Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2015:9

2015-05-13

Innehåll

Ahelo kan bli den högre utbildningens motsvarighet till Pisa

Senare i denna månad ska länderna inom OECD meddela om de vill delta i fortsättningen på det s.k. Ahelo-projektet. Detta syftar till att mäta utbildningskvalitet inom högskolesektorn och skulle kunna bli en motsvarighet till Pisa inom ungdomsskolan. Ahelo är tänkt att mäta generella färdigheter såsom kritiskt tänkande och problemlösning. En förstudie avslutades i december 2012 och nu ska alla medlemmar ge besked om de vill delta i en fullskaletest.

Flera bedömare menar att den typ av mätningar som Ahelo innebär skulle kunna göra att ett lärosätes tidigare rykte inte får så stor betydelse, t.ex. vid rekrytering av studenter. Detta skulle kunna ge lärosäten i Ostasien möjligheter att förbättra sina positioner, troligen på bekostnad av elitlärosäten i västvärlden. Andreas Schleicher, OECD:s ansvarige för utbildning, säger att: “If you think of those elite universities, maybe much of their advantage is actually derived from social background: the intake they take, the selection. We have no idea currently.”

Enligt Andreas Schleicher krävs det att åtta till tio länder deltar. Dessutom krävs det att tillräckligt många av lärosätena i respektive land deltar. Vid mötet visade några länder stort intresse för en test i full skala, däribland Storbritannien. Andra länder var mer avvisande. Bland brittiska akademiker finns stor tveksamhet till Ahelo. Alison Wolf, välkänd professor i styrning av offentlig verksamhet, menar t.ex. att projektet är orealistiskt och att det “will not provide governments with any useful information … The courses people take in universities are hugely diverse: it is not like basic schooling where everyone is doing some common content”.

Läs i Times Higher Education om Ahelo-projektet
 


Doktorander i Danmark forskar ett år mindre

Danska doktorander forskar i genomsnitt ett år mindre för sin avhandling än vad deras kollegor i Cambridge och vid Karolinska institutet gör. Det framgår av en ny studie som konsultbyrån DAMVAD har genomfört på uppdrag av det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk. Studien omfattar 70 doktorander, handledare och prefekter vid tre lärosäten i Danmark samt Cambridge University och Karolinska institutet. Efter intervjuerna har vetenskapliga artiklar skrivna av doktoranderna analyserats.

Bakgrunden är att under det senaste årtiondet har antalet nyantagna doktorander i Danmark dubblerats, till 2 600 årligen, och ”kvaliteten” hos de sökande har ifrågasatts allt oftare. Enligt studien finns det skäl till ifrågasättandet. Vid de senaste omgångarna av rekrytering har lärosätena inte kunnat locka till sig toppkandidater: “Do we in Denmark have the research talents needed to start up 2,600 PhD research projects?” frågar sig Mads Krogsgaard Thomsen, forskningschef vid Novo Nordisk, enligt University World News.

Av studien framgår att de danska doktoranderna lägger minst ett år mindre på forskning för sin avhandling. I detta sammanhang ifrågasätts det att utbildningen inkluderar kurser motsvarande ett halvt år. Krogsgaard Thomsen säger att: "We should find out if the course requirements have a real value and impact for the PhD degree.” Thomas Bjørnholm, pro-rektor vid Köpenhamns universitet (KU), svarar kritikerna i tidningen Politiken och påpekar att 81 procent av dem som doktorerar vid KU har en anställning inom fyra veckor efter sin disputation: “PhDs are in demand and of use for society”, säger han.

Läs i University World News om kortare forskningstid för doktorander i Danmark
 


Nya former av stöd till föräldrar och studenter vid utlandsstudier

En guide för föräldrar och en dygnet-runt service för stöd och vägledning till studenter. Det är exempel på satsningar som nu lanseras inför och under studier utomlands. Bakom föräldraguiden står det ansedda Institute of International Education (IIE) i New York. Guiden innehåller sådan information som enligt IIE behövs när studenter ska ge sig av för studier utomlands. Det kan handla om att klargöra värdet av studier utomlands, att identifiera de rätta kurserna, att reda ut finansieringsfrågor, att planera för säkerhet och hälsa m.m. Tanken är att om föräldrarna involveras i utlandsstudierna kan det medverka till att vistelsen blir mer lyckad.

Ett liknande syfte har den service som två kanadensiska företag erbjuder till studenter utomlands. Det ena företaget är specialiserat på försäkringar vid studier utomlands och det andra bolaget på hantering av olika slags personalfrågor (HR). Den nya servicen de erbjuder, International Student Support Program (ISSP), ska ge studenter utomlands möjlighet att när som helst och under skydd av anonymitet få stöd på sitt modersmål. Stödet ska studenterna kunna få via olika tekniska plattformar, t.ex. chatt online, video och epost.

Enligt företagen bakom ISSP visar undersökningar att kostnader som uppstår pga. psykiska problem utgör en stor del av de krav på ersättning som internationella studenter ställer på försäkringsbolagen. De menar också att en modell för stöd som innebär att känsliga frågor inte behöver avhandlas ”ansikte mot ansikte” kan upplevas positivt, särskilt vid den första kontakten. Servicen erbjuds till lärosäten för utresande studenter som grupp, till en kostnad av 44 kanadensiska dollar (motsv. SEK 300) per student och år.

Läs i University World News om en föräldraguide inför studier utomlands

Läs i the PIE-news om dygnet-runt service till internationella studenter
 


Utbildningsteknologin kommer att spela allt större roll

Morgondagens universitet måste ta vara på tekniska möjligheter att ge studenterna effektivt stöd i sitt lärande. De måste anpassa sina utbildningsprogram så att de möter behoven hos ungdomar i den digitala tidsåldern. Det framförs i en stor metastudie som gjorts med stöd från Bill och Melinda Gates stiftelse. Studien är en del i vad som kallas the MOOC Research Initiative och analyserar 339 andra studier av distansutbildning, utbildning online och lärmiljöer som kombinerar traditionell undervisning med lärande online.

Resultaten i studien stödjer tidigare forskning enligt vilken lärande online är lika eller mer effektivt än traditionellt lärande ”ansikte mot ansikte”. Utöver detta undersöks också hur utbildning utvecklas i digitala omgivningar. I det ingår bl.a. olika sätt att hantera bedömning och betygssättning, utöver vad traditionella system och skalor erbjuder. Huvudförfattaren till studien, Georg Siemens, säger i en kommentar att “This is essentially about building a foundation so that we can get past the 'but does online learning work' argument that often arises in the conversations. It works.”

Från ett annat projekt som drivs med stöd från Bill och Melinda Gates stiftelse kommer en rapport om lärplattformar. I projektet undersöker organisationen Educause hur lärare och studenter upplever sina plattformar och vilka funktioner de behöver i framtiden. Resultaten tyder på att många lärare har en mycket blandad relation till sina plattformar – de klarar sig inte utan dem, samtidigt som plattformarna skapar frustration och otålighet. Slutsatsen är att nya lärplattformar inte ska vara färdiga system. De måste byggas upp av komponenter som passar ihop som Legoklossar.

Läs på webbplatsen phys.org om teknologi i högre utbildning

Läs i Inside Higher Education om lärandeplattformar
 


Forskning om forskare och deras forskning

Vilken slags forskning dominerar vid de moderna universiteten? Den frågan undersöks i en artikel av forskare vid norska NIFU. De har kartlagt skillnader i inställningen till grundforskning och tillämpad forskning bland forskare i 15 länder. Enligt författarna hävdar vissa att grundforskning inte längre är en huvudsaklig verksamhet vid universiteten. Undersökningen visar dock att grundforskningen har en fortsatt stark ställning, även om det finns stora variationer mellan länder och ämnesområden. I de flesta fall är forskarna engagerade i en kombination av grund- och tillämpad forskning, men det finns ofta en tyngdpunkt i tillämpad forskning. Vidare sägs i artikeln att forskare som är inriktade på grundforskning bl.a. verkar få mindre externa medel.

Personal vid NIFU medverkar också i en studie av internationell mobilitet bland forskare. Studien bygger på en omfattande enkätundersökning av mobiliteten bland forskare vid såväl universitet som fristående forskningsinstitut inom EU. Resultaten både bekräftar och ifrågasätter vad som framförs i litteraturen och i debatten.

Omkring 60 procent av forskarna svarade att de hade deltagit i internationell mobilitet vid minst ett tillfälle. Utlandsvistelser i forskningssyfte var allra vanligast, men migration för att byta arbete var överraskande vanligt. En ytterligare observation är att internationell mobilitet för studier och för praktik på arbetsplatser är en bra indikator för mobilitet under en senare karriär som forskare.

Läs på förlaget Springers webbplats om forskningens inriktning (hel artikel)

Läs på förlaget Oxford Journals om forskares mobilitet (endast abstracts)
 


Tillgodoräknande av studier är aktuellt men svårt

Ett nytt system för kurser och studiemeriter inom högre utbildning ska införas i Indien. Syftet är bl.a. att förenkla byte av lärosäte inom landet och att studera utomlands. Det nya systemet ska bestå av obligatoriska kurser (core courses), valbara kurser och färdighetsutvecklande (ability enhancement) kurser. Kurserna ska ge betyg enligt en enhetlig modell. Men systemet möter hårt motstånd från universiteten, som har sina egna betygssystem. Landets myndighet för finansiering av högre utbildning kräver att systemet, som lanserades förra året, ska vara infört fr.o.m. september i år. Bara ett fåtal universitet har dock infört det.

Studenter i Turkiet som vill studera utomlands måste göra det vid lärosäten som är bland de 500 bästa. Annars måste de genomgå en särskild examen för att få tillgodoräkna sig sina studier. Det har den nationella myndigheten för högre utbildning beslutat. De nya reglerna gäller bara för studenter inom grundutbildningen. Bakgrunden är kritik mot att studenter som inte har kommit in på utbildningar inom bl.a. medicin, odontologi, juridik och teknologi har genomgått undermåliga utbildningar i andra länder. De nya reglerna får störst effekt på unga män, vars militärtjänstgöring kan halveras om de tar en universitetsexamen.

I Sydostasien har samarbetsorganisationen ASEAN utvecklat ett nytt, gemensamt, regelverk som ska ge en enhetlig utbildningsstandard i regionens tio länder. Ett av syftena med reglerna är att underlätta tillgodoräknande vid byte av lärosäte. Den nya standarden omfattar fyra principer: införande av externa organisationer för kvalitetsgranskning, enhetliga processer för kvalitetsgranskning, intern kvalitetsgranskning och nationella ramverk för kvalifikationer (NQF).

Läs i University World News om nytt system för studiemeriter i Indien

Läs i the PIE-news om krav på turkiska studenter som ska studera utomlands

Läs i dagstidningen the Nation om det nya ramverket för utbildningskvalitet i Sydostasien
 

 

Nyheter i korthet 


Uganda: Humaniora är värdelöst enligt president Museveni

Makerere University i Uganda återinför ett masterprogram för att utbilda forskare till lärare i naturvetenskap. Det sker efter att president Yoweri Moseveni har betecknat humaniora som ”värdelöst” och uppmanat universiteten att koncentrera sig på naturvetenskap. Genom programmet hoppas man kunna täcka bristen på lärare inom detta område. Men intresset bland ungdomar verkar vara svagt: “Students do not want to study basic science anymore”, säger chefen för the National Council for Higher Education.

Läs i University World News om hur universiteten ska koncentrera sig på naturvetenskap
 


Danmark: Öppen redovisning av arbetslöshet och lönenivåer möter kritik

Det nya digitala verktyget Uddannelseszoom ska upplysa danska ungdomar om chansen att få jobb och vilken lön olika utbildningar leder till. Verktyget har utvecklats av Utbildnings- och forskningsministeriet. Både intresseorganisationerna för universitet och studenter, är nu kritiska. Det är fel att fokusera enbart på anställning och lön menar de. Även andra parametrar borde ingå i redovisningen, t.ex. hur man trivs med utbildningen.

Läs i dagstidningen Information om information om danska utbildningar
 


Finland: Färdplan för samarbete mellan lärosäten och forskningsinstitut

En vägkarta för att öka samarbetet mellan högskolor och forskningsinstitutioner har utvecklats i samarbete mellan bl.a. åtta ministerier och Finlands universitet. Samarbetet avser 1) styrning och kommunikation, 2) utbildnings- och forskningssamarbete, 3) gemensamma fältstationer och campus, 4) gemensam infrastrukturer samt 5) öppnare datalager och forskningsresultat. Färdplanen tar inte ställning till strukturen för lärosäten och forskningsinstitut, utan arbetar med metoder för att främja synergier och en tydlig arbetsfördelning.

Läs på Utbildningsministeriets webbplats om finska färdplanen för forskningssamarbete
 


Arabvärlden: Kvinnor vanliga på campus men ovanliga i arbetslivet

I Tunisien och Jordanien har kvinnor gjort stora utbildningsmässiga framsteg, jämfört med andra länder i Levanten och Nordafrika. Men efter examen slår de i glastaket – de får inte arbete. I båda länderna är kvinnorna i klar majoritet i högre utbildning, men på de lokala arbetsmarknaderna utgör de mindre än 35 procent. I Tunisien hungerstrejkar Marwa Hamed och Shaheria Abdullah. De har universitetsexamen i företagsekonomi respektive biologi från 2007 och 2003, men är fortfarande arbetslösa.

Läs på Al-Fanar Medias webbplats om kvinnors utbildning och arbete i arabvärlden

 


 

Från redaktionen

I föregående nummer av nyhetsbrevet skrev vi om förbud mot användning av Powerpoint på Copenhagen Business School (CBS). Av notisen kunde man utläsa att detta gällde hela CBS. Det är inte korrekt – det handlar om en lärare som driver en egen kampanj. Vi tackar en av våra uppmärksamma läsare för påpekandet och beklagar denna felaktighet.

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |