Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:14

2016-04-22

Innehåll

Tidsbegränsade anställningar är norm vid universiteten i Storbritannien

Av Storbritanniens drygt 62 000 lärare och forskare är 35 000 tidsbegränsat anställda. Det visar en nyligen publicerad rapport från den fackliga brittiska organisationen University and College Union (UCU). Bland yngre lärare och forskare är andelen med osäkra anställningar ännu högre. I rapporten konstateras att normen för yngre medarbetare är anställning på tidsbegränsade kontrakt.

Andelen tidsbegränsat anställda bland undervisnings- och forskarassistenter är mycket hög, 76 procent. Av professorer är andelen tidsbegränsat anställda 12 procent, medan andelen bland de mer seniora lektorerna och forskarna bara är 8 procent.

Baserat på de uppgifter som finns pekar rapporten ut de lärosäten som har störst andel personal med osäkra anställningar. Bland dessa finns universiteten i Oxford och Bath liksom City University London och London Metropolitan University. Rapporten menar dock att osäkra anställningar är en större fråga än lärosätena vill erkänna. En orsak är att osäkerhet i dataunderlaget medför stora mörkertal.

Sally Hunt, generalsekreterare på UCU, menar att uppgifterna om den stora andelen som har osäkra anställningar kommer att chockera studenterna. Det gäller särskilt när uppgifterna visar att det är värre än vad universiteten vill erkänna. Med så höga siffror kan det bli svårt för lärosätena att genomföra utbildning och forskning säger hon.

Universitetens och högskolornas arbetsgivarorganisation, Universities and Colleges Employers Association, ifrågasätter dock siffrorna och menar att 75 procent av lärarna visserligen är anställda på öppna kontrakt, men de är inte osäkra. Istället skapar det stor flexibilitet för dessa personer. De påtalar att UCU i sin undersökning inte tagit hänsyn till det nationella arbete som görs för att förbättra villkoren.

Läs i Times Higher Education om visstidsanställda lärare och forskar vid brittiska universitet och högskolor
 


Många studenter i utvecklingsländer deltar i och fullföljer moocar

I utvecklingsländer får 49 procent av deltagarna i moocar intyg om genomförd kurs. Ytterligare 30 procent fullföljer sin kurs utan att ta ut intyg. Det är långt högre värden än vad som tidigare rapporterats när det gäller deltagare i USA och andra utvecklade länder. Uppgifterna kommer från forskare vid University of Washington i USA.

I den nya studien har forskarna ställt frågor till drygt 3 600 personer i åldrarna 18–35 år i Colombia, Filippinerna och Sydafrika. Av dessa hade 1 400 deltagit i moocar. Ifråga om bakgrund visar svaren att mindre än hälften av deltagarna hade en fullföljd högskoleutbildning (college). Det kan jämföras med 71 procent bland deltagarna i en redovisning från edX – en av de stora mooc-anordnarna i USA.

Forskarna visar att personer från låg- och medelinkomstgrupper utgör 80 procent av deltagarna i moocar, vilket ger en helt annan bild än i utvecklade länder. Vidare har mer än fyra av fem deltagare bara bas- eller medelgoda IT-kunskaper – också det en annorlunda bild. Ifråga om könsfördelning visar forskarna att fler kvinnor än män fullföljer och/eller får intyg på sin kurs.

Till de huvudsakliga motiven för att delta i moocar hör enligt undersökningen att skaffa sig kunskaper för ett specifikt yrke, att förbereda sig för ytterligare utbildning och att erhålla yrkeslegitimation. Bland dem som inte deltog var den absolut vanligaste orsaken brist på tid. För dåliga IT-kunskaper angavs bara av två procent och brist på tillgång till dator bara av fyra procent.

Läs i University World News om hur moocar används i utvecklingsländer
 

 


Allvarlig kritik mot EIT från EU:s revisorer

European Institute of Innovation and Technology (EIT) är inte tillräckligt effektivt. Det konstaterar Europeiska revisionsrätten. EIT är EU:s institution för främjande av innovationer inom forskning och högre utbildning i Europa. I uppgiften ligger även att stärka entreprenörskapsandan inom högre utbildning.

EIT startades 2008 och har huvudkontor i Budapest. Budgeten för åren 2008–2020 omfattar totalt 3 miljarder euro (motsv. SEK 27,5 miljarder). Verksamhetens kärna är s.k. Knowledge and Innovation Communities, (KIC). Det är stora konsortier med partner från universitet, forskningsinstitut och näringsliv. År 2010 initierades tre KIC:ar med totalt omkring 500 partner. KIC:arna arbetar inom flera discipliner och med bl.a. hållbar energi. De har 25 procents finansiering från EU och resten från sina partner. År 2014 startades ytterligare två KIC:ar.

Revisorerna påtalar att det råder hög personalomsättning, även på högsta nivå, vilket kan tyda på problem i ledarskapet. Omkring 30 procent av tjänsterna var inte besatta 2013 och 2015 var andelen 15 procent. EIT har redan haft fem direktörer varav två lämnade uppdraget inom ett år. En orsak kan vara att stora organisationer med både offentliga och privata aktörer är svåra att styra.

Revisorerna lyfter även fram att EIT:s operativa arbete inte är tillräckligt frikopplat från Europeiska kommissionen, vilket försvårar beslutsfattandet. De menar att relationen mellan EIT och KIC:arna inte gynnar innovation. De påpekar vidare att indikatorer, kontroll och rapportering inte på ett tydligt sätt visar vilka resultat som uppnåtts. De lyfter fram att näringslivet inte involveras på det sätt som var avsett. Revisorerna anser även att fler länder bör ingå i arbetet.

Läs i University World News om Europeiska revisionsrättens rapport om EIT
 


Ohållbar finansiering av forskningsuniversiteten i USA

Finansieringen av offentligt drivna forskningsuniversitet i USA måste bli mindre beroende av studieavgifter. Istället behövs kombinationer av privata, delstatliga och federala resurser. Det säger två f.d. rektorer som lett ett tvåårigt projekt för att granska de offentligt drivna forskningsuniversitetens möjligheter att vara fortsatt konkurrenskraftiga.

Projektet om finansiering har initierats av the American Academy of Arts and Sciences. Bakgrunden är den centrala roll som de offentliga universiteten har. De har närmare fyra miljoner studenter, men anslagen från delstaterna har sedan år 2000 minskat så att de nu täcker 18 istället för 32 procent av budgeten. Dessutom konkurrerar universiteten om anslag med bl.a. president Obamas Medicare och fängelserna.

I den femte och sista rapporten från projektet rekommenderas nu att delstaterna ska återställa de stora nedskärningarna i sina respektive budgetar för högre utbildning. De måste också skapa skattemässiga incitament för företag att göra donationer till stipendier. Företagen måste å sin sida tydligare uttala hur viktigt det är att de offentliga lärosätena har sunda finanser.

Till rekommendationerna i rapporten hör att öka samarbete med andra lärosäten för att kunna minska kostnaderna, samt att förenkla för företagen att kunna utnyttja viktig forskning vid universiteten. Författarna till rapporten pekar på en rad framgångsrika modeller för att minska kostnaderna och/eller öka intäkterna. Till dessa hör tydliga mål för donationer. Men eftersom donationer ofta är bundna till ett specifikt ämne blir lärosätenas manöverutrymme begränsat. Såväl filantroper som den federala regeringen uppmanas därför att ge lärosätena mer frihet att använda sina donationer.

Läs på the Hechinger reports webbplats om finansiering av forskningsuniversitet
 


Två av Frankrikes prestigeuniversitet går samman

Université Pierre et Marie Curie (UPMC) ska gå samman med Université Paris-Sorbonne. Styrelserna för de två mycket prestigefyllda franska universiteten har nu formellt beslutat om en plan för att de ska gå samman fr.o.m. 1 januari 2018. Det sammanslagna lärosätet kommer att ha 55 000 studenter och 6 600 anställda.

Nästa steg i processen för samgående är att planen ska behandlas av en panel av internationella akademiker. Den är tillsatt av regeringen för att övervaka landets satsning på excellens genom bl.a. sammanslagningar. Totalt ska upp till tio mega-universitet skapas i Frankrike. Syftet är att kunna konkurrera med topp-universiteten i världen. Redan tidigare har samgåenden genomförts i Marseilles, Strasbourg, Bordeaux och Grenoble. Regeringen har avsatt 900 miljoner euro (motsv. SEK 8,2 miljarder) för sammanslagningarna.

UPMC är ett av Frankrikes ledande naturvetenskapligt och medicinskt inriktade universitet, medan Paris-Sorbonne är inriktat på humaniora och samhällsvetenskap. Båda två ingår sedan tidigare i det som kallas Universités Sorbonnes. Det är en paraplyorganisation med sammanlagt elva institutioner som har sina huvudcampus i Paris.

UPMC bildades efter att det gamla Sorbonne delades upp 1970. Syftet var då att skapa specialiserade lärosäten. Men, säger Jean Chambaz som är rektor vid lärosätet,“… to address the challenges of the world, like climate change, we need to build a comprehensive university containing all … disciplines.”

Båda universitetens rektorer framhåller att den dagliga verksamheten vid det sammanslagna lärosätets fakulteter kommer att ledas av dekaner, medan rektorerna ska ansvara för strategiska frågor. Det senare gäller särskilt det nya universitetets internationella profil.

Läs i University World News om samgåenden mellan franska topplärosäten
 


Vad ska politikerna göra med uppgifter om studenternas lön efter examen?

Lönerna för dem som tog en akademisk examen i England är lägre än för dem som inte studerat vid universitet. Det gäller 23 lärosäten och vissa utbildningar. Uppgifterna redovisas i en studie från Harvard University, University of Cambridge m.fl.

Löneskillnaderna vid de 23 lärosätena avser män, tio år efter examen. Särskilt stora skillnader gäller dem med examen från konstnärlig utbildning (creative arts). Studien identifierar dock inte bara löneskillnader mellan akademiker och andra grupper. Dess huvudresultat är att akademiker från välbärgade hem får högre lön än andra akademiker.

Vid sidan om den nu redovisade studien arbetar regeringen med ett eget projekt för att samla in och redovisa uppgifter om lön efter examen. En central fråga i debatten är vilka politiska effekter publicering av sådana data kan få. En effekt skulle kunna gälla regleringen av vilka studieavgifter som får tas ut. En annan skulle kunna gälla förändrade statliga anslag till vissa utbildningar.

David Palfreyman, chef för the Oxford Centre for Higher Education Policy Studies, menar att studenter som överväger att studera vid universitet måste få tillgång till uppgifter om lön efter examen. Samma sak gäller skattebetalarna – de måste kunna ta ställning till om skattemedel borde omdirigeras från universitet till skolor, yrkesutbildning osv. Det handlar enligt David Palfreyman om att ge utrymme för marknadskrafterna.

Bahram Bekhradnia, chef för the Higher Education Policy Institute, säger om uppgifterna att “what a government that is ill-intentioned might do with it are worrying.” Han uppmanar politikerna att vara “very careful what policy conclusions you draw … from earnings data”.

Läs i Times Higher Education om statistik över löner efter examen
 

 

Nyheter i korthet


Vietnam: Arbetslöshet bland akademiker ett av flera problem för den högre utbildningen

Kvaliteten i utbildningen sjunker, det är stor brist på kvalificerade lärare och intresset för internationalisering minskar. Det är några av problemen i Vietnams högre utbildning. Dessutom har arbetslösheten bland akademiker ökat de senaste åren. Landet har svåra ekonomiska problem, bl.a. har många företag lagts ner. Samtidigt är antalet högutbildade både högt och ökande. Mer än 225 000 akademiker var arbetslösa sista kvartalet 2015. Vietnams nye utbildningsminister har många stora och svåra frågor att lösa inom landets högre utbildning.

Läs i University World News om utmaningarna för den högre utbildningen i Vietnam
 


BRICS-länderna: Universitet startar gemensamma program på avancerad nivå

Ett nätverk har bildats av universitet i de s.k. BRICS-länderna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Nätverkets syfte är att bygga upp gemensamma program på master- och doktorsnivå. Ett konstituerande möte hölls nyligen i Ryssland för de 55 lärosäten som ingår i nätverket. Urvalet av lärosäten har gjorts av respektive lands regering. De ämnesområden som är aktuella är energi, datavetenskap och informationssäkerhet, BRICS-studier, ekologi och klimatförändringar, vattenresurser och behandling av föroreningar samt ekonomisk vetenskap.

Läs i the PIE-news om universitetssamarbete mellan BRICS-länderna
 


Norge: Forskningsrådet ger 25 miljoner till student-entreprenörer

För första gången utlyser Norges forskningsråd medel som kan sökas av studenter som vill starta egna företag. Det nya programmet kallas StudEnt och syftar till att stärka innovations- och entreprenörskulturen i universitets- och högskolesektorn. Inom programmet kan studenter som nyligen tagit en masterexamen få upp till en miljon kronor under ett år. Pengarna kan användas till såväl lön som utvecklingskostnader. Det är totalt 25 miljoner kronor som ställts till förfogande från Närings- och fiskeridepartementet.

Läs på Norges forskningsråds webbplats om medel till student-entreprenörer
 


EU: Nytt system ska motverka fusk i internetbaserade kurser

För att avslöja plagiat och annat fusk ska teknik för ansikts- och röstigenkänning och identifiering via hur du trycker på tangenterna användas. Det ska ske i ett EU-finansierat projekt som får finansiering med 7 miljoner euro (motsv. SEK 64 miljoner). Projektet vill förutom att motverka fusk få fler lärosäten att starta internetbaserade kurser samt få fler studenter att gå kurser vid andra lärosäten. Genom systemet ska det vara omöjligt för andra än den berörda att studera eller tentera.

Läs i Times Higher Education om EU:s projekt att motverka fusk i utbildning on-line
 

 

Från redaktionen

Kära läsare, som många av er uppmärksammat har vi problem med att nyhetsbrevet klassas som spam och hindras att nå fram till prenumeranterna. Svaren på den fråga vi skickade ut till er visar att det långt ifrån gäller alla mottagare, men några lärosäten är särskilt hårt ”drabbade”. Dit hör Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Vi arbetar nu med frågan hur detta ska lösas. Tills vidare uppmanar vi er att vittja korgen för skräppost, och/eller – om ni har möjlighet – att i ert epost-program deklarera oss (suhf.se) som en säker avsändare.

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |