Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:21

2016-08-26

Innehåll

Sju punkter för en bättre norsk lärarutbildning

En av de största utmaningarna för den norska lärarutbildningen är skillnaderna mellan de olika utbildningarna. Flera skillnader är uppenbara. Det gäller bl.a. kompetensen hos lärarutbildarna, avhoppen bland studenterna, antagningen och studenternas examensresultat. Det säger Thomas Dahl, professor vid NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet) och ordförande för den expertgrupp som nyligen lade fram sin rapport om lärarrollen.

Thomas Dahl menar att kunskapen om skillnaderna mellan olika utbildningar är för liten, liksom kunskapen om hur respektive utbildning är upplagd. I rapporten är utbildningen en av flera frågor som behandlas. Expertgruppen påpekar att lärarutbildningen är den utbildning som fått utstå flest reformer. Den reform som träder i kraft 2017 är den femte reformen på 25 år.


En huvudpunkt när det gäller lärarutbildningen är att den måste stärkas och bli mer professionsinriktad och forskningsbaserad. Samtidigt måste den komma närmare vardagen i klassrummet. Inom denna ram lägger gruppen fram sju konkreta förslag: Stärk samarbetet mellan den högre utbildningen och skolorna, stärk uppföljningen av de nyexaminerade lärarna, stärk lärarnas kontinuerliga professionella utveckling, stärk studenternas kompetens och färdigheter för att arbeta i ett professionellt sammanhang, skapa tjänster där tiden delas mellan universitet och skola, utred den nationella styrningen av lärarutbildningen och säkra den regionala rekryteringen till läraryrket.

I en kommentar till expertgruppens förslag säger Thomas Dahl att det som sker på campus och det som sker i skolan ofta framstår som helt separerat från vartannat. Lärarutbildningen har inte alltid kunskap om de problem som finns i skolorna och många skolor är för lite intresserade av lärarutbildningen.

Läs i nättidningen Khrono om sju förslag för en bättre lärarutbildning
 


Tillgänglighet och kvalitet kan bibehållas samtidigt som kostnaderna minskas

En grupp lärare vid University of North Carolina at Greensboro i USA har utvecklat en metod för att kunna hantera den s.k. järntriangeln (the iron triangle). Denna består av de tre faktorerna kvalitet, kostnad och tillgänglighet. Den traditionella synen på högre utbildning är att om någon av de tre faktorerna förändras så påverkas de andra två. Om t.ex. kostnaderna sänks så kan fler studenter ha råd att ta del av utbildningen, men kvaliteten kan bli sämre.

Lärargruppen har reviderat fyra kurser utifrån en modell de kallar CRAFT. Den bygger på att se över innehåll och byta ut föreläsningar mot aktivt och omvänt (flipped) lärande i grupp. Projektet var inriktat på kurser där en hög andel studenter hoppade av eller fick mycket låga betyg.

En av kurserna, Ethical Issues in Business, hade tidigare 40 studenter som träffades under 50 minuter tre gånger i veckan. Föreläsningar upptog två av dessa tillfällen. I den nya modellen träffas studenterna en gång per vecka. Detta tillfälle ägnas åt arbete i grupp för bl.a. redovisningar, diskussioner och andra former av aktivt lärande. Eftersom studenterna träffas mer sällan har antalet studenter kunnat öka till 90.

En uppföljning av projektet har visat att studenterna i de flesta av de förändrade kurserna fick högre betyg än studenter på motsvarande kurser som byggde på föreläsningar. De kände sig också mer engagerade i den nya kursformen. Samtidigt kunde universitetet ta emot fler studenter på de aktuella kursrna. Lärarna menade att deras arbetsbörda var oförändrad, åtminstone efter själva utvecklingsfasen. De ville också fortsätta att undervisa enligt den nya modellen.

Läs i Inside Higher Education om en modell för att revidera kurser
 


Smarta mobiltelefoner ökar tillgången till högre utbildning i Kenya och resten av världen

Potentiella studenter med smarta telefoner kommer snart att kunna få tillgång till och genomföra universitetsstudier. Det gäller oavsett var i världen de befinner sig. Det ska ske genom ett nytt initiativ från Daystar University i Kenya och det Silicon Valley-baserade utbildningsföretaget One University Network Inc. De lanserar tillsammans vad som betecknas som världens första mobiltelefonbaserade program som leder till examen.

Den nya plattformen, Daystar Mobile, startar den 5:e september genom en bachelor-utbildning med inriktning på utbildningsvetenskap. Målgruppen är redan yrkesverksamma lärare som arbetar på nivåer motsvarande grundskolan men som saknar tillräcklig pedagogisk utbildning. I målgruppen ingår även sökande med tillräckliga betyg, men som pga. platsbrist inte kunde antas till ordinarie lärarutbildning.

De som söker till den nya utbildningen skickar in sina dokument via e-post till ett kontaktcenter eller ansöker direkt online. Vid registrering får deltagarna en länk för att ladda ner en applikation från Google Play så att de kommer åt utbildningsmaterial. Detta inkluderar videoinspelningar, kurslitteratur och interaktiva övningar. En heltäckande kursavgift täcker utbildningsmaterial, examination, tillgång till bibliotek m.m. Deltagarna kan också få kontakt med de lärare vid Daystar som ansvarar för kursen. Efter fullföljd kurs ska deltagarna genomgå tentamina i särskilda testcentrum.

Att samarbetet utgår från Kenya hänger samman med att landet har en väl utvecklad kultur för smarta telefoner. Miljontals innevånare använder t.ex. telefonerna för att skicka pengar.

Läs i University World News om telefonbaserade universitetsexamina
 


Brittiska regeringen garanterar finansiering av landets EU-projekt efter Brexit

Den brittiska regeringen kommer att garantera finansiering av de forskningsprojekt som nu har finansierng direkt från EU, bl.a. via programmet Horizon 2020. I ett meddelande från finansminister Philip Hammond sägs att “the treasury will underwrite the payments of such awards, even when specific projects continue beyond the UK’s departure from the EU”.

Garantierna gäller projekt som fortsätter efter att Storbritannien har lämnat EU. Liknande garantier ges för stöd till jordbruket och för fonder som avser struktursatsningar och investeringar. För närvarande tar Storbritannien emot omkring 1 miljard pund (motsv. SEK 110 miljarder) i forskningsfinansiering årligen från EU.

Från finansdepartementet kommer uppmaningar till lärosäten och företag att fortsätta att söka anslag, så länge Storbritannien är medlem i EU. Bakgrunden till garantierna och uppmaningarna är att brittiska forskare av samarbetspartner har uteslutits från gemensamma ansökningar till Horizon 2020. Motiven har varit att brittiska partner uppfattas som en risk pga. Brexit. Inom sektorn ifrågasätter man dock om garantierna kommer att innebära att nya medel skjuts till, eller om de ska hämtas ur ordinarie budget.

Alistair Jarvis, biträdande chef för universitetens intresseorganisation Universities UK är mycket positiv till regeringens besked. Han efterlyser dock motsvarande garantier när det gäller studielån till studenter från EU-länder utanför Storbritannien. De studenter som söker till brittiska universitet måste veta om de får lån och att nuvarande avgiftsnivåer gäller även efter landets utträde or EU.

Läs i The PIE News om garantier för fortsatt forskningsfinansiering efter Brexit

Läs i Times Higher Education om garantier för fortsatt forskningsfinansiering efter Brexit
 


Nytt universitet har öppnat i den kurdiska delen av Syrien

Rojava University i staden Qamishli i den nordöstra, kurdiska, delen av Syrien invigdes i juni. Det är det första universitetet i denna region. Verksamheten kommer att starta i och med läsåret 2016/17. Universitetet uppmanar nu kvalificerade lärare och forskare att ansluta sig till lärosätet.

Abdulkhader Abdo, direktör för det kurdiska språkinstitutet, konstaterar att en hel generation ungdomar inte kunnat studera vidare efter att det syriska utbildningssystemet brakade ihop på grund av inbördeskriget. Detta nyöppnade universitet blir därför en gyllene möjlighet för många ungdomar att studera vidare på sitt modersmål – kurdiska, säger Abdo.

Det nya universitetet kommer att i Qamishli ha bl.a. undervisning i medicin, utbildningsvetenskap, ingenjörsvetenskap, lantbruksvetenskap, kommunikation och IT samt kurdisk litteratur. Därutöver kommer det att finnas utbildning med koppling till oljeindustrin, i staden Rumelan. Utbildningarna kommer att genomföras på arabiska, kurdiska och engelska. Universitetet har en överenskommelse om samarbete med Paris 8-universitetet. Det första årets verksamhet utvecklas och styrs från Paris-universitetet.

Den syriska regeringen sägs tidigare ha diskriminerat den kurdiska regionen. Bland annat har kurdiska studenter tvingats resa till andra städer runt om i landet, inte minst Aleppo och Damaskus, för högre studier. Men i och med kriget går det inte att resa inom landet. Därför initierades Rojava universitet.

Sevi Adbe, student vid det mesopotamiska institutet, påtalar hur viktigt det nya universitetet är för de studenter som kommer från den nordöstra regionen. Det gör det möjligt för dem att studera vidare utan att behöva resa till andra instabila och osäkra delar av Syrien.

Läs i ARA News om det nyöppnade universitetet i kurdiska delen av Syrien
 


Privata högskolor har samma problem som de offentliga och få fördelar

Det är svårt att reglera privata lärosätens verksamhet och de erbjuder få fördelar. Ett vanligt argument för att ge möjlighet för privata lärosäten är att den ökade konkurrensen leder till innovation, högre kvalitet och lägre priser. Det stämmer dock inte enligt en nyligen publicerad rapport.

Centre for Global Higher Education i Storbritannien har på uppdrag av regeringen analyserat privata och vinstdrivande högskolor i sex länder – Australien, Chile, Japan, Polen, Tyskland och USA. Syftet har varit att identifiera gemensamma drag och att beskriva de privata lärosätenas roll i de olika länderna.

Rapporten visar att gemensamt för de privata lärosätena är att de gett möjlighet till breddad rekrytering. Vidare är de ofta mer fokuserade på undervisning än andra. Det är också tydligt att lärosätena är sårbara då deras viktigaste inkomstkälla är studieavgifter. En slutsats är att om högskolesektorn som helhet ska expandera, krävs tillgång till statligt stöd.

Studieavgifterna tenderar att vara högre vid de privata högskolorna, men inget talar för att kvaliteten på undervisningen är högre än vid de statliga motsvarigheterna. Inte heller sjunker avgifterna då antalet privata lärosäten blir fler, menar Claire Callender, en av rapportförfattarna. För att upprättahåll kvaliteten behövs därför ett striktare regelverk, fortsätter hon.

I rapporten diskuteras särskilt den snabba expansionen av privata lärosäten i Australien. Idag är 52 av de 130 högskolorna (non-university providers) privata. De har snabbt vuxit i antal och erbjuder många olika kurser med nära koppling till näringslivet. Samtidigt är deras avgifter dubbelt så höga som vid statliga universitet, visar rapporten.

Läs i Inside Higher Education om jämförelser av privata universitet i sex länder
 

 

Nyheter i korthet


Brasilien: Olympisk yra men ekonomiska åstramningar för universiteten

För omkring 85 000 studenter vid Rio de Janeiros statliga och regionala universitet väntar en oviss framtid. Universiteten drabbas, i likhet med bl.a. hälso- och rättsväsendena, av regeringens åtstramningspolitik. Det har lett till att universitet stängts eller kommer att stängas. När de är stängda får studenterna inte heller något studiestöd. Från flera håll lyfts den omfattande korruptionen av såväl statsapparaten som polisen fram som en avgörande faktor. Många invånare är rädda för att uttala kritik mot regeringen.

Läs på hemsidan för ABC News om ekonomiska åtstramningar för universiteten i Brasilien
 


Nya Zeeland: Studenter vet inte skillnaden på att producera ny kunskap och plagiera

Studenter förstår inte varför de ska undvika plagiat. Antingen tar inte studenterna till sig universitetens information eller också har den en felaktig form. Det visar ny forskning vid University of Otago, Nya Zeeland. Studenterna känner sig orättvist behandlade när de anklagas för oavsiktligt plagiat. De kopplar akademiskt skrivande till att visa vad de kan, inte till att producera ny kunskap. Universiteten behöver lära ut skillnaden mellan sådan produktion och plagiat menar forskarna.

Läs i Times Higher Education om studenternas syn på plagiat
 


Kina: Kinesiska universitet slår sig in bland världens 100 främsta

Universitet från det kinesiska fastlandet hör för första gången till de 100 främsta i världen enligt Shanghai-rankningen, där Harvard fortfarande intar förstaplatsen. Det är det prestigefyllda Tsinghua University som klättrar till plats nummer 58 och Peking University som placerar sig som nummer 71. De höga placeringarna påverkar dock inte oron för de inskränkningar som gäller akademisk frihet i landet. Flera forskare och lärare inom statsvetenskap och juridik har flytt landet under den senaste tiden.

Läs i The Guardian om resultatet av den senaste universitetsrankningen
 


USA: Virtuell studievägledning prövas för att bredda rekryteringen

Flera modeller för virtuell studievägledning prövas i USA. Elever har länge kunnat få stöd efter ordinarie skoltid, på plats i skolorna. Nu finns bl.a. College Point där tips förmedlas till eleverna om allt från studiefinansiering till hemlängtan under deras första, kommande, år som student. Dessa tips skickas ut via e-post och följs upp genom telefonsamtal eller webb-chat med en professionell studievägledare. Uppföljningen sker minst en gång i månaden, men oftare om det behövs.

Läs i webb-tidningen The Hechinger Report om virtuell studievägledning
 

 

 

Från redaktionen

Kära läsare – med denna höstterminens första utgåva hälsar vi dig välkommen åter till nyhetsbrevet. Vår ambition är att fortsätta bevakningen av högskolevärlden utanför Sverige. Uppläggningen av arbetet kommer att vara densamma som under föregående läsår. Det betyder också att vi räknar med att du som kritisk läsare hör av dig, t.ex. när något i hastigheten blir fel!

Om du inte redan uppmärksammat det kan vi berätta att nyhetsbevakningen har fortsatt under sommaren. Det har inte resulterat i några nyhetsbrev, men en omfattande sammanställning av (obearbetade och osorterade) nyheter finns sedan några dagar på vår hemsida. Bläddra gärna i den!

Till slut – vi är nu drygt 1 300 prenumeranter (och säkert många fler läsare). Eftersom kostnaderna för nyhetsbrevet delas mellan alla lärosäten skulle vi gärna vilja att ännu fler kan ta del av nyheterna. Berätta därför gärna om brevet för dina kollegor!

Hälsningar

Gunnar, Lars och Marianne

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |