Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:16

2016-05-13

Innehåll

Könskvotering kan komma att tillämpas generellt i Norge

Psykologprogrammen i Bergen och Oslo vill införa s.k. guttekvoter.  På båda orterna är det en stor övervikt av kvinnor som söker detta program. Mot bl.a. denna bakgrund ber nu Stortinget (Riksdagen) att regeringen ska pröva om extrapoäng för underrepresenterat kön ska införas generellt sett. Det ska i så fall gälla utbildningar där 80 procent eller mer av de sökande tillhör det ena könet.

Redan idag finns en modell med extrapoäng för underrepresenterat kön till vissa utbildningar. Ett exempel är extra poäng för manliga sökande till vissa sjuksköterskeprogram. Extrapoäng till kvinnliga sökande ges på vissa utbildningar, t.ex. tekniskt inriktade program. Det är f.n. Kunnskapsdepartementet som avgör vilka utbildningar som får använda extrapoäng.

Statistiken över sökande visar att i år är det mer än 80 procent kvinnliga sökande till 15 grundutbildningsprogram vid Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA). Inom 11 program var situationen den omvända, dvs. andelen manliga sökande var mer än 80 procent.

Vid Universitetet i Oslo har flera åtgärder prövats för att minska snedfördelningen inom psykologiprogrammet. Till dessa hör särskilda ”guttedager”, uppsökande verksamhet på gymnasieskolor och marknadsföring särskilt riktad till pojkar.  Dessa åtgärder har dock inte haft någon positiv effekt på könsbalansen.

Rektor Curt Rice vid HiOA menar att könskvotering mycket väl kan vara legitimt på vissa program. I varje enskilt fall måste dock frågan ställas om den sneda könsfördelningen är ett samhällsproblem.  Studentkårens ordförande vid HiOA, Christoffer Alsvik, säger att lärosätet måste vidta åtgärder för att få en bättre könsbalans. Han anser att poäng till underrepresenterat kön kan vara en sådan åtgärd.

Läs i tidningen Khrono från Høgskolen i Oslo og Akershus om könskvotering i Norge

 


De danska universitetens arbete med anställningsbarhet ska granskas

Regeringen i Danmark har beställt en översyn av de lagar och regler som styr universiteten. Fokus ska vara på hur väl den högre utbildningen förbereder unga människor för arbetslivet. Översynen ska avse lagregleringen och de utvecklingskontrakt som finns mellan regeringen och lärosätena.  Bland annat ska relevansen i utbildningsutbudet analyseras.

Ulla Tørnæs, minister för högre utbildning och forskning, påpekar att nuvarande regelverk har 10–15 år på nacken. Det behöver ses över med avseende på om det kan möta dagens utmaningar. Till utmaningarna hör den bristande överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Inom vissa sektorer är arbetslösheten stor, medan det finns en stor brist inom andra sektorer.

Ett bakgrundsdokument har utarbetats inom ministeriet. Där behandlas sju faktaområden: utvecklingen av antalet studenter, arbetslöshet och matchning, studieintensitet och utbildningskvalitet, ECTS-poäng och studiekvalitet, avhopp samt interaktion mellan lärare och studenter. Enligt dokumentet är budskapet kristallklart – till år 2030 kommer antalet innevånare med en högre utbildning att öka med 40 procent jämfört med 2013. Det motsvarar 340 000 personer.

I bakgrundsdokumentet sägs att hittills har hälften av de examinerade fått en anställning i den offentliga sektorn. Den andelen kommer i framtiden att minska till 25 procent. Resterande del kommer att behöva hitta arbete i privata företag.

Ulla Tørnæs lyfter fram ett förslag som hon fått under sina hittills 60 dagar som minister. Det handlar om utveckling av mer flexibla masterprogram. Förslaget innebär att studenterna ska kunna arbeta deltid, parallellt med studierna. Det skulle medverka till bättre överensstämmelse mellan utbildning och arbetsliv.

Läs i University World News om den danska översynen av regelverk för högre utbildning

 


Ungdomar i Mellanöstern saknar hopp för framtiden

Ungdomarnas engagemang under den arabiska våren 2011 har övergått i en känsla av maktlöshet. Det visar den nyligen publicerade forskningsrapporten ”A Future in the Balance” från organisationen Norwegian Refugee Council (NRC). 

Över hela Mellanöstern domineras många ungdomars liv av brist på möjligheter till jobb och engagemang i sociala eller andra medborgerliga aktiviteter. De utsätts för trakasserier, utnyttjas och diskrimineras på olika sätt eller hindras från att flytta. Rapporten visar även att ungdomar känner att de får allt för lite stöd från myndigheter. Majoriteten av de tillfrågade ungdomarna känner att beslut om dem fattas av äldre personer. Kvinnorna uttrycker dessutom frustration över de könsnormer som finns i många arabiska länder. 

Det vi har sett är inte förvånande, men om det ignoreras kan konsekvenserna bli förödande. Det menar Laura Marshall, ansvarig för NRC:s ungdoms- och utbildningsprogram i Jordanien. Unga människor i denna region ser t.ex. få möjligheter till utbildning. De förpassas till samhällets baksida med maktlöshet och frustration som konsekvens. Vi är på väg att förlora en ungdomsgeneration, säger Marshall. 

NRC konstaterar att varje land i regionen har sina problem, men att de syriska ungdomarna visar störst frustration. Orsaken är trakasserier, avsaknad av officiell hemvist, utbildningsmöjligheter och jobb. De flesta ungdomarna talar om att samla ihop pengar så att de kan ta sig till Europa, trots de stora riskerna.

I rapporten lämnar NRC ett antal rekommendationer till hjälporganisationer och regeringar för att underlätta ungdomarnas situation. Hjälporganisationerna uppmanas att prioritera program för ungdomar, inklusive möjligheter till utbildning. 

Läs på Norwegian Refugee Councils webbplats om maktlösheten bland ungdomar i Mellanöstern

 


Oanvända medel hopar sig på universiteten i Norge

Norska universitet har 5,8 miljarder kronor i myndighetskapital (oanvända medel) stående och summan ökar. Nära två miljarder avser påbörjade, men inte slutförda projekt med finansiering från Kunnskapsdepartementet. Allra mest har Universitetet i Agder där närmare 30 procent av anslagna medel inte har förbrukats. Uppgifterna kommer från den s.k. Tillstandsrapporten för högre utbildning 2016 som regeringen nyligen lade fram.

Vid Høgskolen i Oslo og Akershus har situationen återkommande diskuterats i styrelsen. En stor del av de sparade medlen skulle användas under 2015, men det blev inte så mycket som planerat. Rektor Curt Rice framhåller att frågan har varit viktig i den interna styrningsdialogen, men att fördelningen av strategiska medel kanske sker för sent. Det kan vara en orsak till att enheterna inte hinner förbruka dem.

Universitetet i Agder (UiA) pekar på att det finns konkreta projekt för utveckling av campus. Dessa pågår och kommer att belasta resultatet för 2016 och 2017. Universitetet i Oslo har för sin del bl.a. avsatt 100 miljoner till forskningsinfrastruktur.

Från Kunnskapsdepartementets sida finns ingen absolut gräns för hur mycket sparade pengar lärosätena får ha. Istället görs individuella bedömningar utifrån de planer som lärosätena presenterar. Mellan 5 och 15 procent anser departementet vara en rimlig nivå. Överskrider lärosätena 15 procent görs extra granskningar.

I Tillstandsrapporten finns en rad andra uppgifter. Huvudnumret i år är avhopp och genomströmning. Statistiken visar t.ex. att situationen på masternivå är lite bättre än tidigare. På bachelornivå är läget dock oförändrat. Där är det bara 40 procent som blir färdiga inom den normerade tiden och många hoppar av tidigt.

Läs i tidningen Khrono från Høgskolen i Oslo og Akershus om könskvotering i Norge

 


Vilken roll spelar Kina i Afrika - partner eller imperiebyggare?

Det senaste decenniet har Kina anklagats för att exploatera Afrika, inte minst dess mineralindustri. Nu visar Kina intresse för att investera i afrikansk högre utbildning, ”ett område som utan tvekan är moget för investeringar”, menar Times Higher Education (THE) i en stor översikt. 

THE beskriver bl.a. att Kinas investeringar söder om Sahara totalt sett har ökat från nästan noll år 2004 till motsv. SEK 25 miljarder 2013. Framför allt gäller det utvinning av olja och andra ämnen, men även finansiella tjänster samt bygg- och tillverkningssektorn. Exempel på investeringar inom högre utbildning är särskilda lärosäten för kapacitetsuppbyggnad, stipendieprogram för både kinesiska och afrikanska studenter samt s.k. Konfuciusinstitut. Dock konstaterar THE att Kinas intresse här är betydligt mindre aggressivt än inom andra områden. 

Utmaningarna för Afrikas högre utbildning och forskning är enorma, allt ifrån avsaknaden av studieplatser till att många lämnar kontinenten för arbete och forskning i andra delar av världen. Hållbara lösningar för Afrika får dock inte komma från andra länder utan måste komma inifrån kontinenten genom samverkan, partnerskap och investeringar, menar THE.  Här spelar Kina såväl som andra länder en viktig roll för att lösa problemen i Afrika på afrikanskt vis. 

Kina har även börjat satsa mer på partnerskap med Afrika inom högre utbildning. Vid Forum för kinesiskt-afrikanskt partnerskap i Johannesburg i december 2015 lyfte t.ex. den kinesiske presidenten Xi Jinping fram tio områden för ökat samarbete de kommande tre åren. Till dessa hör ovan nämnda etablering av regionala yrkeshögskolor och lärosäten för kapacitetsuppbyggnad för att möta Afrikas brist på kvalificerad arbetskraft. 

Läs i Times Higher Education om vad kinesiska investeringar i högre utbildning betyder för Afrika


 


För unga akademiker kan tvärvetenskap vara ”kärriärsjälvmord” och postdoc kan vara onödig

Att satsa på tvärvetenskaplig forskning kan innebära självmord för unga forskares karriär. Det beror på att de viktigaste vetenskapliga tidskrifterna är högt specialiserade och att det inte finns särskilt mycket finansiering i Storbritannien för tvärvetenskap. Detta hävdar professor Ian Goldin vid University of Oxford. Han menar också att tvärvetenskap måste bygga på god ämneskunskap. Utan sådan är det inte troligt att forskarna kan hantera frågor som går över ämnesgränser.

En viktig orsak till problemen för tvärvetenskap i Storbritannien är enligt Ian Goldin att de nationella forskningsråden inte har någon expertis på området. De vet inte om de som ingår i forskargrupperna är ledande inom sina områden och de kan inte avgöra om projekten är innovativa. Av de tvärvetenskapliga tidskrifterna är få högt rankade, vilket gör det mycket svårt för unga akademiker att få genomslag.

I USA hävdar en ny studie att de som doktorerat inom naturvetenskap ofta planerar en tid som postdoc utan att fundera över om det är nödvändigt eller ens fördelaktigt för dem. Studien har följt upp närmare 6 000 doktorander från 39 forskningsintensiva universitet.

I studien efterlyses mer uppmärksamhet ifråga om karriärplanering bland såväl studenter som dem som finansierar postdoc-anställningar. Författarna menar också att information om arbetsmarknaden såväl inom som utanför akademin måste bli bättre. Ett tecken på bristande information är att trots en svag efterfrågan på forskare, fortsätter antalet som söker postdoc att vara högt. Svaren på undersökningens enkät visar också att många tror att det krävs minst ett år som postdoc för att kunna få anställning som forskare på doktorsnivå.

Läs i Times Higher Education om risker för unga akademiker att satsa på tvärvetenskap

Läs i Inside Higher Education om bristande karriärvägledning för doktorander

 

 

Nyheter i korthet


USA: I universitetens marknadsföring sitter det ofta tre studenter under ett träd

Reklamen för universitet och högskolor världen över är sinsemellan förvånansvärt lika. Förutom korta och kärnfulla ord eller meningar finns stora likheter i bilderna; studenter (ofta tre) under träd, studenter som kastar frisbee eller studenter i labbrockar. Lärosätena vill att varumärket ska vara slående, livfullt och skapa en positiv känsla. Därför går det mode i slogans och uttryck, för närvarande är orden ”we are” populära, som i ”We are Penn State”, konstaterar chefen för PR-firman Finn Partners. 

Läs i Inside Higher Education om marknadsföring av universitet och högskolor världen över

 


Storbritannien: Intresset för sandwich-kurser ökar

Intresset för s.k. sandwichkurser som blandar akademiska studier med praktik ökar i England. En orsak kan vara att studenter från dessa utbildningar har lättare att få arbete än andra studenter. Intresset ökar trots att utbildningarna är dyrare än andra. Praktiken är ett år och är förlagd till kursens andra år. Under läsåret 2014/15 deltog mer än 150 000 studenter i dessa kurser, 2009/10 var antalet drygt 110 000. Kurserna är särskilt populära bland studenter med icke-akademisk bakgrund. 

Läs i Times Higher Education om Sandwich-kurser i Storbritannien

 


Ryssland: Näringslivet kräver bättre kvalitet i den högre utbildningen

De största arbetsgivarna i Ryssland kräver att universiteten förändrar sina kursplaner. Bakgrunden är att en mycket stor andel av dem som tar examen idag går ut i arbetslöshet. Officiell statistik för Moskva visar t.ex. att hälften av de unga med en akademisk examen är arbetslösa. Det beror till stor del på att efterfrågan på den kompetens som universitetsutbildningarna ger är mycket låg. Det beror enligt flera bedömare i sin tur på bristande analys av vad arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar.

Läs i University World News om ryska näringslivets krav på högre utbildningskvalitet

 


Danmark: Den hårt kritiserade fremdriftsreformen modifieras

Kraven på avklarade poäng sänks och inga tvångsregistreringar till kurser ska göras. Universitetet ska förbättra sin ”varudeklaration” av kurserna, bl.a. om hur studenterna ska få återkoppling på sina insatser. Det är några av förändringarna av den s.k. fremdriftsreformen vid Köpenhamns universitet (KU). Reformens mål att korta ned studietiderna kvarstår. Reformen infördes av regeringen 2013 men efter hård kritik från studenterna fick universiteten i uppdrag att modifiera den.  Modifieringarna på KU har förhandlats fram tillsammans med studentkåren. 

Läs i tidningen Universitetsavisen om modifiering av fremdriftsreformen

 

 

 

Från redaktionen

Kära läsare – vi har inte kastat in handduken ännu. Meddelandet om att det skulle vara uppehåll i utgivningen förra veckan glömdes bara bort. Vi ber om ursäkt för det.

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |