Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:12

2016-04-08

Innehåll

Forskning baserad på sociala media ger nya etiska problem

Att använda sociala media som källmaterial erbjuder etiska problem som inte passar in i de vanliga mallarna. Det säger Jenna Condie från Western Sydney University. Hon utgår ifrån en dating-sajt (Tinder) för att undersöka dess påverkan på turisters resor i Australien.
Sociala media som Twitter, Facebook och andra plattformar kan ge intryck av att vara en guldgruva för forskare. Det framfördes på konferensen “Social Media & Social Science Research Ethics”, som nyligen hölls i London. Men forskare som vill utnyttja sådana källor möter nya etiska problem.

Jenna Condie och hennes forskarkollegor hade lyckats intervjua användare av Tinder genom att själva logga in på sajten. Till utmaningarna hörde att, trots att syftet med kontakterna beskrevs tydligt, verkade många av de kontaktade ha något annat än forskning i kikaren. Det kom flera svar av typen “I am so ready to be used for academic purposes”. Frågor om gränsdragning mellan person och profession blev tydliga. Ett annat problem var att på Tinder sker inloggning via personens Facebook-konto, vilket gör att fotografier blir tillgängliga i en bredare krets.

Konferensens diskussion om användningen av Twitter kom att handla om hur inlägg på detta medium kan användas i artiklar. Vissa ansåg att såväl namn som texter bör betraktas som likställda med brev skrivna till en dagstidning. Andra hävdade att texterna bara kan användas i anonymiserad form.

Hur samtycke ska inhämtas när Facebook används som källa diskuterades också. En forskare berättade att hon använder skärmdumpar som material i sin forskning. Det innebär särskilda problem när det gäller att inhämta samtycke eftersom det kan bli frågan om många personer på bilder och i texter.

Läs i Times Higher Education om sociala media som källmaterial i forskning
 


Många danska studenter hoppar av tidigt under studierna

En stor andel studenter hoppar av sina studier under första studieåret. Det visar att det behövs insatser för att skapa en bättre övergång från gymnasieskolan. Det anser Danmarks utbildningsminister Ulla Tørnæs och hänvisar till den reformering av gymnasieskolan som regeringen har presenterat ett utkast till.

Uppgifter från Utbildningsministeriet pekar ut närmare 50 utbildningar där 25 procent eller mer av studenterna hoppar av innan det första studieåret är över. På en handfull utbildningar hoppar nästan hälften av studenterna av.

Den högsta andelen avhopp finns på grundutbildningsnivå vid landets universitet. Värst är situationen på utbildningar med inriktning mot ”innovation og business”. Där är andelen avhopp inom ett år 56 procent. Vid s.k. erhvervsakademier (närmast yrkeshögskolor) och professionshögskolor är det bara enstaka utbildningar som har hög andel avhopp.

Universiteten är oroade över avhoppen och att de inte lyckas matcha studenternas och lärosätets förväntningar bättre. Både Syddansk Universitet och Aarhus Universitet ska nu höja antagningskraven för att försöka hejda avhoppen. Också Københavns Universitet ska höja sina antagningskrav, vilket Nyhetsbrevet rapporterade om i nr. 2016:6. Studentorganisationen Danske Studenters Fællesråd tror inte att ändrade antagningskrav är lösningen. Ordföranden Yasmin Davali: ”Det, der får studerende til at falde fra, er for få timers undervisning og for lidt feedback fra underviserne.”

Danmarks Vejlederforening efterlyser mer kunskap om avhoppen under det första året av långa utbildningar. Enligt föreningens ordförande hänvisar studenter ofta till personliga problem, men det finns ingen egentlig forskning på området. En fråga är om lärosätena kan göra något för att minska avhoppen eller om de skulle ha skett ändå.

Läs i tidningen Information om avhoppen från danska universitet

Läs i tidningen Information om studievägledarnas syn på avhoppen
 


Färre studenter från Kina reser ut och fler utländska studenter kommer till Sydkorea

I Kina visar statistik att omkring en halv miljon av landets studenter nu studerar utomlands. Sedan Kina reformerades och öppnade sina gränser 1978 är antalet totalt omkring fyra miljoner. Dock konstateras att antalet kinesiska studenter utomlands nu ser ut att stagnera. Statistiken visar också att antalet studenter som återkommer till landet efter avslutade studier i utlandet ökar. Förra året återkom fyra av fem studenter.

Kim Morrison, VD för det Peking-baserade analysföretaget Grok Global, menar att en av anledningarna till utvecklingen i Kina är den avtagande ekonomiska tillväxten. En annan anledning är att det finns fler studiemöjligheter än tidigare i landet och fler utmanande jobb för högutbildade. Kim Morrison konstaterar samtidigt att det fortfarande är attraktivt för kinesiska ungdomar att studera utomlands. Det gäller särskilt för studenter som inte kommer in vid kinesiska toppuniversitet.

I Sydkorea har antalet nyantagna internationella studenter ökat med 100 000 (14 procent) jämfört med förra året. Det visar statistik från det koreanska justitiedepartementet. Flertalet studenter kommer från Kina, men också från bl.a. Vietnam, Mongoliet, Japan och Uzbekistan.

Ökningen är goda nyheter för Sydkorea som förra året genomförde en kampanj för att öka antalet internationella studenter. Målet för kampanjen var att attrahera 200 000 internationella studenter fram till år 2023.

Regeringen uppmanade universiteten att starta särskilda program för internationella studenter. Samtidigt visar sydkoreansk press att integrationen mellan utländska och inhemska studenter är alltför liten. Universiteten anses vara mer angelägna om intäkterna än att ge service och hjälpa de inkommande studenterna att integreras i det koreanska samhället.

Läs i the Pie News om det stagnerande antalet kinesiska studenter i utlandet

Läs i the Pie News om internationella studenter i Sydkorea
 


Fler studenter från USA studerar utomlands utan att få poäng

Antalet amerikanska studenter som studerar utomlands utan att få poäng för sina studier ökar. Det som kallas Non-Credit Education Abroad (NCEA) ökar enligt en rapport publicerad av den amerikanska organisationen Institute of International Education (IIE).

Syftet med rapporten är att belysa hur fenomenet NCEA utvecklas. IIE vill beskriva vilken typ av studenter som ägnar sig åt detta slag av mobilitet, vilka aktiviteter det gäller, vilka länder studenterna besöker och hur de planerar sina aktiviteter.

Rapporten visar att antalet amerikanska studenter som studerade utomlands läsåret 2013/14 var drygt 300 000. Av dessa genomförde 19 000 olika former av NCEA. Det inkluderar såväl icke-poänggivande kurser som praktik och frivilligt arbete, forskning, fältarbete, presentationer vid akademiska konferenser, idrottstävlingar och olika former av scenkonst.

Studenterna har ett starkt intresse för experimentellt lärande, utanför det traditionella klassrummet. Att inte få poäng för dessa studier verkar inte bekymra dem, menar Rajika Bhandari, ansvarig för studien. Lärare som svarat på en enkät menar att antalet NCEA utanför det ordinarie utbildningsystemet ökar. Samtidigt konstaterar de att det rapporteras lite om dessa aktiviteter, trots att de, precis som ordinarie högskoleutbildning, förbereder studenterna för arbete och liv i en global värld.

I enkätsvaren pekas fyra huvudfaktorer ut bakom ökningen av NCEA: Ökat antal internationellt inriktade aktiviteter vid hemmauniversiteten, studenternas intresse av internationell arbetslivserfarenhet, möjligheten att få internationell erfarenhet utan att det påverkar studierna och de relativt låga kostnaderna för dessa aktiviter.

Läs i University World News om alternativa former för studenters vistelser utomlands
 


Fortsatt betygsinflation inom högre utbildning i både Danmark och USA

Det vanligaste betyget är A, dvs. högsta betyg på skalan A–F, vid alla slags lärosäten i USA. Uppgifterna om betygsinflationen kommer från den första uppdateringen på sju år av en omfattande betygsdatabas. Den omfattar betyg från lärosäten som tillsammans har omkring en miljon studenter och som representerar olika inriktningar och olika konkurrens om platserna. Den utveckling som nu redovisas innebär inga dramatiska förändringar. Det genomsnittliga betyget vid universiteten har ökat med 0,1 betygssteg per decennium under de senast 30 åren.

Stuart Rojstaczer, en tidigare professor vid Duke University, står bakom databasen. Han anser att idén om ”studenten som konsument” har uppmuntrat lärosätena och lärarna att sätta och acceptera höga betyg. En studie från 2013 argumenterade för ett annat sätt att mäta betygsinflationen. Det är via betygens signalvärde när det gäller att få högavlönade jobb. Forskning visar att höga betyg är kopplade till bra resultat efter examen och att detta samband gäller över tid. Studiens analys pekar på att betygens ”värde” står sig. Det har inte minskat.

Också i Danmark diskuteras betygsinflationen. Tidningen Berlingske har sammanställt betyg från sju universitet från 2007 och fram till idag. Sammanställningen visar att 12, som är toppbetyget, ges vid var sjunde examen. Det motsvarar 16 procent av de omkring en halv miljon examina som togs ut läsåret 2014/15.

Det statliga Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) ska granska och utveckla landets utbildningssystem. På EVA finns en oro för att betygsnivåerna stiger. Om inflationen fortsätter kan det bli nödvändigt att göra en ”hård inbromsning”. Det skulle drabba de efterföljande årgångarna hårt, när de plötsligt får lägre betyg.

Läs i Inside Higher Education om betygsinflation i USA

Läs i tidningen Information om betygsinflation i Danmark
 


Antalet moocar har fördubblats på ett år

Antalet moocar i världen är ca 4 500. Det vill säga så många fanns tillgängliga via nätet i januari i år. Enligt rapporten State of the MOOC 2016 från Online Course Report tillkom i genomsnitt 15 nya moocar per dag mellan 21:e och 27:e januari hos databasen Class Central. Jämfört med motsvarande tidpunkt år 2015 har antalet fördubblats.

Ökningen är särskilt stark ifråga om moocar som är relevanta för högavlönade jobb, t.ex. data-programmering. Detta område svarar nu för 17 procent av alla moocar, vilket är en ökning från 15 procent år 2013. Samtidigt minskar andelen moocar inom humaniora, från 20 procent år 2013 till under 10 procent 2015. Totalt sett finns de vanligaste moocarna inom data-programmering, företagsekonomi (business and management) och naturvetenskap.

Rapportens författare menar att det pågår en omdefiniering av moocar. De som anordnar kurserna riktar sig allt oftare till dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden, eller till arbetssökande. Av dem som studerar via Coursera, den plattform som erbjuder flest moocar, är också 75 procent äldre än vad som är de vanligaste studentåldrarna. Det handlar alltså inte så mycket om grundutbildning som om livslångt lärande för t.ex. en fortsatt karriär.

Coursera har tidigare i år introducerat avgifter för de studenter som vill få betyg på inlämningsuppgifter. År 2014 infördes specialprogram som omfattar mellan tre och nio kurser vardera. Varje sådan delkurs kostar 9–99 dollar (motsv. SEK 75–800) som ska delas lika mellan Coursera och det ansvariga lärosätet. Det är två exempel på åtgärder som företaget har vidtagit för att generera intäkter.

Läs i the PIE News om utvecklingen av moocar
 

 

 

Nyheter i korthet


Europa: Välkomstkarta ska hjälpa flyktingar inom högre utbildning

European University Association (EUA) har tagit fram en interaktiv karta för flyktingar. Den visar i realtid aktiviteter som universitet och organisationer erbjuder flyktingar inom högre utbildning. Refugees Welcome Map visar initiativ (f.n. 191) runt om i Europa och andra delar av världen och uppdateras kontinuerligt. Kartan inkluderar utbildningsprogram, förberedande och överbryggande kurser, finansiellt stöd och organisationer som erkänner akademiska meriter. Flest initiativ finns i västra och centrala Europa, särskilt i Tyskland och i de nordiska länderna.

Läs i the Pie News om Refugees Welcome Map för flyktingar inom högre utbildning
 


USA: Könsneutrala toaletter hett ämne på lärosätena

Delstaten North Carolina har beslutat att begränsa transsexuella personers tillgång till toaletter på sina lärosäten. Liknande åtgärder diskuteras i flera delstater. Det finns dock motkrafter till denna utveckling. Rektorn för den kommunala högskolan Cooper Union i New York City meddelade t.ex. nyligen att alla toaletter på lärosätet snart kommer att vara könsneutrala. På skyltarna utanför kommer det att stå “Restroom With Urinals and Stalls,” “Restroom With Only Stalls” eller “Restroom Single Occupancy.”

Läs i Inside Higher Education om könsneutrala toaletter
 


Storbritannien: Nya universitet + ekonomisk tillväxt = sant

Ökat antal universitet ökar BNP per capita. Det visar en nyligen publicerad studie från London School of Economics. Där analyseras sambandet med hjälp av uppgifter från 15 000 universitet i 78 länder, åren 1950–2010. Studien visar att en fördubbling av antalet universitet i en region gör att BNP per capita ökar med 4 procent. Effekten spiller även över till angränsande regioner. Analysen visar även att när antalet universitet ökar, ökar den ekonomiska tillväxten i landet som helhet.

Läs i Times Higher Education om antalet nya universitets påverkan på BNP
 


Norge: Centrum för studier av högerextremism öppnar i Oslo

Universitetet i Oslo startar ett centrum för studier med fokus på högerextremism, C-Rex. Basen för den nya enheten blir ett anslag på 50 miljoner kronor (motsv. SEK 49 miljoner) som lärosätet vann i en nationell tävling förra året. Arbetet ska ske i samarbete med bl.a. den norska polishögskolan, ett centrum för studier om förintelsen och religiösa minoriteter och ett fredsforskningsinstitut. Ledare blir Tore Björgo, expert på bl.a. terrorism och initiativtagare till projekt Exit för avhoppare från rasistiska grupper.

Läs i University World News om det norska institutet för studier av högerextremism
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |