Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:17

2016-05-20

Innehåll

Bättre kontroll av Norges privata högskolor

Kontrollen av privata högskolor och yrkeshögskolor (fagskoler)ska skärpas. Det skriver den norska regeringen i en rad förslag som nu går ut på remiss. Förslagen bygger på en rapport som lämnades i december 2014 av en expertgrupp.

Regeringen menar att de flesta huvudmän bedriver verksamheten på ett bra sätt. Dock behövs skärpt kontroll av att de statliga bidragen verkligen kommer studenterna till del, säger kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksen. Till förslagen hör att dagens förbud, som innebär att vinst inte får tas ut av dem som får statligt bidrag, ska fortsätta. De lärosäten som inte tar emot statligt bidrag men tar ut studieavgifter, kan eventuellt undantas från vinstförbudet.

Ett annat förslag är att alla privata högskolor och yrkeshögskolor ska drivas som aktiebolag eller stiftelser. Syftet är att skapa större öppenhet omkring lärosätenas ekonomi och underlätta myndigheternas tillsyn och kontroll. Kunnskapsdepartementet har redan inrättat en ny tillsynsenhet för detta arbete. I remissen ingår frågor om huruvida denna enhet ska flyttas ut från departementet.

Regeringen vill precisera vad det innebär i praktiken att statligt stöd ska ”komma studenterna till del”. Den instämmer därför i expertgruppens förslag om begränsningar av hur sådant stöd får användas. Det ska bara kunna användas till den del av verksamheten som avser av staten granskad och godkänd utbildning. Därför ska redovisningen ske separat för denna verksamhet. Det kan också bli så att verksamhet med statligt stöd måste drivas i en separat organisation.

Läs på den norska regeringens webbplats om förslag om kontroll av privata högskolor
 


Nya privata lärosäten i Storbritannien kan få universitetstatus direkt

Nystartade lärosäten kan komma att få examensrättigheter som universitet redan från första dagen. Det skriver den brittiska regeringen i sin nya vitbok om högre utbildning. Syftet är att föra in konkurrens i sektorn. Det ska ske genom nya utmanar-lärosäten som kan erbjuda billigare och mindre traditionella kurser.

Möjligheten att snabbt få universitetsstatus är enligt tidningen the Guardian kopplad till regeringens frustration över stelbentheten hos de etablerade universiteten. Enligt regeringen erbjuder dessa bara konventionella grundutbildningar och de flesta tar årligen, i England, ut studieavgifter på 9 000 pund (motsv. SEK 108 000). Utmanar-lärosätena förväntas vara såväl privata, vinstdrivande, anordnare som befintliga anordnare av s.k. further education (nivån över gymnasieskola men under universitet).

Enligt universitetsminister Jo Johnson kommer de nya lärosäten som får starta att hålla mycket hög kvalitet. Kvaliteten ska säkras genom det nya regelverk som ska införas. Det sker bl.a. genom en ny myndighet, Office for Students, som ska granska utbildningskvalitet m.m.

I vitboken skisseras en ny modell för utvärdering av undervisningen, ett “teaching excellence framework” (TEF). Detta har diskuterats en längre tid men läggs först nu fram som förslag. Till skillnad från vad som sagts tidigare verkar det nu inte finnas någon koppling till möjligheten för lärosätena att höja studieavgifterna.

Julia Goodfellow, ordförande i universitetens intresseorganisation Universities UK (UUK) säger att nya utbildningsanordnare måste nå upp till samma standard som befintliga lärosäten i Storbritannien. Resultaten av regeringens tidigare försök att uppmuntra nya lärosäten har varit blandade. Uppenbar bluff har avslöjats och kvalitetskontrollen har varit minimal.

Läs i the Guardian om regeringens vitbok om högre utbildning
 


Frankrike ska minska byråkratin omkring forskning och högre utbildning

Regelverket för styrning av högre utbildning och forskning ska förenklas. Fler doktorander och forskare ska rekryteras via företag och offentlig sektor. Lärosätena ska få stöd för att utveckla egen finansiering och därmed ökat oberoende i förhållande till staten. Satsningar ska göras på samhällsvetenskap och på digitalisering av den högre utbildningen. Allt detta finns högt på att-göra-listan för Frankrikes minister för högre utbildning och forskning, Thierry Mandon.

Nyligen presenterade ministern 50 åtgärder för att minska administrationen för landets forskare. Till åtgärderna hör en enklare process för ansökan om forskningsanslag, liksom för bedömning av dessa. De utvärderingar av beviljade projekt som görs under arbetets gång ska också förenklas.

När det gäller finansiering av den högre utbildningen utgör det snabbt ökande antalet studenter ett problem. Antalet ökar med 3–4 procent årligen eftersom alla som söker också tas in. Även forskningsfinansieringen diskuteras, bl.a. utifrån att regeringen årligen avsätter fem miljarder euro (motsv. SEK 46,5 miljarder)i form av skattelättnader till företag för att de ska öka sina satsningar på forskning. Frågan är nu, säger ministern, om det är väl använda pengar med tanke på att inga jobb skapas inom området.

Thierry Mandon säger att regeringen vill gjuta nytt liv i samhällsvetenskapen. Om kontakterna med naturvetenskap och teknik, liksom med ledare inom näringsliv och politik intensifieras kommer mycket värde att skapas. Det har blivit tydligt i samband med analyser av terroristattackerna i Paris. Regeringen ska lansera ett nytt forskningsprogram där experter inom samhällsvetenskapen samlas, bl.a. demografi, antropologi och geografi.

Läs i Nature en intervju med Frankrikes minister för högre utbildning och forskning
 


Norge satsar 96 miljoner på forskning om forskning

Norges forskningsråd ska finansiera två projekt om effekten av forskning och hur samhället kan få tillbaka mer av de pengar som investeras i denna.

Två forskningscentra får dela på 96 miljoner norska kronor (ung. detsamma i SEK). Det ena, Centre for Research Quality and Policy Impact Studies (R-Quest), ska undersöka vad som kännetecknar och främjar forskning av hög kvalitet samt hur denna forskning påverkar samhället. Det andra, Oslo Institute for Research on the Impact of Science (OSIRIS), ska undersöka hur forskning skapar effekter i samhället. Fokus ska ligga på hälsa, politiskt beslutsfattande (politikkutforming), ekonomi och innovation.

Kunnskapsministern Torbjørn Røe Isaksen menar att satsningen ska ge ökade kunskaper om hur forsknings- och innovationspotentialen kan utnyttjas för att öka välfärden och tillväxten. Enligt Isaksen ska de nya centra som bildas bidra till att landet får ut det mesta möjliga av statliga forskningsmedel. Samtidigt ska de öka förståelsen av vilka processer som skapar kvalitet i forskningen, säger Isaksen.

Arvid Hallén vid Norges forskningsråd konstaterar att offentliga medel till forskning och innovation ökat. Det gör att också behovet av att dokumentera resultat och effekter av dessa investeringar ökar. Forskningsrådet menar att forskningsmiljöer i Norge är mer fragmenterade än i de andra nordiska länderna. De är dessutom mindre internationellt orienterade och mindre citerade. Därför behövs denna satsning.

Magnus Gulbrandsen, chef för OSIRIS, konstaterar att det är oerhört svårt att mäta effekterna av forskning. Det beror till stor del på att effekterna ofta är indirekta. En annan utmaning, menar han, är tidsperspektivet. Det kan ta upp till 50 år innan effekterna av forskning syns.

Läs på Norges forskningsråds webbplats om satsningen kring forskning om forskning
 


Reformering av universiteten i Burma blir en enorm uppgift

Decennier av brutalt militärstyre i Burma har förstört landets universitetssystem. Fram till militärkuppen ansågs det höra till Asiens bästa.

Finansieringen av högre utbildning har varit minimal, undervisningen har byggt på utantill-lärande och distansutbildning har uppmuntrats. Det senare innebär att studenterna bara kommer till campus för tentamina. Syftet med åtgärden var att undvika att studenterna organiserade sig. Studentkårer var förbjudna och styrning via myndigheter gjorde slut på lärosätenas självständighet. Två tredjedelar av landets 169 lärosäten lades under direkt styre av respektive ministerium.

Mellan 1988 och 2010 byggdes tio universitet i utkanterna av Rangoon. Ett exempel är the University of West-Rangoon. Lärosätet är svårt att nå och utgör ingen inbjudande studiemiljö. Universitetsområdet kan bara nås via en ingång som bevakas av säkerhetsvakter. Byggnaderna är nedgångna och den yttre miljön är karg och tom. Universitetet saknar studentbostäder.

För närvarande finns ca 600 000 studenter i Burma. Två tredjedelar av dessa studerar enligt ovan nämnda modell för distansutbildning. Studenterna har nu börjat organisera sig igen och ställer krav på en rad reformer. Kraven ledde för en tid sedan till stora protester och dussintals studenter fängslades. Dessa har nu släppts av den nya regeringen.

Den nya regeringen har länge haft reformering av utbildning som sin högst prioriterade åtgärd. Under den förra, halvcivila, regeringen ökade finansieringen till 11 procent av statsbudgeten och samarbete med utländska universitet, bl.a. Oxford University, inleddes. Enorma insatser krävs dock fortfarande. En åtgärd blir enligt regeringen att rekrytera mer kvalificerade lärare och förbättra undervisningsresurserna, inte minst bibliotek och laboratorier. För detta krävs dock en ytterligare utökad budget.

Läs i den burmesiska tidningen Irrawaddy om landets universitetssystem
 


Fokus på snedrekrytering i flera länder

Bara två engelska universitet har satt upp mål för att öka rekryteringen av män till sin grundutbildning. Det visar Higher Education Policy Institute (Hepi) i en ny rapport.

Enligt statistiken hade, när tiden för ansökan gick ut i mitten av januari, ca 340 000 kvinnor och ca 250 000 män sökt till högre utbildning. Skillnaden mellan könen var den största någonsin. Förutom gapet i antal sökande syns snedfördelningen också i andelen avhopp och betyg i avlagda examina.

Trots den generella skillnaden till kvinnornas fördel, finns det områden där män dominerar. Det gäller antagning till de mest prestigefyllda lärosätena, Cambridge och Oxford, antagning till naturvetenskapliga och tekniska studier och till forskarutbildning. Dessutom får män högre lön efter examen.

Rapporten konstaterar att en trend mot liknande snedfördelning finns i andra utvecklade länder. Enligt OECD utgör kvinnor majoriteten av antagna studenter i 28 studerade länder. Undantag utgör Mexiko, Saudi Arabien, Schweiz och Turkiet.

Till de åtgärder Hepi rekommenderar hör ” “Take Our Sons to University Day”, insatser för män från missgynnade familjer och mål för rekrytering av män.

I Kanada pekas rekryteringen av forskare ut som ett misslyckande. De mål som satts upp nationellt för rekrytering inom fyra särskilda områden har inte uppnåtts. Det gäller kvinnor, minoriteter, funktionshindrade och urbefolkningar. Styrelsen för the Canada Research Chairs program (CRC) uppmanar nu lärosätena att arbeta hårdare för att nå målen.

De nationella målen är beräknade utifrån hur många kvalificerade akademiker som finns inom var och en av de fyra grupperna. I en elitversion av CRC-programmet med 25 medlemmar finns bara en kvinna.

Läs i Times Higher Education om snedrekryteringen till engelska universitet

Läs i the Globe and Mail om rekrytering av forskare i Kanada
 

 

Nyheter i korthet 


Europa: Nya visumregler för studenter och forskare

Europaparlamentet har beslutat om ett nytt student- och forskardirektiv för tillträde till och bosättning i EU. De nya reglerna gör det lättare för medborgare i tredje land att studera och forska vid universitet inom EU. Reglerna innebär bl.a. rättighet att stanna upp till nio månader efter examen för att hitta arbete eller starta företag. Vidare ska det bli enklare att flytta inom EU, t.ex. för en utbytestermin och forskare ska kunna ta med sin familj under tiden i Europa.

Läs i University World News om EU:s nya visumregler
 


Japan: Vetenskapliga konferenser under falsk flagg

Vetenskapliga konferenser av tveksam kvalitet är ett stort problem i Japan. Det arrangeras många sådana s.k. predatory conferences, där avgiften ofta är mycket hög. Vidare accepteras alla bidrag, ofta efter en endast summarisk granskning. Till konferenserna luras unga akademiker för att presentera sin forskning. De därmed riskerar inte bara pengar utan också sitt rykte. Konferensanordnarna lånar lokaler av universitet och betalar minimala arvoden till talare. Talares namn eller identitet används dock gärna i reklam för andra konferenser.

Läs i Japan Times om vetenskapliga konferenser i vinstsyfte
 


Storbritannien: Anklagelser om antisemitism splittrar studentorganisation

Studentkåren vid University of Lincoln lämnar nu the National Union of Students (NUS). Det är den första kår som bryter sig loss, men kampanjer pågår vid bl.a. Newcastle University och University of Exeter. Motivet för åtgärderna är uttalanden från den nyvalda ordföranden för NUS, Malia Bouattia. Hon anklagas för tidigare antisemitiska uttalanden och för stöd till radikala grupper. Bouattia är den första färgade ordföranden för NUS, tillika den första muslimen.

https://www.timeshighereducation.com/news/lincoln-breaks-away-nus-after-bouattia-election
 


USA: Ökad satsning på medborgarutbildning

Minst två kurser i medborgarkunskap (civic learning)måste alla studenter vid California State University i Los Angeles (Cal State) läsa från och med hösten. Kurserna ska bl.a. innehålla workshops och problemlösning i samarbete med icke vinstdrivande, lokala, organisationer. Cal State ansluter sig därmed till ett växande antal lärosäten som lyfter fram det medborgerliga engagemanget i sina kursplaner. Utvecklingen är ett svar på behovet av att fullfölja universitetens historiska och grundläggande uppgift säger företrädare för Cal State.

Läs i Inside Higher Education om medborgerlig utbildning i USA
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |