Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:10

2016-03-18

Innehåll

Debatt om nya regler för korttidsanställningar på tyska universitet

Universiteten i Tyskland måste ge unga forskare mer stöd för att hitta fast anställning. Under de två första åren efter att de avlagt sin doktorsexamen ska de få möjlighet att förbättra sina kvalifikationer på olika sätt. Det beslutade det tyska parlamentet nyligen.

Bakgrunden är att 85 procent av dem som inte nått professors grad är anställda på korttidskontrakt. Sådan är situationen trots att flera åtgärder har vidtagits. Till åtgärderna hör en lag från 2007 som förhindrar att de som har avlagt en doktorsexamen anställs på korttidskontrakt mer än sex år. Dessutom finns regler som förhindrar anställning i mer än sex år av dem som studerar på forskarnivå. Sammantaget ger detta yngre forskare tolv år för att få en fast anställning inom akademin.

Det nya regelverket har återstartat debatten om Tysklands s.k. akademiska prekariat (grupp med osäkra anställningsförhållanden). Också frånvaron av något motsvarande ”tenure track” som ska ge möjlighet att kvalificera sig för fast anställning diskuteras.

Landets motsvarighet till SUHF hänvisar till att de statliga anslagen är för små för att öka antalet fasta anställningar. Detta gäller trots den stora excellens-satsningen från regeringen och delstaterna, på 4,6 miljarder euro (motsv. SEK 43 miljarder). Att den inte skapat fler fasta anställningar sägs bero på osäkerheten om huruvida den kommer att fortsätta efter 2017.

Enligt en expert som studerat det tyska forskningsinstitutet Max Planck Society anser många forskare där – både seniora forskare och postdocar – att situationen skapar internationell rörlighet och att den därmed är bra för forskningen. Detta anses samtidigt ineffektivt då det bara innebär piska, inga mörötter.

Läs i Times Higher Education om korttidsanställningar vid tyska universitet
 


Trots många reformer ökar inte den sociala rörligheten i Storbritannien

Utsikterna för ungdomar från mindre välbärgade familjer att röra sig uppåt på den sociala stegen är sämre idag än de var för deras föräldrar och farföräldrar. Mer än femtio år av reformer för att öka breddad rekrytering till brittiska universitet har gjort lite för att förändra rörligheten. Det menar John Goldthorpe, sociolog vid Oxfords universitet.

Enligt Goldthorpe är orsaken till de bestående klasskillnaderna hur de mer välbärgade familjerna agerar. De använder sina ekonomiska, kulturella och sociala fördelar för att se till att deras barn inte rör sig nedåt på den sociala stegen. Många regeringar har lyft fram utbildning som det viktigaste sättet att öka den sociala rörligheten i samhället, påpekar Goldthorpe. Historien visar dock att trots utbyggnaden av utbildningssystemet, och ett stort antal reformer, har lite hänt.

Goldthorpe och ett antal kollegor har analyserat socialt ursprung, utbildning och arbete hos 30 000 män och kvinnor födda 1940–1980. Åren 1950–1970 beskriver de som en ”social guldålder” med en kraftig expansion av kvalificerade jobb och chefsjobb och därmed social rörlighet. Nästa generation, födda 1970–1980, är mindre socialt mobila än tidigare generationer och tendensen är snarare att många rör sig nedåt på den sociala stegen. En orsak till detta är den tidigare rörelsen uppåt – att det nu är många fler som är i ”riskzonen” för att röra sig nedåt.

För att förbättra den sociala rörligheten måste regeringen satsa på strategier som går utöver att främja ekonomisk tillväxt, menar Goldthorpe. Det kan vara sådant som att öka anslagen till forskning, förbättra landets infrastruktur och höja kvaliteten på de offentliga tjänsterna.

Läs i the Guardian om social rörlighet i Storbritannien
 


LERU lyfter fram vikten av kvalitet i forskarutbildningen

Program för utbildning av forskare måste bäddas in i starka forskningsmiljöer. Dessa miljöer måste ge doktoranderna möjlighet att arbeta noggrant (with rigour) och med integritet. Det hävdar Universitetsnätverket League of European Research Universities (LERU) i en nyligen publicerad rapport.

LERU framhåller universitetsledningarnas ansvar för att den centrala roll som forskning och forskarutbildning spelar för lärosätenas uppdrag ska bli tydlig. Vidare pekar rapporten på vikten av att lärosätena skapar ett robust kvalitetssäkringssystem som leder till en medveten kvalitetskultur. Regeringar och finansiärer måste för sin del erkänna vikten av kvalitetsgranskning för att en hög kvalitet i forskningen ska kunna upprätthållas.

Rapporten betonar att de forskningsintensiva universitetens roll är att fostra nästa generations forskare till kreativa, kritiskt tänkande och intellektuellt självständiga risktagare som driver forskningsfronten framåt både inom akademin och utanför. Detta ska uppnås genom att en stark forskningskultur skapas med kvalitetssäkringsprocesser som granskar och förbättrar kulturen och utbildningarna.

LERU menar att ett kvalitetssystem ska innehålla ska fyra faktorer: Det ska finnas tydliga förväntningar på utbildningen, processerna ska vara transparenta, mätningarna ska vara väl dokumenterade och effektiva kanaler ska finnas för återkoppling och kvalitetshöjande åtgärder. Dessutom rekommenderar LERU att utvärderingarna bör involvera externa personer.

I rapporten rekommenderas inte ett specifikt kvalitetssystem. Istället lyfts en rad goda exempel vid olika lärosäten fram, som både lett och leder till ökad kvalitet. Rekommendationerna behandlar allt från antagning till doktorandernas rättigheter och skyldigheter, liksom handledarnas roll, forskningsintegritet och utvärdering av forskarutbildningen. De individuella studieplanerna vid Lunds universitet, medlem av LERU, lyfts fram som ett gott exempel från Sverige.

Läs i University World News om LERUs rapport om forskarutbildning
 


Examensdatabaser i Australien och Frankrike ska underlätta för arbetsgivare

Universiteten i Australien ska tillsammans bygga en nationell databas över akademiska examina. Den ska underlätta för arbetsgivare att kontrollera de arbetssökandes CV. Bakgrunden anges vara ett omfattande fusk med meriter i ansökningar till jobb, men också till högre studier.

Utöver att underlätta för arbetsgivare och för lärosäten att kontrollera uppgifter i sökandes dokument, vill universiteten också värna om sitt rykte. Neil Robinson vid University of Melbourne som leder universitetens referensgrupp för projektet framhåller att ”our reputation lives and dies on the integrity of these documents."

Universiteten räknar med att den nya databasen ska få kopplingar till liknande system i andra länder, bl.a. Kina, USA, Sydafrika och ett antal europeiska länder. Indien nämns också som en möjlig framtida samarbetspartner. Mer närliggande är intresse från Nya Zeeland där universiteten just nu överväger att delta i den databas som byggs i Australien. Det saknas dock inte kritik mot projektet. Det framförs t.ex. oro för att arbetsgivare ska lägga alltför stor vikt vid de sökandes akademiska meriter.

I Frankrike har utbildningsministern meddelat att en nationell databas över examina ska skapas. Syftet är även där att underlätta för arbetsgivare att kontrollera meriter hos sökande. Ministern räknar med att databasen ska tas i bruk under 2016 och bespara staten stora kostnader. För närvarande får franska myndigheter varje år ca 80 000 förfrågningar om kvalifikationers äkthet. Databasen ska omfatta alla examina från statliga lärosäten som utfärdats under de senaste 15 åren.

Läs i The Australian Financial Review om den planerade examensdatabasen

Läs i Times Higher Education om den blivande franska examensdatabasen
 


USA ökar rekryteringen av studenter från Afrika

En delegation från USA besöker nu 25 universitet och högsskolor i Afrika för att öka sin rekrytering av betalande studenter. Det som lockar är kontinentens stora ungdomskullar, den ekonomiska tillväxten och den växande medelklassen. Sydafrika, Ghana och Elfenbenskusten ska besökas.

Under läsåret 2014/15 kom närmare en miljon internationella studenter till USA enligt officiell statistik. Bara tre procent (34 000) hörde hemma i Afrika söder om Sahara. Nigeria tillhör inte de länder som ska besökas nu, men därifrån kom ca 9 500 studenter 2014/15.

Potentialen för rekrytering av studenter från Afrika anses vara stor, men oron finns för att de duktigaste studenterna ska försvinna från kontinenten för gott. Att studier utomlands är populärt är dock knappast förvånande. Vid många universitet är lokalerna överfyllda och lärarna strejkar ofta. Vidare är bristerna stora ifråga om utbildningens kvalitet, utrustning och forskning liksom möjligheterna att få jobb efter examen.

Den amerikanska delegationen leds av den biträdande handelsministern. Han öppnade en mässa med mer än 16 000 studenter i Johannesburg. Många av de amerikanska lärosäten som deltog där hade med sig erbjudanden om stipendier.

Också delegationens besök i Ghana skedde i samband med en rekryteringsmässa. Till saken hör att Ghana är en populär studiedestination för amerikanska studenter. Omkring 2 300 amerikaner fick betyg från studier där under förra läsåret. Ghanas utbildningsminister framhöll att regeringen är beredd att stödja dem som vill studera utomlands. Förra året betalade regeringen ut ca 20 miljoner Ghana Cedis (motsv. SEK 42 miljoner) för studier i USA. Ministern efterlyste samtidigt mer samarbete inom forskningen mellan de två länderna.

Läs i University World News om amerikansk rekrytering av studenter i Afrika
 


Etnisk diskriminering och yttrandefrihet diskuteras i USA och Storbritannien

Närmare hälften av rektorerna vid amerikanska universitet rapporterar om protester mot etnisk diskriminering (för ”racial diversity”). Drygt hälften anger att frågor om etnisk mångfald har blivit en prioriterad fråga under de senaste åren och en ännu större andel anger att åtgärder för att öka mångfalden har vidtagits. Detta är några av resultaten av en enkät som besvarats av 550 rektorer.

Enkäten har gjorts mot bakgrund av de senaste månadernas högljudda protester runt om i landet mot etnisk diskriminering. Ett exempel på resultaten är att flera personer i den högsta ledningen för University of Missouri avgick efter protester i höstas. Till bilden hör också att studenterna i större utsträckning än någonsin tidigare vill delta i protester (se nyhetsbrevet 2016:6).

Vid Cambridge University i Storbritannien har studenter ställt in en fest med temat ”Jorden runt på 80 dagar”. Att festen avblåstes berodde enligt organisatörerna på oro för att etniska minoriteter skulle kunna kränkas och att deltagarna skulle kunna uppfattas som rasister. Deltagarna hade uppmanats att bära kläder från olika kulturer. Att festen ställdes in tolkades av vissa grupper studenter som att deras yttrandefrihet begränsades.

Vid Stanford University i USA ska en kommitté tillsättas för att avgöra hur ärenden om nya namn på byggnader ska hanteras. Det är en effekt av protester mot att flera byggnader har uppkallats efter en helgonförklarad präst som under 1700-talet missionerade i Kalifornien. Protesterna gäller att han aktivt motarbetade de inhemska kulturer som fanns före missionärernas intåg. Protester med liknande bakgrund har ägt rum vid flera amerikanska lärosäten.

Läs i the Chronicle of Higher Education om protester i USA mot etnisk diskriminering

Läs i Inside Higher education om hur nya namn på universitetsbyggnader ska sättas

Läs i the Guardian om en inställd fest i Cambridge
 

 

Nyheter i korthet


Uganda: Lågpresterande studenter får inte engagera sig i studentpolitik

Omkring 30 procent av de studenter som ställt upp i valet till ordförande i studentkåren vid Makerere University stoppas av universitetets ledning. De får inte ställa upp på grund av att deras studieprestationer är för dåliga. Universitetet menar att studenternas främsta uppgift är att studera. Studentkårsarbete anses vara en sekundär uppgift och endast för de särskilt lämpade; dem som kan studera och vara studentpolitiker samtidigt. Vad studenterna tycker om detta framgår inte.

Läs i University World News om vilka som har rätt att engagera sig i Ugandas studentpolitik
 


England: 40 procent av nya forskare och lärare kommer från andra EU-länder

Under de senaste tio åren har nästan 40 procent av nya forskare och lärare vid engelska universitet kommit från andra EU-länder. Det visar en nyligen publicerad undersökning. Totalt skapades närmare 32 000 nya jobb och av dem som anställdes kom drygt 12 500 från andra EU-länder. Ökningen var särskilt stor från södra Europa, där nedskärningarna inom den högre utbildningen har varit stora, och från nya medlemsländer. Av de nyanställda kom närmare 20 procent från länder utanför EU.

Läs i Times Higher Education om andelen utländska lärare i England
 


Indien: Indian Institutes of Technology planerar antagningsprov utomlands

Indian Institutes of Technology (IITs) planerar att från nästa år genomföra antagningsprov i flera länder runt om i världen, bl.a. Afghanistan, Singapore och Etiopien. Syftet är att attrahera fler internationella studenter. Proven ska administreras av de indiska ambassaderna i respektive land. Antalet platser för indiska studenter kommer inte att minska. Studieavgifterna kommer att bli högre för utländska studenter än för de inhemska. Visum ska ges för hela utbildningen och inte som idag för ett år i taget.

Läs i Huffington Post om antagningsprov till indiska universitet
 


USA: Även USA underlättar för studenter att stanna efter examen

Internationella studenter i USA får stanna i upp till tre år efter examen – förutsatt att de studerar naturvetenskap, teknik eller matematik (STEM). Det blir resultatet av ett beslut från Inrikesdepartementet. Alla internationella studenter får sedan tidigare stanna 12 månader och STEM-studenter har kunnat få förlängning med 17 månader. Nu byggs detta ut till 24 månader för den senare gruppen. De kommer också att kunna ansöka om att få stanna vid två tillfällen – efter bachelor- och efter masterexamen.

Läs i Inside Higher Education om nya visumregler för internationella studenter i USA
 

 

Från redaktionen

Kära läsare, nästa vecka gör vi uppehåll i utgivningen för att ta påsklov. Ni får ge er till tåls till den 1:e april då nästa nummer kommer!

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |