Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:24

2016-09-16

Innehåll

Skotska universitet sänker antagningskraven för arbetarklassen

Alla universitet i Skottland har accepterat att sänka sina antagningskrav för fattiga studenter. Syftet är att öka antalet studerande från arbetarklass. Åtgärderna sker mot bakgrund av rekommendationer från en nationell utredning om breddad rekrytering.

Utredningen föreslog att s.k. justerade erbjudanden (adjusted offers) skulle användas som en viktig åtgärd för att öka antalet studenter från missgynnade grupper. En del av problemet är att elever från fattigare bakgrund har en tendens att göra mindre bra ifrån sig på prov i skolan jämfört med elever från medelklassen. Därmed får de sämre betyg och klarar inte konkurrensen vid antagning till högre utbildning. Eftersom antalet platser är begränsat är konkurrensen hård.

Breddad rekrytering har hög prioritet för Nicola Sturgeon, Skottlands försteminister. Enligt ny statistik går emellertid utvecklingen mot de nationella målen plågsamt sakta. Antalet antagna från de fattigaste 20 procenten av hushållen har visserligen ökat de senaste åren, men var läsåret 2013/14 bara 1 335 mot 5 520 från de rikaste 20 procenten av hushållen.

Den nya policyn är ändå kontroversiell. En konsekvens blir nämligen att studenter från medelklassen som har högre betyg kommer att trängas undan, om inte den skotska regeringen finansierar en expansion av den högre utbildningen.

Universities Scotland, SUHF:s motsvarighet, säger att alla lärosäten har åtagit sig att se över sina antagningssystem och överväga hur och när justerade erbjudanden kan göras. De menar att det nu finns en ökande mängd bevis för att de som fått denna typ av erbjudanden gör lika bra eller bättre ifrån sig än sina kamrater från medelklassen.

Läs i HeraldScotland om hur rekryteringen till högre utbildning i Skottland ska breddas
 


Våldsamma protester vid universitet i Chile mot regeringens reformförslag

Rektorn och delar av personalen vid Universidad Alberto Hurtado i Santiago, Chile, låstes in och hotades av protesterande studenter. De krävde att avstängningen av närmare 300 andra studenter skulle stoppas. Avstängningen motiverades bl.a. av skador som de hade orsakat under en tidigare månadslång sittstrejk.

Inlåsningen pågick i två timmar. Under tiden klottrade studenterna på väggarna, förstörde egendom och skapade omfattande oreda. Polisen tillkallades och, säger studenterna, klådde upp dem. Några av de nu inblandade studenterna stängdes av och några åtalades.

Aktionen mot rektorn organiserades av studentgruppen Juventud Guevarista (JG), uppkallad efter revolutionären Che Guevara. Företrädare för gruppen säger att varken regeringen eller parlamentet, eller studenternas deltagande i reformeringen av den högre utbildningen kan lösa problemen. För att åstadkomma avgiftsfri utbildning och demokrati är högljudda protester den enda vägen.

Enligt en rapport som presenterades tidigare i år låg 40 procent av studenterna efter med avbetalningen på sina lån. För två månader sedan lade regeringen fram ett förslag om reformering av den högre utbildningen. Förslaget omfattar nya lärosäten, en ny modell för finansiering, sanktioner för lärosäten som eftersträvar vinst och en detaljerad plan för att göra all högre utbildning kostnadsfri.

Regeringens förslag har fått hård kritik från såväl höger som vänster. Studenterna protesterar bl.a. mot det svaga statliga stödet till de offentliga lärosätena. För att undvika nederlag i parlamentet säger utbildningsministern att förslaget ska omarbetas. Bland annat ska en ny myndighet för studielån inrättas, straffen för de lärosäten som drivs i vinstsyfte ska skärpas och förslaget om slopandet av direkta anslag till statliga lärosäten ska ses över.

Läs i University World News om studentprotester i Chile
 


Medan Europa backar går USA och Asien framåt i universitetsrankingen

USA drar ifrån i en nyligen publicerad rankning av universitet – QS World University Rankings – och Asien klättrar på listan. För Europas del ser det mörkare ut, särskilt i Storbritannien där 14 av 18 universitet inom topp-100 backade. Det bör tilläggas att underlaget samlades in före Brexit-omröstningen.

Förutom Storbritannien backade ledande lärosäten i Nederländerna, Italien och Tyskland. Schweiz utgjorde dock ett undantag. Där klättrade fyra av åtta universitet på listan. I övriga västvärlden kan man notera att av Australiens fem topp-universitet backade fyra.

I Asien lyckades Kina mycket bra. Där klättrade nio av landets toppuniversitet, och fyra av dem klättrade minst tio placeringar. Av Hongkongs sju universitet klättrade sex och tre placerade sig bland de 50 främsta. Likaså var universiteten i Japan lyckosamma. Av de 17 lärosäten som fanns inom topp-500 klättrade elva. Tolv av Sydkoreas 16 lärosäten inom topp-500 klättrade också.

De afrikanska universiteten fortsätter att göra begränsat avtryck. Kontinenten har bara nio lärosäten inom topp-700. Av de tre högst rankade lärosätena finns två i Sydafrika, men båda – University of Cape Town och University of the Witwatersrand – backade, 20 repektive 28 placeringar. Även Latinamerika kommer långt ned på rankningslistan, men för första gången på länge finns ett lärosäte bland de 100 främsta – Universidad de Buenos Aires.

Forskningschefen på QS, som ansvarar för rankningen, säger i en kommentar att “Institutions in countries providing high levels of targeted funding, whether from endowments or the public purse, rise. Conversely, Western European nations making or proposing cuts to public research spending lose ground to their US and Asian counterparts.”

Läs i University World News om en rankning av världens lärosäten
 


I Tyskland behövs 3,5 miljarder euro för att ge flyktingarna utbildning

Totalt behövs 3,5 miljarder euro (motsv. drygt SEK 33 miljarder) för att bekosta utbildning för landets flyktingar. Det visar beräkningar av institutet för ekonomisk forskning i Köln (IW Köln). Institutet framhåller i en kommentar att “The additional expenses for education can be saved within a few years of social welfare when the worker is integrated in the labour market.”

Förra året sökte 1,1 miljoner flyktingar asyl i Tyskland. För att klara det stora inflödet har en rad initiativ tagits runt om i landet med syfte att göra det lättare att skaffa sig en högre utbildning.

En tydlig tröskel för att studera på universitet i Tyskland är kravet på goda kunskaper i tyska språket. Antalet platser i språkkurser på integrationsprogram är dock begränsat och bara de som har fått uppehållstillstånd kan delta. Därför har tre universitet i Berlin skapat kurser i tyska för flyktingar. På dessa kurser kombineras förberedelser för universitetsstudier med fackspråk inom t.ex. biologi och statskunskap.

Ett problem för flyktingarna är att de kategoriseras som internationella studenter. De måste därmed uppfylla samma antagningskrav som dessa studenter, men har helt andra förutsättningar. Ett sätt att hantera detta tillämpar Kiron Open Higher Education. De som söker sig till detta lärosäte ska bevisa sin flyktingstatus, klara av en test i engelska och skicka in ett motiverande brev. De ska därutöver klara två Moocar. Efter fyra terminers studier kan de flytta över till ett av de 22 lärosäten som samarbetar med Kiron. Just nu studerar 1 500 flyktingar på Kiron.

Läs i the PIE-news om initiativ för att flyktingar ska kunna studera på universitet
 


Brist på pengar och personal är allvarliga hot mot universiteten i Kenya

Universiteten i Kenya går just nu med ett underskott på mer än motsvarande SEK 850 miljoner. Konsekvenserna för utbildningens kvalitet är förödande. Det visar en rapport om läget för landets högre utbildning. Problemen gäller både offentliga och privata lärosäten.

De flesta offentliga lärosäten är beroende av statliga anslag till 50 procent och har varit långsamma med att söka efter alternativ finansiering. För det nyligen påbörjade budgetåret avsätter regeringen motsvarande SEK 5,7 miljarder, vilket är SEK 420 miljoner mer än föregående år. Till forskning avsätts drygt SEK 250 miljoner. I båda fallen är detta långt ifrån vad universiteten anses behöva.

Kenya försöker positionera sig som Afrikas nästa forskningsnav. Bland annat ska forskningsparker etableras och 2 500 forskningsprojekt ska starta. Det lär bli svårt när anslagen huvudsakligen (80 %) används till löner. Trots denna stora andel räcker finansieringen inte till att göra lönerna konkurrenskraftiga. Många lärare söker sig därför utomlands.

Av landets drygt 16 000 universitetslärare hade närmare 8 700 enbart en masterexamen. En viktig orsak till situationen är den mycket snabba expansionen av den högre utbildningen. Kenya har 34 statliga universitet och 24 privata. År 2012 var antalet bara nio.

En rapport från 2014 visar att utbildningens kvalitet är hotad. Enligt rapporten var 51 procent av dem som tog examen i Kenya “unfit for jobs”. Myndigheten för högre utbildning i Kenya har hittills stoppat 42 studieprogram pga. för dålig standard. Ett annat problem är den stora övervikten för humaniora och samhällsvetenskap. Omkring 80 procent studerar dessa ämnen.

Läs i University World News om hoten mot den högre utbildningens kvalitet i Kenya

Läs i University World News om bristen på universitetslärare i Kenya
 


Många studenter i USA tar repetitionskurser inför sina högskolestudier

Närmare 70 procent av studenterna vid tvååriga community colleges (regionala högskolor) i USA har gått remedial courses (repetitions/förberedande kurser) innan de startar sina högre studier. Hälften av dem gick mer än en kurs. Detta visar en nyligen publicerad rapport från den amerikanska myndigheten National Center for Education Statistics.

Uppgifterna bygger på en uppföljning av dem som var förstaårsstudenter åren 2003–2009. Den visar också att även förstaårsstudenterna på statliga lärosäten med fyraåriga utbildningar hade gått remedial courses. Bakgrunden till denna typ av kurser är att studenterna anses sakna förutsättningar att klara den högre utbildningen. Remedial courses innehåller ofta förutom ämnesstudier på motsvarande gymnasienivå också studievägledning och annat stöd till studenterna.

Av kursdeltagarna var det inte alla som fullföljde kurserna. Ungefär hälften av dem som antagits till community colleges fullföljde alla de repetitionskurser som de hade påbörjat. Bland dem som antagits till fyråriga utbildningar var andelen som fullföljde sina kurser något högre – närmare 60 procent.

Bland minoritetsgrupper, bl.a. svarta (Blacks) och latinamerikaner (Hispanics) var det vanligare än bland andra studenter att delta. Likaså var det vanligare bland studenter från låginkomstfamiljer, förstagenerationsstudenter och kvinnor. Oavsett mönstret i dessa delgrupper var det dock totalt sett mycket vanligt bland studenterna att delta i repetitionskurser.

Uppföljningen visar ett samband mellan deltagande i repetitionskurserna och studieresultat. De som fullföljt sina kurser lyckades bättre i högskole- och universitetsstudierna än dem som bara fullföljt delar av kurserna eller inte fullföljt alls. Det var dock främst bland studenter som enligt vissa parametrar klassificerades som dåligt förberedda för högre studier som detta samband kunde iakttas.

Läs i Inside Higher Education om repetitionskurser för amerikanska studenter

Läs på webbplatsen för National Center for Education Statistics om repetitionskurser i USA
 

 

Nyheter i korthet


Australien: Ökad andel avbrott bland förstaårsstudenterna

I Australien var det 2014 omkring 20 procent av förstaårsstudenterna som avbröt just den utbildning de påbörjade och 15 procent som hoppade av studierna helt. Det visar ny statistik från the Grattan Institute. Utbildningsminister Simon Birmingham påpekar att den totala andelen avbrott visserligen har ökat, men att andelen som helt hoppat av sina studier är oförändrad. Högst andel avbrott har University of Tasmania med närmare 43 procent. Till orsakerna hör troligen ett snabbt ökande antal som studerar online respektive deltid.

Läs på webbplatsen för news.com.au om ökande andel avbrott bland förstaårsstudenter
 


England: Mer än 70 lärosäten testar metoder för att mäta studenternas lärande

Inför den första omgången av Teaching Excellence Framework (TEF) nästa år prövar drygt 70 lärosäten just nu olika mätmetoder. Utprovningen omfattar olika metoder för att mäta lärande. Där ingår betyg, test av akademisk förmåga och kritiskt tänkande, enkäter om studenters engagemang och tillfredställese samt test av icke-kognitiva egenskaper såsom förmåga till återhämtning (resilience)och känsla för arbetslivet (employabilitet identity). Införandet av TEF har mött omfattande kritik, inte minst för risken att det blir en tung admninistrativ börda för lärosätena.

Läs i Inside Higher Education om mätmetoder för Teaching Excellence Framework
 


USA: Aktivitet på sociala media bör räknas med vid lärares befordran

Lärare och forskares aktivitet på sociala medier blir allt viktigare. Därför bör ”kommunikation med allmänheten” tas upp i samband med t.ex. befordran. Det föreslår the American Sociological Association. Ett nytt kriterium bör komplettera de tre aspekterna undervisning, forskning och samverkan. Ett alternativ är att erkänna och belöna kommunikation med allmänheten inom de tre nämnda aspekterna. Enligt rapporten bör hänsyn tas till innehåll i kommunikationen. Vidare om det är originalforskning, syntes, förklarande journalistik, debatt eller tillämpning av forskningen på praktiska problem som kommuniceras.

Läs i Inside Higher Education om sociala mediers roll vid lärares befordran
 


Storbritannien: Brittiska universitet överväger att starta campus på kontinenten

Flera ledande brittiska universitet överväger att starta campus på kontinenten. Frågan har blivit aktuell i och med folkomröstningen om Brexit. Universiteten vill, genom etablering i andra länder, behålla kontakten med studenter och forskare runt om i Europa. Främst handlar det dock om att behålla forskningsfinansieringen från EU. Oro för kvaliteten inom forskning och utbildning finns också inför ett stundande Brexit. Frågan är kontroversiell och åsikterna om att upprätta campus på kontinenten går isär.

Läs i the Guardian om att brittiska universitet diskuterar att starta campus på kontinenten
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |