Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:19

2016-06-03

Innehåll

Turkiet planerar förbud mot politisk aktivitet bland universitetslärare

Regeringen i Turkiet försöker kväva politisk aktivitet bland forskare och lärare vid landets universitet. Det ska ske genom en lag som stramar åt universitetens disciplinära system. Vissa aktiviteter ska förbjudas, bl.a. medlemskap i politiska partier, politiskt arbete och att stödja terror eller söndring (division). Det rapporterar tidningen Hurriyet Daily News.

Lagförslaget kan kopplas till en våg av brottsutredningar, arresteringar och avskedanden som skett sedan januari i år. Då undertecknade 1 128 lärare och forskare från 89 universitet ett upprop som kritiserade militära operationer i sydöstra Turkiet. Uppropet, från gruppen Academics for Peace, manade till samtal för att hitta fredliga lösningar på kurdfrågan.

Enligt Academics for Peace har brottsutredningar öppnats mot drygt 150 personer och administrativa utredningar mot drygt 500. Vidare har 38 häktats och 30 har avskedats. De anklagelser som framförts har bl.a. gällt spridande av propaganda för terrorism, uppmaningar till hat och våld samt förolämpning av turkista myndigheter och den turkiska republiken. I lagförslaget specificeras fyra slags straff: reprimand, löneavdrag, uppskjuten befordran och avstängning från arbetet.

Enligt regeringens förslag ska Turkiets myndighet för högre utbildning, YÖK, svara för de disciplinära utredningarna. Förslaget är enligt nätverket Scholars at Risk ett frontalangrepp mot universitetens autonomi och mot den akademiska friheten. Det skulle, om det genomfördes, förorsaka en flykt av akademiker(brain drain) från landet.

Den turkiska konstitutionen garanterar universiteten autonomi och akademisk frihet. YÖK meddelade emellertid i januari att uppropet har skapat en allmän misstänksamhet mot den akademiska världen. Antalet som har undertecknat uppropet har nu ökat till över 2 000.

Läs i University World News om ett lagförslag riktat mot den akademiska friheten i Turkiet
 


Brittiska FutureLearn först ut i Europa att erbjuda akademiska poäng för moocar

FutureLearn, den brittiska plattformen för moocar, har börjat erbjuda program som ger akademiska poäng och kan leda till en examen. Systemet gör det möjlighet för studenterna att prova på kurser utan att betala. Vill de gå vidare och genomföra en hel utbildning tas en avgift ut. Dock behöver studenten inte betala för de kurser som genomförs under det första studieåret.

University of Leeds är först ut och erbjuder ett antal miljöinriktade kurser. Kurserna är värda tio högskolepoäng vardera och kan läggas ihop till en kandidatexamen i geografi. The Open University, som äger FutureLearn, erbjuder för sin del 30-poängskurser som kan leda till en MBA.

Kurserna blir alltså gratis att genomföra, men för att få poäng måste studenten betala för ett kursintyg (certificate of achievement). Intygen kostar mellan 39 och 59 pund vardera (motsv. SEK 460–700). Till detta kommer en avgift för att få genomföra ett avslutande examensprov.

Rektorn vid University of Leeds, Sir Alan Langlands, menar att kurser on-line kan visa sig vara ett bra verktyg för rekrytering av studenter till utbildningar som ges på campus. När det är dags att rekrytera studenter 2018 kommer huvuddelen att vara födda efter år 2000, konstaterar han. Många av dessa kommer att ha en annan inställning till högre utbildning än dagens studenter. De vill ha utbildning av hög kvalitet samtidigt som de vill stor flexibilitet, både ifråga om hur och var de vill studera, menar Langlands.

FutureLearn kommer även att erbjuda mer yrkesinriktade moocar. Det ska ske i samarbete med University of Birmingham och Queensland University of Technology i Australien.

Läs i Times Higher Education om moocar som ger akademiska poäng
 


Kina stiger snabbast i rankning av nationella högskolesystem

USA, Schweiz, Danmark, Storbritannien och Sverige är de fem länder som har de bästa systemen för högre utbildning. Det visar den årliga rankningen från organisationen Universitas 21. Finland, Nederländerna, Singapore, Kanada och Australien tillhör också de tio främsta.

I rankningen ingår 50 länder som värderas utifrån 25 variabler. Dessa är standardiserade för befolkningens storlek. Länderna rangordnas totalt och inom fyra områden: resurser, ”politisk miljö” (environment), samverkan (connectivity) och resultat.

Det land som har förbättrat sin placering mest är Kina, som jämfört med förra året stiger fyra placeringar från plats nummer 30. Också sett över de senaste fyra åren är det Kina som har klättrat mest på rankningen, med totalt tolv placeringar. Andra länder som har klättrat snabbt är Sydafrika med nio placeringar och Storbritannien med sex. Det största fallet noteras för Kanada som sjunker tre placeringar till plats nio, och Bulgarien som sjunker fem placeringar till plats 48.

När den totala rankningen för 2016 justeras för ländernas ekonomiska utveckling är det Storbritannien som toppar listan. Därefter följer Serbien, Danmark, Sverige, Kina, Finland, Sydafrika, Portugal, Kanada och Nya Zeeland. Indien placerar sig då på 15:e plats och USA på 16:e.

Enligt rapporten från Universitas 21 har medianen för den andel av ländernas BNP som går till högre utbildning under fyraårsperioden ökat från 1,10 procent till 1,19 procent. Andelen som går till forskning har dock fallit, från 0,40 procent till 0,35 procent. Samtidigt har resultatet av forskningen, räknat som antalet vetenskapliga artiklar, ökat. Medianen för antalet publicerade artiklar per miljon innevånare har ökat med närmare 50 procent, från 1 000 till 1 500.

Läs i University World News om rankningen av nationella högskolesystem
 


Forskningens situation i Schweiz påverkar den allmänna opinionen

Den Schweiziska delen i EU:s forskningsprogram Horizon 2020 har minskat från 3,2 till 1,8 procent. Det oroar den allmänna opinionen i Schweiz. Två år efter att befolkningen röstade för en mer restriktiv invandringspolitik märks nu en omsvängning mot en mer pragmatisk hållning.

Trots att Schweiz inte är medlem i EU har landet haft stora inkomster från EU:s forskningsprogram. Det ändrades dock radikalt efter folkets ja till minskad immigration. Effekterna börjar nu bli allmänt kända. En nyligen genomförd undersökning visar att fyra av fem innevånare uppfattar Horizon 2020 som mycket viktigt för landet.

Inför folkomröstningen försökte universiteten föra fram vad en striktare invandringspolitik skulle få för effekter. Analytiker menar dock att de gav sig in i debatten alldeles för sent. Det var bara de sista två veckorna innan omröstningen som de hördes. Istället framfördes i debatten att det inte skulle bli några problem. Schweiz skulle få EU att acceptera den hårdare linjen ifråga om immigration.

I undersökningen, som gjordes på uppdrag av den farmaceutiska industrin, deltog 2 500 personer. Av dem svarade 71 procent att Horizon 2020 var viktigt för företagen i Schweiz och omkring 60 procent angav att programmet var viktigt för landet generellt sett. Det noteras också att endast åtta procent svarade ”vet ej” på frågan om programmet var viktigt eller ej. Det ska jämföras med att vid folkomröstningen var den allmänna kännedomen om Horizon 2020 närmast noll.

Förhandlingar med EU har pågått sedan folkomröstningen för två år sedan. De är nu lagda på is i väntan på resultatet av den brittiska omröstningen om Brexit, den 23:e juni.

Läs i University World News om hur kännedomen om Horizon 2020 ökat i Schweiz
 


Inte uppenbart att avgiftsfrihet har breddat rekryteringen i Skottland

I Skottland är sannolikheten att ungdomar från gynnade (advantaged) samhällsgrupper ska gå direkt från gymnasieskola (motsv.) till universitet fyra gånger så hög som för dem från missgynnade grupper. I England är motsvarande värde 2,4 gånger och i Wales och Nordirland ca tre gånger. Enligt en ny rapport visar detta att avgiftsfriheten inte uppenbart har varit en fördel för Skottland ifråga om breddad rekrytering.

Rapporten, från University of Edinburgh, hävdar att skillnaderna beror på konkurrens. I England får lärosätena ta ut höga avgifter och det finns ingen övre gräns för antalet platser de får inrätta. Detta har medfört en kraftig utbyggnad av sektorn. I Skottland har motsvarande utbyggnad inte skett. Den ökade konkurrens som detta har medfört har varit mest negativt för studenter från missgynnade samhällsgrupper. De har enligt rapporten mindre chans att få de bästa skolbetygen.

Många ungdomar i Skottland påbörjar en högre utbildning inom högskolesektorn (colleges). Läsåret 2013/14 var andelen drygt 20 procent, jämfört med sex procent i England. Av dem som fullföljer sin högskoleutbildning (Higher National qualifications) i Skottland, är det 47 procent som går vidare till universitet. De har dock svårt att komma in på prestigefyllda lärosäten.

Det är dessutom bara hälften av dem som går över till universitet som får tillgodoräkna sig hela sin högskoleutbildning. De övriga måste repetera och kan därför behöva studera fem eller sex år för att få en universitetsexamen (honours degree).

Rapportens författare menar att om avgiftsfriheten ska behållas i Skottland måste tillträdesfrågan få mer uppmärksamhet. Kanske bör t.ex. vissa platser reserveras för ungdomar från missgynnade grupper.

Läs i Times Higher Education om skillnader i breddad rekrytering inom Storbritannien
 


Forskningsrådet i Norge kartlägger vilka bidrag humaniora ger till samhället

Det norska forskningsrådet utvärderar just nu landets humaniora-forskning. Nyligen skickade lärosätena in exempel på sina konkreta bidrag till samhället. Utvärderingen berör närmare 2 300 forskare och 100 forskargrupper vid 37 lärosäten.

Forskningsrådet har engagerat 54 internationella ämnesexperter i åtta paneler för att utvärdera kvaliteten i forskningen. De ska granska närmare 170 exempel på forskningens bidrag till samhället. Utöver exemplen ingår också information om den forskande personalen, vetenskaplig publicering och koppling mellan forskning och utbildning som underlag för utvärderingen.

De exempel som har lämnats in visar hur humaniora-forskningen har påverkat allt från utformning av informationsteknologi till ny förståelse av latin. Det exempel som utan tvekan har fått mest uppmärksamhet i media är 22:e juli-centrat. Där är forskningen bl.a. inriktad på hur tragedin den 22:e juli 2011 presenteras och tolkas i det offentliga rummet.

Från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet lyfts tvärvetenskap fram som den gemensamma nämnaren för de inlämnade bidragen. Humaniora samverkar genom viktig kompetens med medicin, teknologi, klimat och energi. Universitetet i Oslo (UiO) påpekar att deras forskning haft direkt påverkan på policyutveckling. Ett exempel är projektet ”Skrivehjul” vars resultat nu används systematiskt i det norska skolväsendet.

För UiO har arbetet med att ta fram exempel på bidrag till samhället varit en mycket nyttig övning säger Thorbjørn Nordbø. Vi har tvingats att presentera vår forskning på ett sätt som vi inte är vana vid. Vi kommer att använda exemplen som inspiration för bl.a. en egen portal på internet. Där ska vi presentera vilken nytta för samhället som vi har bidragit med.

Läs på Norges forskningsråd webbplats om utvärderingen av humaniora-forskning
 

 

Nyheter i korthet


Europa: Romerna är den glömda minoriteten inom högre utbildning

Endast en mycket liten andel av romerna deltar i högre utbildning. Totalt i Europa finns 10–12 miljoner romer. I Storbritannien deltar ca tre procent av gruppen i högre utbildning och i Spanien två procent. I Central- och Östeuropa, där de största koncentrationerna av romer finns, är andelen bara en procent. I dessa delar av Europa är medvetenheten om romernas situation dock relativt sett högre. Vissa universitet tillämpar positiv särbehandling av romer och andra har särskilda förberedelseprogram.

Läs i Times Higher Education om universitetsutbildning för romer
 


Taiwan: Tomma platser för första gången vid Taiwans universitet

Antagningen till universitet i Taiwan visar det största gapet någonsin mellan antal platser och antal antagna. Resultatet är tomma platser. Det är landets låga födelsetal som nu drabbar högre utbildning. Regeringen har varit medveten om detta sedan 1998 då födelsetalen i landet drastiskt minskade. De små kullarna drabbade låg- och mellanstadiet 2004, högstadiet 2010, gymnasiet 2013 och nu alltså den högre utbildningen. Effekten kan bli att en fjärdedel av universiteten har försvunnit år 2025, säger Utbildningsdepartementet.

Läs i China Post om det låga antalet sökande och antagna vid Taiwans universitet
 


Storbritannien: Regeringen samlar forskning och innovation under en myndighet

Den brittiska regeringen slår samman sju forskningsråd till en ny myndighet, UK Research and Innovation (UKRI). Myndigheten ska finansiera forskning och innovation inom alla vetenskapliga discipliner. Budgeten för UKRI beräknas bli sex miljarder pund (motsv. SEK 72 miljarder). Syftet med sammanslagningen är att skapa ett integrerat system för finansiering av forskning och innovation. Samtidigt ska det bli lättare att koordinera och finansiera tvärdisciplinär forskning. Myndigheten kommer att sortera direkt under utbildningsministern ifråga om såväl uppdrag som budget.

Läs på webbplatsen för nyhetsbyrån Science Business om en ny myndighet för forskning och innovation i Storbritannien
 


USA: Resultatbaserad finansiering bra i teorin men inte för högre utbildning

Finansiering av högre utbildning baserat på redovisade resultat är sällan effektivt. Det hävdar en ny rapport i USA. Omkring 35 av landets delstater använder eller utvecklar sådana system för finansiering. De mått som används är bl.a. andel studenter som tar examen och antal uttagna examina. I teorin är det en bra modell säger studiens författare. Den fungerar dock bäst i situationer som är icke-komplexa och där uppgifterna är rutinartade att utföra och målen är oomtvistade.

Läs i Inside Higher Education om kritik mot resultatbaserad finansiering
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |