Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:26

2016-09-30

Innehåll

Är högre utbildning och forskning i Norden i kris?

De nordiska ländernas goda rykte inom högre utbildning hotas av ekonomiska nedskärningar och omstruktureringar. Det konstaterar Times Higher Education (THE). Tidningen menar att när finansiering och jämställdhet inom högre utbildning diskuteras refererar man gärna till de nordiska länderna. Men i ekonomiskt svåra tider som nu, drabbas också de nordiska lärosätena.

Beskrivningen av läget i Finland tar upp regeringens annonserade nedskärningar. Basfinansieringen till universiteten ska minska med 500 miljoner euro (motsv. SEK 4,8 miljarder). Regeringen har dessutom aviserat en minskning av forskningsmedlen med 100 miljoner euro under sin fyraåriga mandatperiod. Dessa besparingar lades ovanpå den tidigare regeringens nedskärningar på 200 miljoner euro.

Också för Danmark beskrivs stora nedskärningar. Regeringen annonserar årliga nedskärningar på tillsammans motsvarande närmare 700 miljoner DKK för universiteten, fram till år 2019. Även inom forskningen planeras nedskärningar på ett par miljarder under de kommande två åren. Ulla Tørnæs, ansvarig minister, menar att besparingarna är ett led i regeringens strävan efter effektivitet i hela den statliga sektorn och att man ska få ut mesta möjliga av skattebetalarnas pengar.

På Island har finansieringen till högre utbildning minskat med 10 procent under åren 2008–2012. Sverige, menar THE, har ännu inte sett några nedskärningar men finansieringen har planat ut. Norge, slutligen, är enligt tidningen det enda landet i Norden som ökar sin finansiering till högre utbildning och forskning.

THE konstaterar att nedskärningarna har fått konsekvenser. Det är t.ex. svårare för internationella forskare att etablera sig i Norden. Dessutom har studieavgifterna för studenter utanför EU lett till stora minskningar av antalet internationella studenter.

Läs i Times Higher Education om nedskärningar inom den högre utbildningen i Norden


Peer review kan fejkas men utvecklingsarbete för att stärka processen pågår

Texter som genereras av en dator accepteras ibland som om är vetenskapliga granskningar. De är därmed ett ytterligare hot mot vetenskaplig integritet. Det hävdar forskare vid University of Trieste i Italien.

De italienska forskarna skapade fejkade peer reviews genom att en dator slumpmässigt sammanställde meningar från verkliga bedömningar. De fejkade bedömningarna kopplades sedan till verkliga tidskriftsartiklar. Därefter ombads andra forskare att avgöra om de kunde hålla med om en rekommendation att publicera. Resultatet blev att i en fjärdedel av fallen accepterades den fejkade bedömningen, trots att den helt och hållet var maskinellt framställd.

Också när väldigt positiva, men fejkade, bedömningar blandades med riktiga störde detta bedömarnas arbete. Även denna gång lyckades de italienska forskarna påverka peer review-processen i vart fjärde fall. Forskarna påpekar att fejkade bedömningar knappast lurar en noggrann graskningsprocedur. Med tanke på att mängden s.k. predatory journals ökar, ökar ändå risken för oredlighet i forskningen.

Tidskriften BioMed Central psychology å sin sida, ska göra försök där bedömare av artiklar i ett första steg inte får ta del av författarnas resultat, diskussion eller slutsatser. Syftet är att också artiklar där resultaten inte stödjer hypotesen ska publiceras. Bedömarna ska därför uppmuntras att basera sitt omdöme på metoder snarare än resultat. Trots positivt intresse menar kritiker att ansatsen bara fungerar inom samhällsvetenskapen.

Tidskriftens tanke är att först göra en pilotstudie med artiklar av tio författare. Om det verkar fungera ska ett bredare försök göras. De artiklar som ”preliminärt” accepteras, ska sedan bedömas en gång till, av samma persponer, men nu även med resultaten tillgängliga.

Läs i Times Higher Education om experiment med fejkad peer review

Läs i Times Higher Education om försök med peer review baserat på metod men inte resultat


Stöd vid funktionsnedsättning diskuteras i Tyskland och USA

I USA har Justitiedepartementet konstaterat att moocar m.fl. resurser från University of California, Berkley, inte uppfyller nationella krav på tillgänglighet vid funktionsnedsättning. Universitetet meddelar därför att det kan komma att ta bort material som nu är fritt tillgängligt via plattformen edX och på YouTube och iTunes University.

Bakom Justitiedepartementets meddelande ligger klagomål från två döva personer. De kunde inte tillgodogöra sig det material som finns on line. En av bristerna är att många videofilmer inte är textade.

Berkley menar att kostnaderna för att öka tillgängligheten på det sätt som lagen kräver kan bli höga. Lärosätet menar att deras främsta ansvar är att stödja de studenter som redan är registrerade. Berkley hoppas dock att fortsatta överläggningar med Justitiedepartementet ska kunna lösa problemen.

I Tyskland har Förbundsdagen godkänt en lag som ska underlätta integrationen av personer med funktionsnedsättning. Lagen har dock fått kritik från representanter för studenthälsovården i landet m.fl. organisationer. De hävdar att tillgängligheten till högre utbildning kommer att minska för många studenter. Det handlar bl.a. om att vissa studenter som nu är berättigade till stöd i olika former kan komma att förlora detta.

Omkring sju procent av de drygt två miljonerna studenter i Tyskland bedöms ha behov av särskilt stöd. Kritikerna förutser problem för många, bland andra dyslektiker. För att klara av sina studier behöver de ofta stöd i form av exempelvis särskild programvara för att läsa texter och program för taligenkänning. Denna grupp studenter befaras få en sämre situation än vad de har idag.

Läs i Inside Higher Education om bristande tillgänglighet till vissa moocar

Läs i University World News om en tysk lag som kan begränsa tillgänglighet till studier


I USA ska det bli möjligt att läsa till läkare utan att gå på föreläsningar och seminarier

University of Vermont (UVM) i USA ska inom de närmaste åren ta bort alla föreläsningar för läkarstuderande. Istället ska studenterna se videoinspelningar, när det passar dem. Seminarier kommer att ersättas av aktivt lärande i mindre grupper, under ledning av en lärare.

William Jeffries, dekan vid UVM påpekar att lärosätet hela tiden undervisar om evidensbaserad medicin. Om det kan bevisas att en viss medicinsk behandling är bättre än andra, då används den. Detsamma måste gälla nya undervisningsmetoder menar han. Finns det andra metoder som är bättre än föreläsningar, då ska de användas.

Fler och fler amerikanska lärosäten använder denna metod, dvs. ”flipped classrooms”, istället för vanlig undervisning. De medicinska universiteten fick för fyra år sedan uppmaningen från två lärare vid Stanford University att sluta föreläsa och istället införa denna metod. Nu börjar deras uppmaning få genomslag.

UVM blir det första stora medicinska lärosäte som ska använda metoden i alla kurser. Det konstaterar Lisa Howley, ansvarig för utbildningsfrågor vid the Association of American Medical Colleges. Hon menar att dagens kunskap om lärande skiljer sig från vad det som gällde för tio år sedan. Studenter på dagens läkarutbildning har vuxit upp med en annan relation till teknik än tidigare generationer. Det påverkar deras förmåga att ta emot och förhålla sig till information. Detta måste lärosätena beakta, menar Howley.

Men att förändra läkarutbildningen är ingen lätt sak. Stora förändringar i utbildningarna kan äventyra ackrediteringen och kvalitetssäkringen både regionalt och nationellt, men kan även påverka sådant som alumners vilja att skänka pengar. Dessutom kan de alienera lärare med lång erfarenhet, menar William Jeffries.

Läs i Inside Higher Education om ”flipped classrooms” i läkarutbildningar i USA

 


Stödet till studenter med mentala problem är kraftigt underdimensionerat i Storbritannien

Vissa lärosäten i Storbritannien skulle behöva tre- eller fyrdubbla sina resurser för studenter med psykiska problem. Det visar en studie från brittiska Higher Education Policy Institute (Hepi). En beräkning tyder på att antalet studenter per rådgivare (counsellor) för närvarande är i genomsnitt omkring 5 000. I studien hävdas att investeringar i stöd till studenterna är kostnadseffektivt på längre sikt.

En bedömning av stödbehovet pekar på att relationen rådgivare till studenter borde vara omkring 1:2 300. Detta värde baseras på antagandet att 12 procent av studenterna i grundutbildning själva anser att de har psykiska problem. Vidare antas en rådgivare med heltidstjänst hinna träffa fem studenter per dag i vardera 50 minuter och att dessa får i genomsnitt fyra möten per år (studieår om 44 veckor).

Uppgifter från studentorganisationen the National Union of Students in Scotland (NUS) visar att de skotska lärosätena bara avsätter i genomsnitt omkring 200 000 pund (motsv. SEK  2,2 miljoner) till studentstöd. NUS Scotland påpekar att det är mindre än genomsnittslönen för universitetsrektorer i landet.

Enligt Brunel University London har en intern beräkning visat att det stöd som nu ges till lärosätets studenter sparar omkring 2,5 miljoner pund årligen (motsv. SEK 28 miljoner). Beräkningen utgår ifrån studieavgifter från studenter som annars skulle ha hoppat av.

Rapportens författare konstaterar att det verkar rimligt att anta att både förekomsten av och medvetenheten om bristande psykisk hälsa hos studenter har ökat under de senaste decennierna. Bedömningen utgår ifrån uppgifter om antal självmord och användningen av stöd till studenter.

Läs i Times Higher Education om brister i studentstödet i Storbritannien


Den tyska satsningen på excellens har lett till publikationer som citeras ofta

En analys av omkring 6 000 artiklar från Tysklands s.k. excellens-kluster visar att mer än en fjärdedel av dessa citerades ofta. Artiklarna hörde till de tio procenten mest citerade globalt sett. Resultatet överträffar därmed t.o.m. den forskning som de välrenommerade Max Planck-instituten producerar.Analysen har gjorts vid Deutsches Zentrum für Hochschul- und Wissenschaftsforschung (DZHW).

För tio år sedan valde Tyskland att delvis bryta upp det traditionella systemet för anslagsfördelning till landets lärosäten. Då startades det s.k. excellens-initiativet. Det innebar att medel för forskning koncentrerades till vissa universitet, vissa kluster av lärosäten och vissa forskningsområen. Bakgrunden var en oro för att de tyska universiteten skulle halka efter i internationella rankningar.

Satsningen på kluster avsåg att förmå forskningsinstitut och universitet att samarbeta mer än tidigare. Samarbetet skulle inriktas på de stora utmaningar som ligger framför oss. Som exempel nämndes behoven av robotar i vårt dagliga liv och de kulturella relationerna mellan Europa och Asien.

De 6 000 artiklarna som analyserades kom från kluster av lärosäten med särskild finansiering via excellens-initiativet. Deras medel motsvarade 60 procent av programmets totala finansiering. Forskarna bakom analysen påpekar dock att excellens-initiativet endast fick 3,2 procent av de totala forskningsmedel som den högre utbildningen i landet tog emot, åren 2008 till 2010. Mot den bakgrunden är de förväntningar som ställs på programmets resultat, enligt analysen, kraftigt överdrivna.

Forskarna bakom analysen påpekar att det är oklart om den riktade finansieringen har skapat verkligt ny forskning, eller om redan existerande excellent forskning har paketerats på ett nytt sätt.

Läs i Times Higher Education om resultat från det tyska excellens-initiativet

 

Nyheter i korthet


Globalt: Tyskland och Sverige är de billigaste länderna att studera i

Studenternas kostnad för en universitetsexamen är en tredjedel i Tyskland och Sverige jämfört med i Storbritannien. Det visar beräkningar från betalnings- och valutaföretaget FairFX. I Tyskland och Sverige beräknas de sammanlagda levnadsomkostnaderna och studieavgifterna motsvara SEK 74 000 per år. I Storbritannien är motsvarande värde SEK 200 000. Av de 200 högst rankade lärosätena i världen är det 33 som inte tar ut studieavgifter alls eller vars avgifter är lägre än motsv. SEK 5 500 per år.

Läs i tidningen the Independent om studiekostnader i 27 länder


Mexico: Antalet examinerade ingenjörer har tredublats under fyra år

Under perioden 2008–2012 ökade antalet examinerade ingenjörer i Mexico dramatiskt. Bakom ökningen ligger förre presidenten Felipe Calderon. Under hans regeringstid byggdes bl.a. 120 nya lärosäten för i huvudsak teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Inget annat land förutom Ungern kommer i närheten av den ökning som Mexico uppvisar. Det visar en rapport från brittiska Royal Academy of Engineering. Den redovisar också ett ”ingenjörsindex” för 99 länder med Sverige på första och Danmark på andra plats.

Läs i Times Higher Education om ingenjörsutbildning i 99 länder


Nordafrika: Ökade kunskaper i engelska ska bli vapen mot arbetslöshet bland akademiker

Studenter i Nordafrika ska lära sig mer engelska. I de s.k. Maghreb-länderna – Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisien – dominerar fortfarande franska och arabiska inom högre utbildning. Dessa länder har också bland den högsta i akademikerarbetslösheten i världen. Politiker m.fl. vill nu satsa på mer engelska för att möta arbetslösheten. Men länderna har lång väg att gå. I exempelvis Algeriet talar endast 7 procent engelska på mellannivå och i Marocko endast 11 procent.

Läs i Times Higher Education om att bättre kunskaper i engelska ska minska arbetslöshet i Nordafrika


Tyskland: Forskningsministern kräver open access för statligt finansierad forskning

All forskning finansierad av det tyska utbildnings- och forskningsministeriet ska vara allmänt tillgänglig. Från och med nu ska den vara tillgänglig genom open access. Detta krav är dock inte så långtgående som många önskar. Det kommer fortfarande att finnas möjlighet för forskare att publicera i avgiftsbelagda tidskrifter och göra dem allmänt tillgängliga först efter viss tid. Ministeriet kritiseras för att vara alltför försiktigt, inte vara tillräckligt innovativt och inte heller skapa tydliga mål.

Läs i Times Higher Education om det tyska kravet på fri tillgång till forskning genom open access

 

 

Från redaktionen

Då och då hör vi att läsare av brevet väljer ut vissa nyheter och skickar dem vidare till kollegor och medarbetare. Bra att ni sprider kunskap om brevet! Ännu bättre vore det, tycker vi, om era kollegor och medarbetare själva blev prenumeranter. Då skulle vi också få en mer rättvisande bild av antalet läsare. Så – en liten uppmaning i all vänlighet – hjälp oss att få fler prenumeranter!

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |