Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:1

2016-01-15

Innehåll

Förslag till ny organisation och styrning av utbildningssektorn i Norge

Kunnskapsdepartementet i Norge har alltför många administrativa eller förvaltningspolitiska uppdrag. Departementet bör renodlas till att bli ett sekretariat för ministern. Uppgifter som departementet idag ansvarar för, t.ex. tjänsteproduktion, tillsyn och liknande, bör flyttas till olika myndigheter. Detta föreslår en utredningsgrupp som tillsattes i våras och som nu lämnat sina förslag till utbildningsminister Torbjørn Røe Isaksen.

Utredningen gäller hela utbildningssektorn. Ifråga om den högre utbildningen menar utredarna att departementets förvaltningsuppgifter är spridda på alltför många aktörer vilket gör systemet svårstyrt och ineffektivt. Dessutom konstateras att vissa förvaltningsfrågor är delegerade till olika myndigheter med oklar gränsdragning och till intresseorganisationer. Det senare gäller bland annat Universitets- og høgskolerådet, den norska motsvarigheten till SUHF.

De nya myndigheterna bör, menar utredarna, vara relativt få och stora med tydligt avgränsade ansvarsområden samt ha en organisation som är anpassad till verksamhetens syfte och mål. Därför föreslås att departementet slår samman olika verksamheter inom högskoleområdet till en central förvaltningsmyndighet för universitets- och högskolesektorn. Det gäller bl.a. Universitets- og høgskolerådets förvaltningsuppgifter, olika myndigheter och databaser liksom Senter for internasjonalisering av utdanning (SIU) och Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen (NOKUT).

För SIU:s del ska den nya förvaltningsmyndigheten ta över uppgifter som avser högre utbildning, fackskolor och forskning. NOKUT föreslås fortsätta som egen myndighet, men med ett renodlat ansvar för kvalitetsfrågor. De uppgifter inom NOKUT som gäller bedömning av utländsk utbildning bör enligt utredarna tillföras den nya förvaltningsmyndigheten. Ett alternativt förslag är att SIU fortsätter som självständig myndighet, men med tillskott av bedömning av utländsk utbildning.

Läs på norska regeringens webbplats om förslag till ny organisation för utbildningssektorn

 


Antalet studenter på introduktionsprogram ökar i flera länder

Introduktionsprogram (pathway programmes) är en viktig kanal för rekrytering av internationella studenter till Kanada. Det handlar om relativt billiga utbildningsprogram där språkundervisningen ofta utgör en stor del och där utbildning online kombineras med utbildning på campus. Nästan en tredjedel av alla internationella studenter vid kanadensiska universitet kommer numera till landet via sådana program.

En rapport från Canadian Bureau for International Education visar att det finns omkring 10 600 studenter på introduktionsprogram. Antalet bedöms också öka de närmaste åren. Samtidigt påpekas i rapporten att eftersom antalet studenter på dessa program ökar, ökar också trycket för att skapa bra vägar för dem in till ordinarie universitetsutbildningar.

I Nya Zeeland har ett pilotprojekt startat där internationella studenter ges ett s.k. pathway visa. Med ett sådant visum ska studenten under en femårsperiod kunna gå flera olika utbildningar i rad. Ett visum ska gälla både för introduktionsprogram och för andra akademiska utbildningar. Syftet är att göra det lättare för studenter att få visum och därmed öka landets konkurrenskraft som mottagarland. Om en student väljer att endast gå en utbildning finns ändå möjlighet att på samma visum stanna upp till fem år och arbeta.

I USA ökar ansträngningarna för att locka internationella studenter genom bl.a. introduktionsprogram. De anordnas ofta vid s.k. Community colleges och brukar vara ett första steg för många studenter som inte kommer in direkt på universitet. Många colleges ökar nu utbudet av det som kallas två plus två program. Det är tvååriga utbildningar som förbereder för ytterligare två år vid ett universitet, fram till en bachelor-examen.

Läs i the PIE-news om introduktionsprogram i Kanada

Läs i the PIE-news om s.k. pathway visa för studenter i Nya Zeeland

Läs i the PIE-news om introduktionsprogram i USA
 


System för överföring av MOOC-meriter kan vara en väg att öka antalet som fullföljer kurserna

Sex universitet diskuterar just nu hur ett globalt system för tillgodoräknande av meriter från MOOC-ar ska konstrueras. De planerar att forma en allians för ändamålet. Diskussionerna förs mellan Delft University of Technology, ETH Zurich, the Australian National University, the University of Queensland, the University of British Columbia och Boston University.

Tanken är att studenter ska kunna använda online-kurser från de samarbetande lärosätena för att bygga en examen. Förutsättningen är att de MOOC-ar som respektive lärosäte ger blir ackrediterade av övriga i alliansen. Det betyder att kursernas kvalitet måste kunna prövas liksom att deras nivå och omfattning måste kunna redovisas. Dessutom måste antagningskraven kunna anges på ett enhetligt sätt.

Att tillgodoräkna meriter kan bli viktigt för fortsatt utveckling av MOOC-ar. Förra våren startade Arizona State University (ASU) ett samarbete med EdX – en stor icke-vinstdrivande plattform för MOOC-ar. Starten skedde med tre betygsgivande kurser som lockade totalt drygt 34 000 studenter. Av dessa var dock bara omkring 1 100 aktiva under de sju veckor som kurserna pågick och knappt 1 procent (323) har nu möjlighet att få betyg på kurserna.

För att kunna få betyg krävs att studenterna betalar 49 dollar (motsv. SEK 400) för ett kurscertifikat med identitetskontroll samt att de når en viss lägsta betygsnivå. För att slutligen få ut betyget krävs 600 dollar per kurs.

I en kommentar pekar forskare på att kursernas öppna struktur ger deltagarna möjlighet att registrera sig för en kurs men bara ta del av en handfull moduler. Därmed kan deltagarna få vad de önskar även om de inte fullföljer.

Läs i Times Higher Education om system för överföring av MOOC-meriter

Läs i Inside Higher Education om andelen studenter som fullföljer MOOC-ar
 


Trots hårda påfrestningar utvecklas den högre utbildningen i Ukraina

Utbildnings- och forskningsminister Serhiy Kvit anses vara Ukrainas mest framgångsrika minister. Kanske beror det på att han blev politiker mycket sent – först efter protesterna på Majdan-torget. En troligare orsak är dock att den tidigare universitetsrektorn har lyckats genomföra en rad av sina planer.

En höjdpunkt i ministerns arbete var införandet av en ny lag om högre utbildning. I och med denna försvinner den gamla Sovjet-modellen med top-down styrning, och personal och studenter får större inflytande. Till nära förestående förändringar hör förbättrad kvalitetsgranskning liksom åtgärder mot plagiering och akademiskt fusk.

Också inom forskningen har Serhiy Kvit börjat genomföra förändringar. Det gäller bl.a. finansieringen där lärosätena ska få större oberoende. Vidare kräver en ny lag att landets nationella forskningscentra ska samarbeta med universiteten. Det är en viktig punkt eftersom dessa centra får mer än 90 procent av de statliga forskningsanslagen.

En annan slags utveckling står Luhansk Taras Shevchenko National University för. Detta högt ansedda lärosäte hade sitt campus i den nu av ryskstödda rebeller kontrollerade östra delen av Ukraina. Efter ockupationen tvingades lärosätet i exil nästan över en natt. Vid flytten fick allt lämnas – från fordon till datorer och laboratorieutrustning.

Lärosätet flyttade hela sin verksamhet 100 km västerut till den lilla staden Starobilsk. Lärosätet kunde ändå behålla 80 procent av sin personal och ungefär hälften av sina 20 000 studenter. Trots dåliga förutsättningar har de flesta program kunnat fortsätta, inklusive master- och doktorandprogram. Situationen har krävt nya sätt att tänka. Sålunda har Luhansk ”tvingats” bli ledande i landet när det gäller distansutbildning.

Läs i Times Higher Education om Ukrainas utbildnings- och forskningsminister.

Läs i Times Higher Education om flytten av universitetet i Luhansk
 


Ingen forskning för lärare vid brittiska lärosätens filialer utomlands

Lärare som arbetar vid filialer utomlands har sämre chans att återvända till sina moderlärosäten. Det hävdas i en ny studie. Författaren, Michael Clarke, har intervjuat 14 lärare som alla hade arbetat vid brittiska lärosäten och sedan flyttat till deras filialer i Förenade Arabemiraten (UAE).

De lärare som hade flyttat från ett moderlärosäte till dess filial upplevde sin roll på filialen som mer utmanande och krävande än arbetet i Storbritannien. Det konstaterade Clarke i en intervju med Times Higher Education. Lärarna ansåg också att arbetet var nästan helt inriktat på utbildning. Ett problem i sammanhanget var att kursplanerna i allmänhet var utarbetade vid moderlärosätet och att de därmed ibland inte var relevanta i förhållande till kulturen i UAE.

Michael Clarke menar också att lärarna förlorar sin autonomi. Det hänger samman med att utbildningsdelen i arbetet är så stor att det knappast blir något utrymme över för forskning. Det gör det också svårt att följa med i utvecklingen inom ämnet. Det påverkar i sin tur bl.a. deras möjligheter att fungera som handledare för studenter på masternivån. Baserat på intervjuerna anser Michael Clarke att arbete på filialer utomlands “wouldn’t be a good career move for anyone”.

Tilläggas kan att en tidigare studie har visat att ledare vid brittiska lärosätens filialer utomlands ofta har mycket begränsad erfarenhet av att arbeta i ledningsfunktion. Dessutom fick de mycket begränsat stöd från sitt moderlärosäte.

Läs i Times Higher Education om lärarnas roll vid filial-lärosäten utomlands.
 


Irland satsar på forskning men utbildningen har det svårare än på länge

Irland ska öka antalet forskare i företagen med 60 procent. Dessutom ska antalet som antas till forskningsinriktad masterutbildning och till doktorsutbildning öka med närmare 30 procent. Det är några av punkterna i en ambitiös strategi för forskning och innovation som regeringen lagt fram.

Premiärminister Enda Kenny säger i en kommentar till strategin att Irland ska fortsätta att förbättra sin forskning. Han hänvisar till att landet sedan år 2009 har funnits med på listan över de 20 länder som ligger i topp på den globala rankningen när det gäller forskningens kvalitet. För att försvara sin position har regeringen höga mål för deltagandet i EU:s program Horizon 2020. Ambitionen är att hämta hem 1,25 miljarder euro (motsv. SEK 11,6 miljarder) från detta program.

Samtidigt med regeringens satsning på forskning är situationen för utbildningen svår. Under de senaste sju åren har anslagen minskat, antalet studenter ökat och antalet lärare minskat. De statliga anslagen har halverats sedan den ekonomiska krisen bröt ut. Många inom sektorn säger att situationen aldrig tidigare varit så pressad.

Nyligen slöt Irlands myndighet för högre utbildning avtal med vart och ett av landets lärosäten. Där ingår en rad mål som lärosätena ska uppnå för att få fulla statliga anslag. Om målen inte nås kan upp till tio procent av anslagen frysa inne. Målen gäller bl.a. breddad rekrytering, minskade avhopp, kvalitet i undervisning och lärande, forskning och internationalisering. Minst fem lärosäten har nu så stora underskott att de riskerar att inte kunna möta regeringens mål ifråga om finansiell stabilitet. De flesta lärosätena klarar dock, trots allt, målen.

Läs i University World News om Irlands nya forskningsstrategi

Läs i The Irish Times om utbilningens svåra situation i Irland
 

 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Är det för många som skaffar sig en akademisk examen?

År 2015 var det fler 18-åringar än någonsin tidigare som antogs till högre utbildning i Storbritannien. Ett resultat är att i England studerar 42 procent av alla 19-åringar på en högre utbildning. Röster höjs nu för att det är för många. Universities UK (SUHF:s motsvarighet) menar dock att det finns få tecken på att det är för många som utbildas. Snarare talar det mesta för att det i framtiden kommer att behövas ännu fler med högre utbildning.

Läs på vetenskapssajten Conversation om antalet med högre utbildning i Storbritannien
 


Thailand: Militärregeringen pressar universiteten

Mer än 750 politiker, aktivister, journalister och akademiker har sedan 2014 kallats in av militären i Thailand till s.k. försoningssamtal. Det meddelar Human Rights Watch. Från akademin har 65 lärare och professorer kallats till attitydförändrande möten. Det gäller särskilt lärare inom humaniora och samhällsvetenskap. Militären deltar även kontinuerligt på föreläsningar och seminarier, liksom på konferenser med internationella organisationer. Så sent som i oktober anklagade premiärministern universitetslärarna för anstiftan till upproriska tankar och handlingar bland studenterna.

Läs på webbplatsen för radiostationen Voice of America om den thailändska militärens metoder
 


Storbritannien: Nya mål i forskningsutvärderingen oroar forskarna

Forskare vid Newcastle University har fått individuella mål för hur mycket externa forskningsmedel de ska dra in. Syftet är att förbättra lärosätets position inför nästa forskningsutvärdering. Seniora forskare inom t.ex. humaniora och samhällsvetenskap förväntas dra in mellan 6 000 och 12 000 pund (motsv. SEK 75 000–150 000) per år. Den fackliga organisationen University and College Union menar att 75–85 procent av personalen vid vissa institutioner inte kan uppfylla alla nya kriterier.

Läs i Times Higher Education om nya sätt att utvärdera forskarna
 


Danmark: Nytt förslag om hur vetenskaplig oredlighet ska hanteras

En expertgrupp har lämnat förslag på ett nytt system för hantering av vetenskaplig oredlighet. Gruppen, under ledning av professor Jens Oddershede, har arbetat sedan i februari och lägger nu fram 12 konkreta förslag. Till dessa hör en ny definition av ”egentlig” vetenskaplig oredlighet som omfattar fabricering, förfalskning och plagiering. Sådana fall ska enligt förslaget endast behandlas av den redan befintliga instansen Udvalgene vedrørende Videnskabelig Uredelighed (Uvvu), inte av lärosätena. Uvvu förselås också få möjligheter att själv initiera granskningar.

Läs på Uddannelses- og Forskningsministeriets webbplats om hantering av vetenskaplig oredlighet
 

 

Från redaktionen

Hej igen kära läsare. Nu är vi igång efter julledigheterna. Vi hoppas att ni vill fortsätta att ta del av vår bevakning av högre utbildning i andra länder. Vi planerar att fortsätta som förut, dvs. med ett nummer per vecka och i samma omfattning – tio nyheter per gång. Vi tar också gärna emot synpunkter och kommentarer på det vi gör – både positiva och negativa .

Gunnar, Lars och Marianne

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |