Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:13

2016-04-15

Innehåll

Skillnader i status förstör möjligheter för samarbete mellan lärosäten

Samarbete mellan lärosäten i Storbritannien som skulle kunna spara tiotals miljoner förhindras. Det handlar om en överlägsen attityd hos vissa universitet gentemot mindre prestigefyllda lärosäten. Detta visar en studie från brittiska Leadership Foundation for Higher Education. Studien bygger på intervjuer med 20 icke namngivna rektorer.

I intervjuerna berättar flera rektorer hur de har kämpat för att bygga relationer med närliggande, mer prestigefyllda, lärosäten. Enligt rektorerna säger de äldre universiteten själva att de är mycket inkluderande och samarbetar bra. Verkligheten är dock en annan menar rektorer vid mindre prestigefyllda lärosäten De äldre universiteten ser sig som finare och anstränger sig inte för att samarbeta.

Existensen av statusdrivna akademiska ”klubbar” (tribes and territories) har gjort det svårt att införa en del kostnadsbesparande åtgärder. Det säger Paul Blackmore, professor i högre utbildning vid King’s College London. Det handlar om åtgärder som föreslagits i två nyligen framlagda effektivitetsöversyner. Åtgärderna bygger på samarbete, där lärosäten av olika rang arbetar tillsammans.

Alla skulle behöva vara inriktade på samarbete, men det förefaller tyvärr inte vara så. Sektorn verkar bli allt mindre inriktad på detta säger professor Blackmore. Han fortsätter: “If you don’t consider each other to have equal status, you are not going to be honest with each other and collaborate effectively.”

Professor Blackmore påpekar också att regeringen förväntar sig en s.k. ”triple helix” bestående av den offentliga sektorn, universiteten och näringslivet. Dessa ska samarbeta i regionerna. De potentiella samarbetspartnerna vill dock ofta bara arbeta med de mer prestigefyllda lärosätena.

Läs i Times Higher Education om prestige som förhindrar kostnadsbesparande samarbeten
 


Hög studentmobilitet vid handelshögskolor men ingen brain drain i Asien

Handelshögskolestudenter är mobilare än andra studenter. Det visar den senaste upplagan av U Multirank som nyligen publicerats. Handelshögskolor eller lärosäten specialiserade på ekonomiutbildningar utgör hälften av de 25 högst rankade lärosätena när det gäller studentmobilitet. I rankningen mäts såväl antalet inkommande som utresande studenter. Av de 25 högst rankade är hälften franska lärosäten. På första plats hamnar IESEG School of Management i Lille.

Det är nu tredje året som U-Multirank publicerar sina rankningar. I år inkluderas drygt 1 300 lärosäten från 90 länder. Totalt omfattar rankningen 13 områden, sex fler än förra året. Nya ämnesområden är biologi, kemi, matematik, historia, sociologi och socialt arbete. Rankningen utgår från underlag från respektive lärosäte, internationella databaser över publikationer och patent samt drygt 100 000 studentutvärderingar från de involverade lärosätena.

Handelshögskolorna i Asien ligger klart efter västvärlden. Det framhöll professor Sin Hoon Hum från National University of Singapore nyligen vid The second Asian Management Conclave. Det hindrar dock inte studenter från att återvända till regionen. Bakgrunden är att Asien har potential att utvecklas ekonomiskt. Utvecklingen har drivits på av Kina, men nu är Indien ”på gång”. Regionen ses som en allt viktigare motor för världsekonomin.

De studenter som har haft möjlighet att utbildas i väst vill komma tillbaka eftersom det finns massor av möjligheter i Asien menade professor Hum. Regionens handelshögskolor måste nu fokusera på utveckling för att möta ländernas egna behov av ekonomiutbildningar. Men i ett nästa steg måste de erbjuda utbildning till hela världen, och då krävs forskning av toppklass som kan ge akademiskt erkännande på världsnivå.

Läs i Pie News om resultaten från årets U-Multirank

Läs i Times Higher Education om handelshögskolorna i Asien
 


Krav på språkstrategi i Danmark och stor efterfrågan på språkstudier utomlands

Det behövs en nationell språkstrategi i Danmark. Det är Köpenhamns universitet, näringslivets organisationer och studenterna eniga om. Universitetet har nyligen beslutat att lägga ner fem språkutbildningar och samla ett antal andra i en gemensam enhet. Förändringarna är en konsekvens av den danska regeringens besparingar inom utbildning och forskning.

Näringslivsorganisationerna Dansk Industri och Dansk Erhverv uppmanar nu regeringen att sätta fart på arbetet med den nationella språkstrategi som utbildningsministern utlovat. Strategin ska klarlägga Danmarks framtida kompetensbehov.

Mette Fjord Sörensen på Dansk Erhverv påpekar att det är risk för att universitetet lägger ned utbildningar som kan visa sig vara livsviktiga för landet. Charlotte Rönhof på Dansk Industri menar att det är olyckligt att ekonomin får styra vilka språkutbildningar som ges och konstaterar att det är svårt att starta om utbildningar när de väl är nedlagda. Hon kritiserar också Köpenhamns universitet för att ha haft för bråttom att lägga ned språkutbildningar.

Språkfrågor är aktuella även i andra delar av världen. Organisationen International Association of Language Centres (IALC) har i en undersökning beräknat att det årliga antalet studenter som läser språk utomlands är 2,28 miljoner. Det motsvarar dock endast 0,25 procent av alla som studerar ett andraspråk i världen. Det största språket är naturligtvis engelska, men de som studerar engelska i ett annat land än hemlandet utgör bara 0,3–0,9 procent av alla som studerar engelska.

Studien från IALC visar att engelska, tyska och kinesiska är de språk som är mest eftertraktade bland studenter. Intressant nog finns även arabiska, koreanska och turkiska bland de språk som efterfrågas.

Läs i Köpenhammns universitets tidning Universitetsavisen om krav på dansk språkstrategi

Läs i Pie News om antalet språkstudenter i världen
 


Olika uppfattningar i Storbritannien om hur väl samverkan fungerar

Brittiska företag med rötter i universiteten ökar antalet anställda och sin omsättning trots att landets ekonomiska utveckling har saktat in. Det visar uppgifter från en årlig undersökning av kunskapsöverföring mellan högre utbildning och samhälle i Storbritannien.

Uppgifter för läsåret 2014/15 visar att antalet anställda i s.k. spin-off-företag – där lärosätena hade någon form av ägande – ökade med 1 000 till 12 500. I s.k. start-up-företag som startats av dem som tagit examen (graduate start-ups) ökade antalet anställda med 2 500 till totalt 21 000. Uppgifterna visar också att start-up-företag är betydligt mer personalintensiva än spin-off-företag.

En annan sida av samverkan diskuteras i Skottland. Det gäller vilken påverkan spin-off-företag och universitet har på små och medelstora företag. Allmänt anses lärosätena vara viktiga kuggar i ekonomin genom att bl.a. hjälpa företag att skapa nya produkter. Ross Brown, lärare i management vid University of St Andrews menar emellertid att den nytta som universiteten har för regional ekonomi är starkt överdriven. Enligt hans analys kan de samhälleliga medel som används för att kommersialisera forskning till och med ha begränsat utvecklingen av nya företag.

Ross Brown menar att hans analys visserligen utgår från förhållanden i Skottland, men att resultaten också gäller för andra mer ”perifera” regioner. Spin-off-företag har en tendens att förbli små och många blir uppköpta tidigt. Perifera regioner saknar ofta det riskkapital som skulle behövas för att företagen skulle kunna växa. Brown menar också att universiteten sällan kan hjälpa små och medelstora företag att växa. De vill t.ex. ofta ha snabba svar vilket lärosätena har svårt att ge.

Läs i Times Higher Education om utveckling av start-ups och spin-offs

Läs i Times Higher Education om att samhällsstöd till kunskapsöverföring kan vara bortkastat
 


Lärosäten i Storbritannien fortsätter att etablera filialer och Sydkorea slår in på samma väg

Brittiska University of Reading har invigt ett ultramodernt campus i Malaysia. Etableringen har gjorts i EduCity – ett område byggt särskilt för högre utbildning. Universitetet har hittills investerat 13 miljoner pund (motsv. SEK 150 miljoner). Avsikten är att från en blygsam start med 200 studenter, inom fem år utöka verksamheten till 3 000 studenter.

För några år sedan beslutade universitetet att för att bli verkligt internationellt så krävs mer än att bara rekrytera utländska studenter till Storbritannien. Lärosätet utvecklade en internationell strategi, där det ingick att etablera filialer i andra länder. Till förberedelserna hörde att undersöka förutsättningarna för etablering i olika länder.

Universitetet erbjöds att etablera sig i Kina, men därifrån fanns krav på att inom sju år ha vuxit till 10 000 studenter. Lärosätet bedömde att det inte skulle vara möjligt utan att tömma det egna universitetet på akademisk personal. För universitetet i Reading med sina 17 000 studenter blev istället Malaysia en lämpligare satsning. I EduCity finns dessutom två andra brittiska universitet. De tre lärosätena har olika inriktningar och konkurrerar därmed inte med varandra. De samarbetar istället om bl.a. planering och om viss utrustning.

Regeringen i Sydkorea har meddelat att den ska lägga fram förslag om reformer för att göra det möjligt för landets lärosäten att öppna filialer utomlands. Bland annat ska det bli möjligt att investera studenternas avgifter i verksamheten i värdlandet. Det är omöjligt med nuvarande regler. Dessa innebär att filialen måste vara helt fristående från ”moderuniversitetet”, även finansiellt. Reglerna har gjort det i praktiken omöjligt att etablera sig utomlands.

Läs på BBC:s webbplats om en ny brittisk universitetsfilial i Malaysia

Läs i University World News om Sydkoreas nya regler för etablering av filialer utomlands
 


Danska studenter ger sina studiekamrater återkoppling på uppsatser

Kanske kan studerande handleda andra studenter lika bra som lärare kan. Köpenhamns universitet (KU) har sjösatt ett pilotprojekt som ska visa om en sådan form av ”peer-feedback” kan fungera. Bakgrunden är svårigheterna för lärarna att ge alla kursdeltagare bra återkoppling på inlämningsuppgifter, om antalet kursdeltagare är stort.

De studerande som deltar i pilotprojektet är fördelade på totalt tio kurser och flera av universitetets fakulteter. Modellen bygger på att studenterna lägger upp sina självständiga uppgifter på en hemsida – peergrade.io. Sedan bedömer ett antal andra studenter uppgifterna. När en uppgift har lagts upp utser systemet automatiskt tre eller fyra andra studenter från samma kurs att ge kritik på den.

Mads Bunch är adjunkt på Institut för Nordiske Studier og Sprogvidenskab vid KU. Han är en av tio lärare som har prövat modellen och han är positiv. Han säger att studenterna på hans kurs i kreativt skrivande har kunnat ge varandra en mycket fruktbar kritik. Den utvärdering som gjordes i mitten av kursperioden visar enligt Mads Bunch också att hans studenter är mycket nöjda.

Det finns dock lärare som anser att modellen inte passar för deras kurs. Projektledningen menar att det kan finnas flera orsaker till denna kritik. Det kan bl.a. handla om att peer-feedback passar bäst på kurser med många studenter, där lärarna ändå inte har möjlighet att ge så bra återkoppling som de skulle önska.

Ytterligare en testomgång ska nu genomföras innan beslut fattas om modellen ska användas i fortsättningen. En komplikation är att KU inte skulle ha råd att köpa in licenser till peergrade.io för alla universitetets kurser.

Läs i KU:s tidning Universitetsavisen om studenter som ger varandra återkoppling
 

 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Forskare måste vara roliga

Humor och ironi kan synliggöra forskningen och forskningens effekter. Med ett ökat tryck på att förmedla forskningsresultat har många forskare upptäckt humorn som hjälpmedel. Humor kan användas för att utmana sociala normer och orättvisor, men även för att öka engagemanget hos allmänheten. Det menar antroprologen Kate Fox. Humor inom samhällsvetenskaperna handlar t.ex. inte bara om att pigga upp en tråkig föreläsning. Den kan även användas som verktyg för analys. Att inte använda humor är en försummelse, anser hon.

Läs på the Conversation:s webbplats om humor och ironi för att förmedla forskning
 


Kanada: Stora investeringar i infrastruktur för forskning

Regeringen i Kanada har upprättat en fond för förbättring av landets infrastruktur för forskning och innovation. Fonden omfattar två miljarder kanadensiska dollar (motsv. SEK 12,5 miljarder). Ett uttalat syfte med fonden är att stödja arbete med hållbar utveckling. Anslag från fonden ska täcka 50 procent av projektens kostnader. Resterande kostnader ska täckas av andra parter inklusive provinserna och lärosätena själva. Också forskningsparker och inkubatorer ska kunna söka anslag.

Läs på webbplatsen för nyhetsbyrån MarketWired om Kanades fond för forskningsinfrastruktur
 


USA: Universitetsbiblioteken får en större roll för studenternas lärande

Många lärare visar ett ökat intresse för att stödja studenterna och deras lärande. Det framgår av en stor enkätundersökning bland drygt 9 000 universitetslärare i USA. Lärarna ser en allt viktigare roll för universitetsbiblioteken eftersom studenterna har svårigheter att leta reda på och bedöma värdet av vetenskaplig information. Av enkätsvaren framgår att 54 procent bedömer att deras studenter har dåliga (poor) kunskaper om vetenskaplig metod. Det är en ökning med 47 procent sedan förra undersökningen år 2012.

Läs i Inside Higher Education om universitetsbibliotekens större roll
 


Indien: Regeringen offentliggör landets första universitetsrankning

I Indien har 3 500 lärosäten rangordnats. De har delats in i fyra kategorier; forskningsuniversitet, tekniska lärosäten, handelshögskolor (management institutions) och apotekshögskolor (pharmacy colleges). De parametrar som används liknar dem som används internationellt, men några har tillkommit och viktningen av dem har anpassats till indiska förhållanden. I kategorin forskningsuniversitet toppas listan av Science Bangalore, medan listan över tekniska lärosäten toppas av Indian Institutes of Technology. Högst på listan över handelshögskolor hamnar Indian Institutes of Management.

Läs i University World News om rankning av indiska lärosäten
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |