritannien. För fem år sedan var antalet 580 000. Det innebär en minskning på 37 procent. Detta menar Peter Horrocks, nytillträdd rektor för Open University, är ett stort problem både för den enskilde och för samhället. Open Universitys specialitet är deltidsstudier. Han konstaterade också att år 2003 var 45 procent av nyantagna studenter inom grundutbildningen deltidsstuderande, medan motsvarande andel tio år senare var 27 procent.

I sitt invigningstal nyligen önskade Horrocks att universitet, anställda och regering tillsammans ska verka för att bryta ner de murar som finns när det gäller att studera på deltid. När antalet deltidsstuderande minskar, minskar även möjligheterna för många att skaffa sig en högskoleutbildning, vilket är en tragedi. Det är nödvändigt med ett större fokus på deltidsstudier, menade han.

När studieavgifterna ökade för några år sedan minskade antalet sökande till universiteten. Antalet sökande till studier på heltid har därefter ökat igen, men det gäller inte för dem som vill studera på deltid. I en studie av den engelska finansieringsmyndigheten Higher Education Funding Council for England (HEFCE) konstateras att de höjda avgifterna för deltidsstudier haft en avskräckande effekt. En annan faktor är att näringslivet under lågkonjunkturen varit mindre villiga att finansiera deltidsstudier för sina anställda. Inom den statliga sektorn har åtstramningar lett till minskat intresse för deltidsstudier vid sidan av arbete.

Läs på BBC:s webbplats om minskade möjligheter till deltidsstudier
 


Danska studenter godkänns trots att de borde underkännas

Tre av tio universitetslärare i Danmark godkänner sina studenter, trots att borde underkännas. Det visar en undersökning där 1 200 lärare deltog. Av de lärare som felaktigt gav godkänt var det 37 procent som gjorde det för att slippa ökad arbetsbörda, 36 procent som gjorde det för att studenterna inte skulle försenas i sina studier eller stängas av från utbildningen och 17 procent som såg genom fingrarna av hänsyn till lärosätets ekonomi. Slutligen var det 6 procent som godkände resultaten för att sensorn, som överprövar lärarnas betyg, hade en positivare inställning.

Undersökningen har skapat debatt i Danmark. Det liberala mittenpartiet Venstres utbildningspolitiska talesperson Esben Lunde Larsen menar att detta är fullständigt oacceptabelt. Han går så långt att han kallar det en akademisk skandal och menar att detta är att göra studenterna en björntjänst. Utbildningsminister Sofie Carsten Nielsen håller med och menar att inga hänsyn kan försvara detta beteende. Den som inte kan sina saker ska inte godkännas. Hon säger också att det kanske antas för många studenter vid landets lärosäten, men tillägger att detta är de enskilda lärosätenas ansvar.

Ralf Hemmingsen, rektor vid Köpenhamns universitet och ordförande i det danska rektorskollegiet, vänder i ett skriftligt svar på perspektivet. Han pekar på att mer än sex av tio lärare inte släpper igenom dåliga resultat. Det visar, menar Hemmingsen, att de sätter kvaliteten i utbildningarna främst. Han påpekar vidare att detta visar att studenterna inte godkänns så enkelt som många tror. Samtidigt lyfter han fram att undersökningen måste leda till fortsatt dialog kring kvaliteten i utbildningarna.

Läs i tidningen Berlingske om att danska lärare godkänner studenter som borde underkännas
 


Brittiska universitet har i genomsnitt sex anställda för fundraising

I genomsnitt har universiteten i Storbritannien sex heltidsanställda personer för arbete med fundraising. Detta visar den årliga s.k. Ross-CASE undersökningen. De universitet som tar emot mest pengar har ännu flera anställda. Allra mest samlar Oxford och Cambridge in. Totalt vid dessa båda universitet arbetar 366 personer (!) med fundraising och sammanlagt i landet är 1 280 personer sysselsatta på hel- eller deltid med sådana uppgifter.

Antalet lärosäten som mottog donationer på över 10 miljoner pund (motsv. SEK 126 miljoner) ökade också. Totalt mottog Storbritanniens universitet donationer på 807 miljoner pund (motsv. SEK 10,2 miljarder) varav Oxford och Cambridge tillsammans mottog 41 procent.

Läsåret 2013/14 var antalet givare rekordhögt, och det var något fler organisationer än privatpersoner som donerade medel. Också antalet nya fonder och donationer var rekordhögt. Samtidigt var kostnaderna för arbetet med fundraising, räknat som kostnad per donerat pund, rekordlåga. Mediankostnaden var 25 pence per pund.

Även antalet alumner som donerade medel till sitt gamla lärosäte ökade. Men trots denna ökning rör det sig bara om ca två procent (183 000) av alla de 9,5 miljoner alumner som lärosätena har kontakt med. Endast sex universitet har rapporterat att de mottar donationer från mer än fem procent av sina alumner.

Undersökningen visar att storleken har betydelse. Ju mer som satsas på fundraising och arbete med alumner, strategiskt och långsiktigt, desto mer pengar kommer in. Sex universitet rapporterar att donationerna är lägre än kostnaderna för fundraising. Dessa har också färre anställda som arbeta med dessa frågor.

Läs i The Guardian om donationer från almuner

Läs i The Guardian om fundraising
 


Hälften av alla internationella studenter i Polen är från Ukraina

Konflikten i Ukraina har påverkat den högre utbildningen i Polen. Studenter från Ukraina lockas av de billiga utbildningarna i Polen och det ökande antalet kurser på engelska. Antalet internationella studenter i Polen har i år ökat från 36 000 till 46 000, och 24 000 av dessa (52 %) kommer från Ukraina. Krisen i Ukraina lyfts fram som en pådrivande faktor när det gäller att studera utomlands. Studenterna, och deras föräldrar, väljer studier i Polen av säkerhetsskäl. En annan bidragande faktor har varit introduktionen av det polska Erasmus-programmet för Ukraina som delat ut 500 stipendier. Det polska ministeriet för utbildning och forskning lyfter också fram att man prioriterar studenter från krigshärjade områden som mist sina försörjningsmöjligheter. Vicerektorn vid universitetet i Poznan menar att det är bra att antalet internationella studenter ökar, men tycker det vore bra om studenter från fler länder kommer till Polen.

En del polska studenter menar att förkunskaperna hos studenterna från Ukraina inte är lika hög som hos dem som kommer från Polen och att de särbehandlas just för att de är från Ukraina. För många ukrainska studenter är det lockande att kunna studera i Polen, antingen på polska eller engelska, eftersom det är lätt för dem att lära sig polska. En annan bidragande faktor är att de ukrainska universiteten har ekonomiska problem då den statliga finansieringen minskat eller uteblivit på grund av att regeringen valt att öka försvarsmaktens resurser. Dessutom har det kommit rapporter om ökad korruption som gjort att kvaliteten på undervisningen sjunkit ytterligare.

Läs i the PIE News om internationella studenter i Polen
 


Finansiering av högre utbildning i Irland ska ses över

Den irländska regeringen har tillsatt en expertgrupp för att diskutera finansiering av högre utbildning i framtiden. Ekonomin för den högre utbildningen i landet är hårt ansträngd, vilket kan påverka kvaliteten, och lösningar behöver diskuteras. Till de frågor som varit uppe på dagordningen i expertgruppen är förhållandet mellan högre utbildning och lärlingsplatser. Det behövs alternativ till högre utbildning anser gruppen.

I ett tal nyligen hävdade expertgruppens ordförande att högre utbildning inte bara handlar om kvalitet utan att man måste ta fram alternativ för att lindra den ekonomiska pressen på universitet och tekniska högskolor. Därför föreslår gruppen ökade satsningar på studievägledning av hög kvalitet och på handledning. Ett annat problem man diskuterat är den bristande kvaliteten på praktik inom utbildningarna och åtgärder för att öka studenternas anställningsbarhet.

Gruppen lyfter fram att ökade insatser för e-lärande och MOOCS inte hjälper för att förbättra lärosätenas ekonomi då det krävs stora investeringar för att få dessa att fungera. En annan fråga som varit uppe på dagordningen har varit införande av ett studiestödssystem för högskolestudier. Expertgruppen ska lämna sina förslag och/eller rekommendationer till den irländska regeringen i slutet av året.

Läs i Irish Times om översynen av hur högre utbildning i Irland ska finansieras

 

 

Nyheter i korthet


OECD: Hälften av alla högutbildade kommer att finnas i Kina och Indien

Världen upplever just nu en extraordinär utbildningsrevolution, skriver Dirk van Damme, OECD, i bloggen education today. Antalet vuxna med högre utbildning har aldrig varit högre än idag. Inom OECD-länderna hade år 2013 i genomsnitt 25 procent i åldersgruppen 55-64 år högre utbildning. År 2030 kommer hälften av alla med högre utbildning i världen att finnas i Kina och Indien. Den största utvecklingen väntas i Kina. USA och Europa kommer att hamna långt efter.

Läs på OECD:s utbildningsblogg om hur den högre utbildningen utvecklas
 


Världen: Förbjud Powerpoint - det gör lärarna tråkigare och studenterna dummare

Powerpoint låser in läraren i en arbetsmodell som omöjliggör dialog, improvisation och att ta vara på studenternas reaktioner. Orsaken är att Powerpointpresentationer är så oändligt tråkiga. Det menar Bent Meier Sörensen vid Copenhagen Business School. För att undervisningen ska bli intressant och givande krävs att läraren ställer frågor och inte bara levererar svaren. Därför har Powerpoint förbjudits på Copenhagen Business School. Där är det krita eller tuschpenna som gäller.

Läs på webbplatsen The Conversation om motiv för att förbjuda Powerpoint
 


Egypten: USA ger stöd för miljarder till högre utbildning

USA och Egypten har ingått en överenskommelse om högre utbildning som omfattar 250 miljoner dollar (motsv. SEK 2 miljarder). Överenskommelsen innebär möjligheter för egyptiska studenter att studera både i Egypten och i USA genom stipendier, ökat utbyte och samverkan mellan lärosäten. Programmet omfattar 1 900 stipendier för studier i USA och 550 stipendier för studier i Egypten. Dessutom ska många studenter och lärare få möjlighet att delta i utbytesprogram och partnerskap mellan universitet.

Läs på al-Fanars webbplats om stöd från USA till högre utbildning i Egypten
 


Grekland: Regeringen använder forskningsmedel för att betala löner och pensioner

Grekiska forskare är arga på den grekiska regeringen eftersom den beslutat att använda forskningsmedel för att betala löner och pensioner till statligt anställda. Samtidigt genomför regeringen reformer som enligt forskarna leder till ökad politisering av universiteten. Det är oklart hur mycket pengar som försvinner, men forskare menar att det kan röra sig om upp emot 20 procent av forskningsmedlen. Forskningsministern kallar detta en interimslösning och försäkrar att pengarna ska placeras på räntebärande konton och så småningom återbetalas.

Läs på Science webbplats om att Grekland ska använda forskningsmedel till löner och pensioner

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |