Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:27

2016-10-07

Innehåll

Gemensam utvärdering av forskning och utbildning prövas i Norge

I en norsk pilotstudie ska både utbildning och forskning i nationalekonomi (samfunnsøkonomi), statsvetenskap och sociologi utvärderas. Studien ska genomföras samordnat mellan Forskningsrådet och Nokut. Ifråga om forskningen är det framförallt forskningskvaliteten, bidrag till samhället, internationalisering och samspel med utbildningen som ska studeras. Arbetet ska bedrivas 2016–2018.

Christen Krogh vid Forskningsrådet framhåller att utvärderingen ska vara till direkt nytta för forskningsinstitutionerna i deras arbete med att ställa upp egna mål och arbeta med utveckling av sin framtida forskningskvalitet. Utvärderingen ska också bli underlag för Forskningsrådets utveckling av forskningens finansiering: ”Vi skal … identifisere grupper som har potensiale til å nå enda lenger ut internasjonalt” säger Christen Krogh.

Utvärdering av forskningen inom samhällsvetenskapen ska använda samma metoder som just nu prövas inom humaniora i Norge. Bland annat ska Forskningsrådet med hjälp av lärosätena kartlägga forskningens bidrag till samhället. Inom humaniora har det resulterat i en katalog med 169 exempel på sådana bidrag. Eftersom det finns betydligt fler forskare inom samhällsvetenskap än inom humaniora räknar Forskningsrådet med att få in många fler exempel från dessa.

Som underlag för de kombinerade utvärderingarna ska också självvärderingar från lärosäten och institut hämtas in. Vidare ska personal- och publiceringsanalyser göras, liksom intervjuer. Materialet ska bearbetas och bedömas av en internationell panel för varje ämne. Varje ämnesmiljö ska kunna nominera experter till panelerna.

Nokut:s direktör Terje Mørland säger i en kommentar att analysen av samspelet mellan forskning och utbildning blir viktig i det gemensamma arbetet. Han hoppas att det ska bli tydligt vilka delar i samspelet som hämmar respektive understödjer utbildningskvaliteten.

Läs på norska Forskningsrådets webbplats om en planerad utvärdering av samhällsvetenskaplig forskning

Läs på Nokuts webbplats om en utvärdering som samordnas med Forskningsrådet


Äldre studenter visar bättre resultat vid icke-skriftliga prov

Om äldre nyantagna studenter, som inte på länge har studerat på akademisk nivå, själva får välja examinationsform blir deras resultat bättre. Det visar en nyligen publicerad rapport från University of East London (UEL).

I studien examinerades ett antal äldre förstaårsstudenter genom muntliga presentationer, framställning av posters eller genom samtal med handledare istället för ett skriftligt prov. Experimentet visade att 28 procent av dem som fick en alternativ examination fick högsta betyg vid första examenstillfället. Det kan jämföras med enbart 12 procent som examinerades på traditonellt vis. Studenterna var alla äldre och kom från en icke-akademisk bakgrund. De hade inte heller studerat på ett tag, så deras vana att skriva var begränsad.

Iona Burnell, artikelförfattare och lektor vid UEL, menar att genom att erbjuda alternativa examensformer behöver dessa studenter inte tyngas av kraven på akademiskt skrivande utan kan visa sina kunskaper på annat sätt. Dessa studenter har ofta dåligt självförtroende när det gäller att skriva och de har ofta ett misslyckande i bagaget. Att möta dem på det alternativa sättet ökar deras självförtroende. Arbetssättet har inspirerats av University College Dublin där studenterna kan examineras via posters, säger hon.

Burnell vänder sig mot kritiker av de alternativa formerna för examination, som menar att högre resultat beror på att kraven sänkts. Även inom de alternativa metoderna för examination finns stora krav på vetenskapliga referenser och förståelse för akademiska teorier. Studenterna möter samma krav här som vid traditionell examination och hur de uppnår sina resultat är oväsentligt, avslutar hon.

Läs i Times Higher Eduation om alternativa examinationsformer som leder till bättre resultat


Guldmedalj till de engelska universitet som har bäst undervisning

Resultat från den kommande utvärderingen av undervisningen vid engelska universitet ska redovisas i ”medaljtermer”. När utvärderingen Teaching Excellence Framework (TEF) har genomförts ska resultatet anges i form av om brons-, silver- eller guldnivå har uppnåtts. Detta meddelade den brittiska regeringen nyligen, efter att en remissomgång genomförts.

En viktig tanke med TEF är att resultaten ska ligga till grund för beslut om vilka lärosäten som ska få höja sina studieavgifter och hur mycket. Undervisningen ska bedömas utifrån ett antal parametrar. Dessa är sysselsättningen för studenter som tagit examen, uppgifter om andel studenter som fullföljer sina studier (retention) och hur nöjda studenterna är med sin utbildning. Vidare ska hänsyn kunna tas till ytterligare fakta som lärosätet framför.

Tidigare har regeringen meddelat att TEF-omdömen skulle tilldelas lärosätena enligt skalan ”meets expectations”, ”excellent” och ”outstanding”. Efter remissomgången förändras detta alltså. Vissa remissyttranden menade att “excellent” och “outstanding” riskerade att bli missförstådda eftersom de har en liknande betydelse. Andra framförde att ”meets expectations” skulle kunna vara ett hot mot det internationella renommé som Storbritanniens högre utbildning har.

En annan förändring som nu aviseras är användningen av statistik över sysselsättningen för dem som tagit examen (highly skilled employment metric). Regeringen aviserar nu att statistiken ska ställas i relation till vilka studenter som undervisas vid lärosätet: “This will ensure that providers are not penalised for offering certain courses, or for taking on students from disadvantaged areas or …”.

De justerade planerna för TEF får beröm, men också kritik. Det senare gäller bl.a. den mycket snäva tidsplanen och att omdömena ska kunna påverka studieavgifterna.

Läs i Times Higher Education om planerna för utvärdering av undervisningens kvalitet i England


Den finska universitetreformen har utvärderats

Den nya universitetslag som trädde i kraft i Finland år 2010 har nu utvärderats. Med reformen blev universiteten egna juridiska personer. Reformen innebar större frihet för lärosätena samtidigt som staten garanterade vissa förutsättningar för universitetens verksamhet.

Utvärderingen initierades 2015. Den har fokuserat på konsekvenserna av reformen och inleddes med en konsekvensbedömning. En rapport lämnades till den finska riksdagens kulturutskott i mitten av september 2016.

Utvärderingen visar att den nya universitetslagen satte igång struktur- och kulturförändringar, framför allt för lärosätesledningarna. De fick med reformen större ekonomisk frihet att leda verksamheten, samtidigt som deras ansvar för att leda verksamheten ökade. Det har enligt rapporten lett till att beslutsprocesserna vid lärosätena blivit effektivare.

Lärarna upplever dock att de distanserats från ledningens beslut. Det har lett till ökande skillnader i synsätt mellan ledning och anställda, konstaterar utvärderingen. Vidare upplever personalen att reformen inneburit osäkerhet om ansvarsfördelning och dessutom ökad arbetsbelastning.

Trots att reformen har medfört att universiteten blivit självständigare, ekonomiskt starkare och flexiblare har möjligheterna inte ännu utnyttjats till fullo. Utredningen konstaterar också att regeringen i hög grad styr verksamheten genom sin finansiering.

Avslutningsvis menar utvärderingen att profileringen av lärosätena har förbättrats men att de strukturella reformerna, som den nya lagen ger möjlighet till, inte kommit så långt. Utvecklingen för utbildning och forskning anses dock vara positiv. Samverkan har stärkts på ledningsnivå, men har inte påverkat utbildning och forskning. Sammanfattningsvis menar utredningen att förändringarna inte behöver bero på den nya lagen. Det kan istället vara en trend som är oberoende av den nya universitetslagen.

Läs på det finska undervisningsministeriets webbplats om utvärderingen av universitetslagsreformen


Outsourcing av IT-tjänster leder till avsked för 97 anställda i Kalifornien

Vid University of Californias campus i San Fransisco (UCSF) varslas 97 anställda som arbetar med IT-stöd om avsked. Lärosätets medicinska fakultet har meddelat att IT-stödet i fortsättningen till stor del ska skötas av olika företag. Motiven är minskade federala bidrag till hälsovården vid universitetets sjukhus samt ökade kostnader för ”Obamacare.

UCSF har slutit ett omfattande avtal om IT-drift med HCL, ett indiskt företag. Detta avtal är värt 50 miljoner dollar (motsv. SEK 430 miljoner). Avtal har också slutits med Dell och FireEye om bl.a. hantering av datasäkerhet.

Uppsägningarna vid UCSF påverkar IT-stödet i vid mening. Bland andra berörs anställda som ansvarar för support och utveckling av applikationer, epost- och telefonsystem samt drift av data- och nätverkscenter. Förändringarna träder i kraft den sista februari nästa år.

Outsourcing av IT-tjänster är inte alls lika vanligt inom högre utbildning som inom näringslivet. Det konstaterar IEEE-USA, den fackliga organisationen för huvuddelen av dem som arbetar med IT-stöd. Organisationen, som har mer än 250 000 medlemmar, säger att detta är första gången som uppsägningar berör ett lärosäte. Det finns dock tecken på att andra lärosäten har prövat outsourcing. Flera universitet och högskolor har t.ex. ansökt om att få utnyttja utländsk arbetskraft enligt en lag om uppehållstillstånd för specialister.

De som arbetar med IT-stöd inom andra delar av University of California håller just nu andan för att se om uppsägningarna i San Fransisco är en enskild företeelse för att spara kostnader. Det finns en tydlig oro för att det istället kan vara början på en trend.

Läs i Inside Higher education om outsourcing av IT-stöd i Kalifornien


Ny rysk utbildningsminister stoppar sammanslagning av lärosäten

De pågående och omfattande sammanslagningarna av lärosäten i Ryssland har stoppats. Beslutet har fattats av den nyligen tillsatta utbildnings- och forskningsministern Olga Vasilyeva. Också det stora projektet 5-100 kan komma att påverkas. Projektet syftar till att senast år 2020 få in fem ryska lärosäten bland världens 100 ledande universitet.

Initiativ till sammanslagningarna togs av förre utbildningsministern Dmitry Livanov. Han fick sparken i augusti. Bakgrunden till sammanslagningarna var ett minskande söktryck för de ryska lärosätena. Ambitionen var att genom sammanslagningar mellan svagare och starkare lärosäten skapa 150 breda universitet. Dessa skulle fokusera på utbildning av specialister på högteknologi och andra kunskapsintensiva områden. De statliga anslagen skulle öka till dessa lärosäten.

Livanov framförde flera gånger att alla sammanslagningar skulle ske på frivillig basis och efter önskemål från lärare och forskare. Den bilden har dock fått sig en törn av flera skandaler. En sådan berör två lärosäten i Moskva med inriktning på utbildning inom flygverksamhet. En petition som undertecknats av drygt 10 000 personer kräver att den nye rektorn avgår. Han anklagas bl.a. för omfattande uppsägningar av personal. Från andra lärosäten kväver personalen att sammanslagningen ska upphävas.

En orsak till att sammanslagningarna stoppas är att de kräver enorma investeringar. Den nya ministern ifrågasätter nu om dessa kommer att betala sig.  Hon hänvisar till behovet av att hålla igen på statens utgifter. Ministerns plan är nu att satsa på ett nät av 11 regionala ”bas-universitet”. Hon hänvisar till att det inte finns några belägg för att jätte-universitet erbjuder en bättre utbildning.

Läs i University World News om stoppade sammanslagningar av ryska lärosäten



 

Nyheter i korthet


Sydafrika: Regeringen stänger 17 universitet efter våldsamma studentprotester

De studentprotester mot höjda studieavgifter som inleddes 2015 fortsätter nu och blir allt våldsammare. Hittills har 17 av 26 universitet avbrutit undervisningen. Flera byggnader har stuckits i brand, många studenter har arresterats och en anställd har avlidit. De uppkomna skadorna beräknas motsvara SEK 380 miljoner. För att hantera situationen har polisen använt tårgas och gummikulor. Polismakten anklagas för brutalitet, och nu ska en nationell arbetsgrupp tillsättas inom polisen.

Läs i University World News om studenternas protester i Sydafrika


Frankrike: Landet behöver en strategi för transnationell utbildning

Frånvaron av en nationell strategi för att erbjuda utbildning utomlands är ett stort problem i Frankrike. Det hävdar en tankesmedja som stöds av regeringskansliet. Bristen på strategi gör att landet halkar efter USA, Storbritannien och Australien. Förra året utbildades 37 000 studenter i världen av franska lärosäten. Brittiska lärosäten utbildade tre gånger så många utomlands, omkring 95 000 studenter. Studenter på utbildningar som franska lärossäten erbjöd studerade till 70 procent på masternivå inom områden som mode och turism.

Läs i Times Higher Education om behovet av strategi för Frankrikes transnationella utbildning


Kina: Kinesiska studenter vid toppuniversitet är mindre kreativa än andra

Kinesiska studenter vid landets prestigeuniversitet är mindre kreativa än dem som studerar vid lägre rankade universitet. Det visar en ny studie. I denna jämförs kinesiska studenter med koreanska. Koreanska studenter vid högt rankade universitet visar större kreativitet och mer självständigt tänkande än de vid lägre rankade lärosäten. För kinesiska studenter var resultaten alltså omvända. Detta anses bero på den kultur med stort fokus på prov, bl.a. det nationella inträdesprovet gao kao, som finns i Kina.

Läs i Times Higher Education om kinesiska studenters kreativitet och kritiska tänkande


Nobelpriset: Vetenskapliga genombrott är inte möjliga idag

Nobelprisvinnaren Saul Perlmutter, fysikpristagare 2011, menar att dagens system för finansiering av forskning förhindrar vetenskapliga genombrott. Det beror på att systemen är bra på att förhindra slöseri med pengar. Det framförde han vid en konferens nyligen. Han menar att dagens system fokuserar på sådant som vad forskarna planerar att forska kring och när de kommer att göra sina upptäckter. Prisvinnande forskning kan enligt Perlmutter varken tids- eller prissättas. Grundforskningen måste ges stor självständighet vid det enskilda universitetet.

Läs i Times Higher Education om vetenskapliga genombrott och fiansiering av forskning

 

 

Från redaktionen

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |