Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:11

2016-04-01

Innehåll

Outsourcing kan bli aktuellt för kvalitetsgranskningen i England

Den engelska myndigheten för finansiering av högre utbildning, Hefce, planerar anbudsförfrågningar för sex olika ”kvalitetsgranskningspaket”. Paketen kommer att motsvara huvuddelen av det som görs inom nuvarande kvalitetsgranskning. Ett resultat kan bli att delar av kvalitetsgranskningen läggs ut på privata företag.

Paketen kommer att bestå av 1) lärosätesbesök för att undersöka om nya utbildningsanordnare är lämpliga, 2) granskning av lärosätets förutsättningar att garantera utbildningskvaliteten efter en provperiod (probationary period), 3) undersökningar vid misstanke om problem, 4) stöd till lärosätets ledning för att de ska kunna garantera kvaliteten, 5) utbildning för externa granskare och 6) granskning av internationella aktiviteter. Kritiker hävdar att uppdelningen kommer att skapa ”a dogs dinner”, dvs. en enda röra, och att den nära kopplingen mellan granskning och stöd till utveckling kommer att brytas.

Nuvarande form för återkommande granskning av etablerade lärosäten ska som tidigare aviserats upphöra. Istället ska olika former av data analyseras och lärosätenas ledning ska intyga att kvaliteten upprätthålls. Vart femte år ska också lärosätets kvalitetsarbete granskas.
Den viktigaste kritiken mot Hefces förslag gäller lärosätesledningarnas roll. Hefce har nu justerat förslaget så att ledningen bara ska granska att de akademiskt ansvariga församlingarna gör sitt jobb. Vidare har planerna på utbildning och registrering av externa granskare kritiserats för att leda till en ”nationell inspektion”. Hefce har därför dragit tillbaka delar av förslaget på detta område. Kritiker påpekar också att i nuvarande system finns företrädare för lärosäten och studenter i styrelsen för kvalitetsgranskningsmyndigheten QAA. Det kommer knappast att gälla privata företag. Därmed ses det som slutet för ett system som accepteras av alla parter.

Läs i Times Higher Education om nytt engelskt system för kvalitetsgranskning

Läs i Times Higher Education om kritik mot det nya engelska systemet för kvalitetsgranskning
 


Universitetsbibliotekens service och säkerhet uppmärksammas i USA

Universitetsbiblioteken i USA slits mellan att ge service också till allmänheten, och behoven av säkerhet för studenter och personal. Från flera bibliotek rapporteras incidenter, t.ex. överfall och rån. De rapporterade fallen är inte många, men illustrerar ändå de problem som många bibliotek ställs inför.

Vid University of Missouri i Columbia, som ligger nära stadens centrum, finns vakter som bevakar bibliotekets entrédörrar och övervakningskameror som täcker bokmagasinen på övervåningen. Dessutom uppmanas studenterna att vara på sin vakt, inte minst ifråga om stölder. Det senare är emellertid inte särskilt effektivt eftersom studenterna enligt personalen inte brukar ta särskilt väl vara på sina tillhörigheter.

På Georgia State University blev frågan om öppenhet akut för några månader sedan, efter en serie väpnade rån inne i biblioteket. Universitetets rektor beslutade att stänga biblioteket för allmänheten. Nu uppgraderas och utökas antalet övervakningskameror. Dessutom införs rutiner för inskrivning av besökare. En orsak till att flera rån ägt rum på kort tid kan vara att bibliotekets studierum är avskärmade och väl ljudisolerade.

Också vid San Jose State University med 33 000 studenter arbetar man med både säkerhet och tillträde för allmänheten. Varje dag har biblioteket 13 000 besökare och de innevånare i staden som har lånekort vid de kommunala biblioteken kan låna böcker också på universitetsbiblioteket. Säkerheten bygger på ett stort antal kameror som aktivt bevakas av poliser.

Universiteten ser generellt sett som sin uppgift att ge service även till allmänheten i sin omgivning. Samtidigt får denna ambition, säger de ansvariga, inte gå ut över den primära målgruppen – studenter och personal.

Läs i Inside Higher Education om service och säkerhet på universitetsbiblioteken i USA
 


Bolognaprocessen ökar tillfälligt antalet disputationer i Spanien

Spanska universitet utexaminerar sex gånger fler doktorander detta läsår jämfört med förra. Det visar en undersökning genomförd av dagstidningen El Mundo.

Hittills detta läsår har 32 universitet tillsammans registrerat åtminstone 12 100 avhandlingar. Det är fler än hela det förra läsåret. Antalet är troligen ännu högre eftersom undersökningen inte omfattar alla statliga universitet (50) i Spanien. El Mundo menar dessutom att om de privata universiteten inkluderades skulle antalet avhandlingar fördubblas.

En av de viktigaste anledningarna till det ökade antalet doktorsexamina tros vara Bolognaprocessen. År 2011 beslutade nämligen regeringen att forskarutbildningen ska vara genomförd inom fem år. Tidigare tog denna utbildning ofta upp till tio år. En annan anledning är landets ekonomiska kris, som lett till att fler sökt sig till universiteten.

I regeringsbeslutet ingick att doktorander som hållit på i mer än fem år var tvungna att lämna in sina avhandlingar senast den 10 november 2015 och disputera senast den 11 februari i år. De som missade denna deadline tvingades göra en ny ansökan till utbildningen och genomföra den en gång till.

Det ökade antalet disputationer har ställt till stora problem, inte minst har det visat sig svårt att hitta personer till betygsnämnderna. Det innebar bl.a. att en professor satt i 25 betygsnämnder under två månader. En annan effekt är att pappret tagit slut hos tryckerierna.

Det stora antalet disputationer har lett till diskussioner kring kvaliteten i forskarutbildningen. El Mundos undersökning visar att avhandlingar med högsta betyg (cum laude) minskat med några procentenheter, dock inte tillräckligt för att signifikativt visa på minskad kvalitet.

Läs i University World News om det ökade antalet disputationer i Spanien
 


Privata lärosäten i Storbritannien kan bli en katastrof men förespråkarna efterlyser respekt

Privata lärosäten i Storbritannien kan komma att få universitetsstatus betydligt enklare än i nuvarande system. Det blir effekten av nya regler som regeringen i Storbritannien överväger. I nästa steg kan landets högre utbildning stå inför en katastrof. Det säger Alison Wolf, professor vid King’s College London och rådgivare till regeringen.

Regeringen väntas genomdriva lagstiftning som snabbar på processen för att privata lärosäten ska få status som universitet. För närvarande måste högskolor ta sig igenom ett omfattande regelverk innan de kan få denna status. Som universitet kan de sedan rekrytera ett stort antal studenter. Antalet i utbildning vid ”alternative providers” har redan ökat från 6 600 läsåret 2010/11 till 60 000 år 2015.

Risken är enligt Alison Wolf att de nya reglerna skadar Storbritanniens rykte inom högre utbildning och gör att studenterna tar studielån för att få examina, som visar sig värdelösa. De nya reglerna kan enligt henne visserligen ge möjligheter för etablering av riktigt små, innovativa och utbildningsmässigt högtstående lärosäten. Betydligt mer troligt är dock att det blir en katastrof av den modell vi ser i USA. Storbritannien kommer att få lärosäten med utbildning av låg kvalitet som rekryterar studenter från hela Europa.

Företrädare för vinstdrivande lärosäten kritiserar de etablerade universiteten för reaktionära svar på de nya utmaningarna. De hävdar också att privata lärosätena stödjer mångfald och entreprenörskap genom att utveckla icke-traditionella studieformer och kurser inom nya ämnesområden. De kan också snabbare reagera på förändringar i studenternas efterfrågan och marknadens behov.

Läs i the Guardian om brittiska planer på enklare regler för universitetsstatus

Läs i Times Higher Education om kritiken mot hur privata lärosäten behandlas

 


Ny status för franska universitet ska öka deras internationella konkurrenskraft

De franska universiteten har länge haft dålig internationell konkurrenskraft. I den senaste upplagan av THE-rankningen placerade sig endast 27 franska universitet bland de 800 främsta och två tredjedelar hamnade dessutom på plats 300 eller lägre. Den franska regeringen har under flera år tagit olika initiativ för att ändra på detta.

För fyra år sedan infördes en ny status för universitet, högskolor (grand écoles) och forskningsinstitut. De bildade s.k. universitetsgrupper, Communautés d’universités et établissements ComUE. Syftet var att de tillsammans skulle bli starkare än varje lärosäte kan vara enskilt.

ComUE introducerades 2013 och idag finns det totalt 20 stycken. Thierry Coulhon, rektor på ComUE-universitetet PSL Research University, konstaterar att den nya statusen successivt har förbättrat det franska universitetssystemet. Orsaken är bl.a. att det nu finns ett antal stora och attraktiva partner för lärosäten i andra länder att samarbeta med.

Sebastian Stride, forskningsexpert på konsultfirman SIRIS Academic, menar att franska lärosäten först för tio år sedan började intresserade sig för den högre utbildningens och forskningens globalisering. Han är också tveksam till om den nya statusen har bidragit till en internationellt mer konkurrenskraftig universitetssektor. Det beror bl.a. på att medlemmarna i universitetsgrupperna byts ut hela tiden. Han anser att regeringen gjort det för enkelt för sig. Att alla dessa olika institutioner döptes om till universitet har inte gjort dem till fullvärdiga universitet.

Andra initiativ har också genomförts för att stärka de franska universiteten. År 2009 öronmärkte dåvarande presidenten Sarkozy 7,7 miljarder euro (motsv SEK 71 miljarder) för att skapa ett antal franska forskningsuniversitet i världsklass.

Läs i Times Higher education om Frankrikes satsningar för att öka universitetens konkurrenskraft
 


Akademisk lärlingsutbildning en ny väg till yrkeskompetens i Storbritannien

Närmare 2 000 deltagare fördelade på 40 lärosäten påbörjar i år en akademisk lärlingsutbildning (degree apprenticeship) i Storbritannien. Företeelsen är ganska ny men växer stadigt. Enligt en rapport från UUK, lärosätenas intresseorganisation, har den potential att bidra till att fylla landets behov av kompetens (skills gaps).

Utmärkande för akademiska lärlingar är att de har en heltidsanställning och inte betalar några avgifter för utbildningen. Enligt rapporten ligger lärlingsutbildningens potential i att den kan vara särskilt attraktiv för icke-traditionella studenter. Vidare erbjuder den en väg för lärosätena att bredda sitt utbud och utveckla alternativ till heltidsstudier på campus. Det krävs dock insatser för att öka medvetenheten hos potentiella lärlingar, deras föräldrar och vägledare om den nya utbildningsformen. Det är också viktigt att lärosätena har kunskap om lokala tillväxtbranscher och deras behov av kompetens.

Det ökande antalet akademiska lärlingar är ett svar på regeringens uppmaning att inrätta 3 miljoner nya lärlingsplatser fram till år 2020. Förra året presenterade regeringen, i samarbete med olika branscher och lärosäten, nio nya akademiska lärlingsprogram. Premiärminister David Cameron uppmanade samtidigt företag och lärosäten att erbjuda platser inom nya branscher.

Ett exempel på lärlingsprogram med IT-inriktning finns vid Aston University. De studenter som antas ska ha uppnått en viss lägsta betygsnivå i matematik och engelska i GCSE (närmast motsvarande gymnasiebetyg). Vidare ska alla sökande godkännas i en online-bedömning innan de bjuds in till fortsatta intervjuer och tester. Programmet varar 4,5 år och utmynnar i en examen med samma status som motsvarande kandidatprogram på campus.

Läs i University World News om akademisk lärlingsutbildning i Storbritannien
 

 

Nyheter i korthet


Kenya: Antalet studenter ökar men utbildningskvaliteten minskar

Trots stora satsningar på högskolesektorn i Kenya är studenterna inte anställningsbara. Det visar en rapport från Världsbanken. Universiteten lyckas inte ge studenterna färdigheter som t.ex. att använda datorer och att lösa komplexa problem. Sådana färdigheter skulle göra dem anställningsbara. Anledningen är universitetens felaktiga fokus på intäkter och deras svaga kvalitetssystem, hävdar Världsbanken. Såväl antalet lärosäten som antalet studenter har ökat tiofalt sedan år 2000. De flesta studenterna, både på statliga och privata lärosäten, betalar studieavgifter.

Läs i University World News om Kenyas expansion av den högre utbildningen och om dess problem


USA: Antalet examina i humaniora det lägsta sedan 1948

Antalet kandidatexamina i humaniora i USA minskade med 8,7 procent mellan 2012 och 2014. År 2014 togs 106 900 examina ut. Det är det lägsta antalet sedan 1948. Det visar en nyligen publicerad rapport från American Academy of Arts and Sciences. Skillnaderna är dock inte desamma för alla humanistiska ämnen. Minskningen var störst, 19 procent, inom arkeologi, klassiska språk och litteratur. I ämnen som lingvistik, litteraturvetenskap och etnologi ökade antalet examina.

Läs mer om minskningen av kandidatexamina i USA i Inside Higher Education
 


Världen: Nätverket Ashoka U för sociala entreprenörer växer

Allt fler lärosäten blir nu medlemmar i ett globalt nätverk för social förändring, Ashoka U. Efter en tvåårig urvalsprocess blev Central Queensland University (CQU) nyligen medlem. Lärosätet fick bevisa att det arbetar för social förändring. Bland annat ska detta vara en del i kursplanerna, i tvärvetenskapliga projekt och i innovationsverksamhet. CQU rekryterar studenter främst ur grupper med i låg socioekonomisk status och från urbefolkningen samt undervisar intagna på fängelser. Andra medlemmar är Duke University och Singapore Management University.

Läs i The Australian om nätverket Ashoka U för social förändring

 


Skottland: Antagningskraven bör sänkas för studenter från missgynnade grupper

Djupt förankrade mönster som ger fördelar till de mest gynnade samhällsgrupperna måste brytas. Det säger en skotsk kommission för breddad rekrytering. Kommissionen anser att antagningskraven i form av betyg bör kunna sättas lägre för de mest missgynnade samhällsgrupperna. Kraven ska spegla den lägsta godtagbara akademiska standard som krävs för att med framgång kunna genomföra respektive program. Det kan visserligen leda till att andra sökande trängs undan, men det nuvarande systemet innebär alltför stora nackdelar.

Läs i Times Higher Education om förslag till sänkta antagningskrav i Skottland

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |