Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:25

2016-09-23

Innehåll

Förslag till reviderad norsk lag om forskningsetik

Norska lärosäten ska ges ett tydligare ansvar för utbildning i forskningsetik för personal och studenter. Det är ett av förslagen från regeringen om uppdatering av den lag från 2006 som nu gäller. Ambitionen är att hantera frågor om etik i forskningen på så låg nivå som möjligt i organisationen. Regeringen räknar med att lagen ska vara färdigbehandlad under våren 2017.

Statssekreterare Björn Haugstad presenterade lagförslaget på årets upplaga av Forskningsetisk forum, arrangerat av de nationella forskningsetiska kommitteerna. Han berättade bl.a. att lagen kommer att ge lärosätena möjlighet att skjuta upp offentliggörande av ärenden till dess beslut är fattade.

En nyhet i lagförslaget är möjligheten för forskare att överklaga beslut om oredlighet: ”Det er en hel forskerkarriere som står på spill, …” påpekade Haugstad. Statssekreteraren framhöll också att studenter i många fall får en strängare behandling än forskare när det gäller forskningsetik. Det vill regeringen ändra på.

Ett första förslag till ny lag skickades på remiss våren 2015. Då framfördes hård kritik, inte minst från de forskningsetiska kommitteerna. De skrev i sitt remissyttrande att lagförslaget var oklart, fullt av brister och missvisande. Regeringen säger nu att den tagit hänsyn till en stor del av remissinstansernas synpunkter.

Björn Hvinden, som är chef för Den nasjonale forskningsetiske komité for samfunnsvitenskap og humaniora (NESH), menade i den förra remissomgången att regeringens förslag riskerade att bli alltför snävt inriktat på fusk. Enligt Hvinden är sådana frågor trots allt bara en liten del av de många svåra forskningsetiska frågorna. Två av de forskningsetiska kommitteerna har sedan den första remissomgången lagt fram egna riktlinjer.

Läs i tidskriften Khrono om förslaget till ny forskningsetisk lag i Norge
 


Färre söker forskarutbildning i USA, men fler vill studera på masternivå

Antalet som söker till forskarutbildning minskar i USA. Bidragande orsaker till detta kan vara oro kring arbetsförhållanden, låga stipendier, ökad studieskuld och en osäker framtid inom akademin. Det hävdas i en rapport från samarbetsorganet för lärosäten med forskarutbildning – Council of Graduate Schools (CGS).

En enkät bland dess medlemslärosäten visar att antalet sökande till forskarutbildning 2015 minskade med 4,3 procent jämfört med året innan. Dock konstaterar rapporten att det är för tidigt att avgöra om minskningen är tillfällig eller en trend. Det gäller särskilt med tanke på att antalet sökande till forskarutbildningen ökade med 0,2 procent årligen 2010–2015.

John A Stevensen, tidigare dekan på University of Colorado Boulder, menar att minskande antal sökande till forskarutbildning inte är så förvånande. Många börjar ifrågasätta nyttan och värdet av utbildningen.

Till skillnad från forskarutbildningen har antalet ansökningar ökat till bl.a. masterprogram och vissa högre yrkesinriktade utbildningar. Där var ökningen 3,8 procent från 2014 till 2015, och den genomsnittliga årliga ökning 2010–2015 var 4,8 procent.

Undersökningen visar även att ansökningar till forskarutbildning varierar mellan disciplinerna. Antalet ansökningar till konstnärlig och humanistisk forskarutbildning har t.ex. minskat kontinuerligt de senaste sex åren. Inom hälsovetenskaper och ekonomi ökade antalet ansökningar till forskarutbildning tidigare, men även inom dessa områden skedde en minskning förra året. Områden med störst ökning av antalet sökande mellan 2014 och 2015 var matematik och datavetenskap. Statistiken visar även att 40 procent av alla nybörjare på avancerad nivå var inskrivna vid de bästa forskningsuniversiteten. Bland ”black students” var andelen 24 procent, och bland ”hispanic and latino students” 32 procent.

Läs i the Chronicle of Higher Education om antalet sökande till forskarutbildning i USA


Politiskt tillsatta universitetsstyrelser ska höja kvaliteten på danska utbildningar

Kvaliteten på universitetens utbildningar blir högre om lärosätena har politiskt tillsatta styrelser. Det visar en rapport framtagen på uppdrag av det danska Uddannelses- og Forskningsministeriet. Bakom rapporten står konsultfirman Nextpuzzle. Såväl metod och som slutsatser möter stark kritik.

Idag utnämner de danska universiteten själva sina styrelser. I rapporten hävdas att ministeriet bör involveras i utnämningen, förslagsvis genom ett organ tillsatt av ministern. Ett alternativ är att ministern själv godkänner kandidaterna.

Rapporten bygger på intervjuer med 38 personer, bl.a. anställda vid universiteten och styrelsemedlemmar samt representanter för näringslivet. De som skulle intervjuas valdes ut av ministeriet. Enligt rapporten måste staten stärka sitt ägarförhållande av universiteten. Lärosätena måste tydligare arbeta utifrån de politiska prioriteringarna.

Nils Strandberg Pedersen, ordförande på Köpenhamns universiet, menar att rapportens förslag skulle innebära att den 500-åriga principen i Danmark om fria och oberoende universitet överges. Han konstaterar att de mest framstående universiteten i världen inte har politiskt utnämnda styrelser. Anledningen är att därmed hindras politisk styrning och fri forskning möjliggörs. Ett universitet ska vara hela samhällets institution, inte bara den sittande ministerns organ, säger han.

Per Falholt, forskningsdirektör på Novozymes och ordförande på Danmarks Tekniske Universitet, menar att om landets universitet ska bli bland de mest framstående i världen måste de ha styrelser som är politiskt oavhängiga.

Enligt kritiken mot rapporten är det svårt att utläsa om åsikterna i denna kommer från dem som intervjuas, eller om det är konsultfirmans egna åsikter. Kritik finns även mot att undersökningen är beställd för att främja regeringens utbildningspolitik.

Läs i Universitetsavisen mer om debatten kring politiskt utnämnda universitetsstyrelser
 


Fattiga kvinnor missgynnas när tillgången till högre studier ökar i utvecklingsländer.

FN:s mål inför 2030 om hållbar utveckling är, när det gäller högre studier, avlägsna. Att män och kvinnor då ska ha lika tillgång till högskolestudier kan knappast uppnås. Det sägs i en studie från Cambridge University.

Studien omfattar 35 länder i södra Asien och i Afrika söder om Sahara. Forskarna identifierade extremt lågt deltagande i högre studier bland invånare i åldrarna under 25 år, generellt sett. Andelen var under 10 procent i 31 av länderna och i 20 av dessa var den så låg som under 5 procent. Allra lägst var andelen bland de unga i södra Afrika. Bland annat hade Malawi, Mozambique, Niger, Rwanda och Tanzania mindre än 2 procents deltagande.

Forskarna påpekar att inom respektive land finns stora skillnader mellan de fattigaste och de rikaste. I fem länder är andelen fattiga i den yngsta åldersgruppen som deltar i högre utbildning statistiskt sett inte skilt från 0. Det gäller Burkina Faso, Liberia, Malawi, São Tomé och Principe samt Tanzania. Det är enbart i fyra länder som mer än 5 procent deltar och även i dessa länder var det tre till fem gånger troligare att rikare innevånare skulle delta.

Utsikterna för kvinnor är särskilt oroande säger forskarna. I 24 av de 30 länder där åtminstone några av de fattigaste deltar, är det fattiga unga kvinnor som deltar i lägst grad. I Guinea är t.ex. andelen unga kvinnor som deltar i högre utbildning 0,1 procent. Motsvarande andel unga män är 1,1 procent. Av de rikaste unga männen deltar 15 procent.

Läs i Inside Higher Education om högre studier i 35 utvecklingsländer
 


I Norge ska felaktigt bruk av titeln professor ge böter

Böter hotar den som felaktigt kallar sig professor. Det gäller också om beteckningen är en del i en titel, t.ex. forskningsprofessor. Detta har Kunnskapsdepartementet meddelat landets universitet, högskolor och forskningsinstitut. Bakgrunden är att titeln professor är skyddad i Norge.

I brevet står att den som missbrukar titeln, oavsett om det är medvetet eller omedvetet, kan straffas med böter. Enligt departementet förekommer det att anställda vid universitet, högskolor och forskningsinstitut kallar sig forskningsprofessor även om de inte är anställda som professor. Det sker t.ex. i samband med intervjuer och gäller främst personer som är anställda som s.k. forsker 1. De har då kompetens i nivå med professorer men är anställda vid forskningsinstitut. På engelska används ofta titeln research professor för dessa personer.

Kunnskapsdepartementet påpekar i brevet att det i Norge finns två sätt att bli professor. Antingen blir man anställd på en professur eller så blir man befordrad till professor från en anställning som s.k. försteamanuensis. Därutöver finns det möjlighet att kalla sig professor för den som haft en anställning som professor i minst tio år eller blivit pensionerad från en sådan anställning. Därmed kan de som är anställda vid ett forskningsinstitut bara kalla sig professor om de har varit professor på ett universitet eller en högskola i minst tio år.

Att använda titeln research professor är enligt departementet inte i strid med lagen. Det vill säga så länge titeln används på engelskspråkiga webbsidor och liknande. Motivet är att titeln forsker 1 kan vara svår att förstå utanför Norge.

Läs i tidskriften Khrono om straff för felaktig användning av titeln professor
 


Finska universitet och högskolor pressas till fusioner och specialisering

Universiteten i Finland ska förmås att lägga ner små ämnen och istället satsa mer på sina starka områden För att ge lärosätena incitament till förändringarna har regeringen omfördelat motsvarande SEK 480 miljoner från årets utbildningsbudget. En nyligen tillsatt arbetsgrupp ska också se över nuvarande finansieringsmodell, så att lärosätena får incitament att göra studenterna mer anställningsbara.

De finska universiteten har fått ansöka hos Finlands akademi om att ta del av de medel som regeringen avsatt. I ansökningarna har lärosätena fått lyfta fram vilka forskningsområden de vill stärka och vilka områden de vill lägga ned. Ansökningarna har sedan utvärderats av en internationell panel. Fördelningen av medel är inte klar ännu.

Efter överläggningar med utbildningsministeriet planerar flera lärosäten att lägga ned smala utbildningsprogram. Det har redan skett när Östra Finlands universitet skapades år 2010 genom sammanslagning av universiteten i Kuopio och Jouensuu. I samband med fusionen tvingades lärosätet lägga ned sin språkinstitution. I flera städer diskuterar universitet och yrkeshögskolor ett närmare samarbete.

I Tammerfors diskuteras ett regelrätt samgående mellan Tammerfors universitet, Tammerfors tekniska universitet och yrkeshögskolan i Tammerfors. Jukka Kola, rektor för Helsingfors universitet, välkomnar denna process och säger i en kommentar att ”We may be witnessing the emergence of a new major institution alongside the University of Helsinki and Aalto University."

I en jämförande studie – Re-Becoming Universities? Higher education institutions in networked knowledge societies – diskuteras bl.a. utvecklingen i Finland. Där ställs frågan om det finska systemet kan behållas när det konfronteras med ett ”hypercompetitive, economic, global ethos where new forms of social and institutional stratification subtly emerge”.

Läs i University World News om samgåenden och specialisering i Finland
 

 

Nyheter i korthet


Nederländerna: Minskat studiestöd gör att fler studenter bor kvar hemma

Bara 13 procent av årets förstaårsstudenter bor utanför föräldrahemmet. För två år sedan var motsvarande andel 28 procent. Det visar en undersökning från studentbostadsföretaget Kence i Nederländerna. Närmare hälften av dem som bor hemma säger att det beror på regeringens beslut att minska studiestödet. Studentorganisationen ISO säger i en kommentar att det finns risk att studenterna väljer bort kurser vid mer avlägsna lärosäten för att det är billigare att bo hemma.

Läs i Dutch News om att andelen studenter som bor i studentbostäder har minskat
 


Norge: Stora säkerhetshål i programvara för digitala examina

Det är lätt att fuska på digitaliserade tentamina. Det påstår studenter vid Universitetet i Oslo i ett examensarbete. Den aktuella programvaran – Safe Exam Browser – ska vid examinationstillfället tankas ner på studenternas egna datorer. Programmet ska då blockera kontakten med andra filer och funktioner på datorn. Enligt studenterna behöver dock bara vissa inställningar i datorns konfiguration ändras för att systemet ska kunna luras. Leverantören av programvaran erkänner enligt tidningen Universitas att de ibland inte hinner med i utvecklingen.

Läs i studenttidningen Universitas om säkerhetsproblem vid digital examination
 


OECD: Årets upplaga av Education at a Glance diskuterar studieavgifter

Det finnas en gräns för när studieavgifter minskar tillgängligheten, och det finns inte något samband mellan höga studieavgifter och utbildningskvalitet. Det senare gäller särskilt för privata amerikanska unviersitet. Detta hävdade OECD:s direktör Andreas Schleicer när han nyligen lanserade årets upplaga av Education at a Glance, den årliga rapporten om utbildning i OECD:s medlemsländer. Han varnade vidare för att i länder med en övre gräns för studieavgifter tenderar lärosätena att vara duktiga på att ta ut maximala avgifter.

Läs i Times Higher Education om årets upplaga av Education at a Glance
 


Israel: Studenters höga aktivitet på sociala medier kan bero på oro och depression

Studenter med negativa känslor för sina studier, som har hemlängtan eller som är deprimerade tenderar att använda sociala medier mer än andra. Det visar en studie bland studenter vid ett israeliskt universitet. Forskarna kallar fenomet FOMO,”the fear of missing out on others”. De sociala medierna hjälper dessa studenter att fylla ett emotionellt tomrum. Studien visar också att lärosätena behöver sätta in stödinsatser för de studenter som känner sig ensamma och har ångest, menar forskarna.

Läs i Times Higher Education om studenter aktiviteter på sociala medier
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |