Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:28

2016-10-14

Innehåll

Miljarder försvinner till ansökningar om forskningsmedel från EU

De europeiska universiteten kan ha använt 1,4 miljarder euro för icke beviljade ansökningar till EU:s forskningsprogram Horisont 2020. Det visar en beräkning som European University Association (EUA) har gjort.

För att ta reda på vad det egentligen kostar att söka medel genomförde EUA en enkätundersökning bland 300 av sina medlemmar. I enkäten ombads universiteteten att uppskatta de genomsnittliga kostnaderna, räknat i tid och pengar. Resultatet pekar på att en ansökan i medeltal kostar 50 000 euro (motsv. SEK 487 000). EUA:s enkät visar att motsvarande 30 till 50 procent av de medel länderna får från Horisont 2020 går till att finansiera de ansökningar landet sänder in, oavsett om de beviljas eller ej

Bakom den genomsnittliga kostnaden gömmer sig ett antal förenklade antaganden och medelvärden. Sålunda kan t.ex. kostnaderna för en ansökan inom biomedicin med 30-50 partners lätt överstiga 100 000 euro (ca 950 000 SEK), menar Thomas Estermann vid EUA.

I de första 100 ansökningsomgångarna till Horizon 2020 kom det sammanlagt in mer än 30 000 ansökningar. Av dessa beviljades 4 315, dvs. 14 procent. Rapporten publiceras först i november, men Thomas Estermann menar att den låga beviljandegraden är förödande och mycket ineffektivt. Den riskerar att avskräcka forskarna från att söka EU-medel. Många viktiga upptäckter kan därmed gå om intet.

Enligt EUA är frågan om de höga kostanderna viktig att relatera till. För 10-15 år sedan var den nationella finansieringen av forskning större än idag. Nu minskar den och då söker fler och fler forskare EU-pengar. Den låga beviljandegraden påverkar därmed mer idag än tidigare.

Läs i Times Higher Education om kostnaderna för att söka forskningsmedel från EU

 


Sexuella ofredanden är ett stort problem vid brittiska universitet

Sexuella ofredanden vid brittiska universitet är i nivå med skandalerna inom katolska kyrkan och omkring en brittisk TV-stjärn, Jimmy Savile

Det framgår av berättelser från ett 100-tal kvinnor som kontaktat the Guardian och berättat om sina erfarenheter. Kvinnorna lyfter fram allt ifrån verbal mobbning, trakasserier och misshandel till sexuella övergrepp och våldtäkt. Berättelserna visar ett mönster av övergrepp och trakasserier vid brittiska universitet som hittills varit dolda, skriver the Guardian.

Många kvinnor berättar att de inte anmält övergreppen av rädsla för att äventyra sin akademiska karriär. De som gjort anmälningar har känt sig isolerade och oskyddade, medan de män som anmälts har haft inflytande och framstått som oberörbara.

Enligt organisationen End Violence Against Women måste det snarast vidtas radikala åtgärder inom universiteten när det gäller att förändra nuvarande situation. Dessutom behöver universiteten utveckla bättre processer för att ställa förövarna till svars. Universiteten måste även bli bättre på att lyssna på de unga kvinnor som berättar om sina erfarenheter och agera mycket snabbare än idag för att skydda dessa kvinnor.

I slutet av oktober kommer Universities UK (SUHF:s brittiska motsvarighet) att publicera en rapport om sexuellt ofredande och våld mot kvinnor. Rapporten utgår från de brittiska universitetens policys. Analysen kommer framförallt att fokusera på ”grabbmentaliteten” vid universiteten och incidenter mellan studenter, snarare än händelser mellan anställda och studenter. Rapporten kommer att visa att flera av lärosätenas policydokument är i strid med universitetens skyldigheter vad gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Läs i tidningen the Guardian om problemen med sexuellt ofredande vid brittiska universitet

 


Amerikanskt universitet i Singapore stäms för undermålig konstnärlig utbildning

Tre tidigare studenter stämmer New York University (NYU) i Singapore för att deras utbildning var av mycket sämre kvalitet än den undervisning som genomfördes i New York. Det handlar om den välkända Tisch School of the Arts. NYU förnekar anklagelserna och menar att de gett studenterna utmärkt utbildning och anser att de därför kommer att vinna domstolsprocessen.

I stämningen hävdar studenterna att de lidit ekonomiska skador eftersom de genomfört utbildningen i Singapore. De säger att de betalt 100 000 till 165 000 dollar (motsv. SEK 880 000 till 1,5 miljoner) för sina respektive utbildningar.

I stämningsansökan beskrivs utbildningen som i alla delar kvalitativt undermålig och en utbildningsbluff. Det inkluderar såväl lärare som lokaler och utrustning. Vidare uteslöts studenterna från olika typer av stipendier, tävlingar, deltidsjobb och nätverkande inom NYU.

I ansökan anges även att lärarnas kompetens var låg. Istället för disputerade lektorer undervisade odisputerade adjunkter. Lärarna hade vidare lite erfarenhet och undermåliga kunskaper i sina ämnen. De saknade även den anknytning till och erfarenhet från näringslivet som utlovats.

Studenterna stämmer universitetet för avtalsbrott, bedrägeri, vilseledande beteende och för att universitetet gjort otillbörlig vinst på deras studieavgifter. Studenterna menar att deras utbildning inte ens var värd 50 000 dollar.

Tisch School of the Arts i Singapore startades 2007 och hade 28 heltidslärare när NYU 2012 beslutade att stänga verksamheten pga. ekonomiska problem. Då gick totalt 158 studenter det två-åriga masterprogrammet i animation och digital konst, dramaturgiskt skrivande och internationell mediaproduktion och det tre-åriga filmprogrammet.

Läs i University World News om stämningen av New York Universitys enhet i Singapore


Statlig finanisering till högre utbildning minskar i Europa

Den högre utbildningen i nästan alla europeiska länder är ekonomiskt pressad. Finansieringen har minskat eller inte utvecklats i takt med ökat antal studenter i minst 20 av 24 länder. Det framkom vid European University Associations (EUA) ”funding forum” i Portugal nyligen. Uppgifterna är sammanställda av det s.k. Public Funding Observatory.

Trots att finansieringen har ökat i 11 länder under perioden 2008-2015, så har det ökande antalet studenter gjort att finansieringen per student minskat. I två länder, Norge och Sverige, är pressen mindre än i de övriga.

EUA menar att många länder har minskat sina anslag till lärosätena pga. att finansieringen från EU har minskat. För två länder, Portugal och Polen, gäller andra premisser. Där är högskolesystemen inte lika pressade, men i Portugal gjordes stora nedskärningar 2008, och i båda länderna är finansieringen sedan tidigare begränsad, påpekar Thomas Estermann, EUA.

Österrike, den flamländska delen av Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Holland och Turkiet är alla länder där systemen växer under press. Det betyder att antalet studenter växer fortare än finansieringen. I Kroatien, Grekland, Island, Irland, Spanien och Storbritannien är finansieringssystemen i direkt fara eftersom finansieringen har minskat samtidigt som antalet studenter ökat.

Thomas Estermann menar att i länder som Tjeckien, Ungern, Italien, Lettland, Litauen och Slovakien är den minskade finansieringen större än minskningen av antalet studenter mellan 2008 och 2015. Han poängterar att om finansieringen minskar på detta sätt i alla dessa länder finns stor risk att utbildningskvaliteten blir lidande.

Läs i University World News om den minskade finansieringen till högre utbildning i de flesta europeiska länderna


Studenternas upplevelse av studietiden blir allt mer central för lärosätena

Många universitet arbetar för att involvera studenterna i lärosätets beslut och administration. Det visar en kommande rapport från Australien.

Det finns enligt rapporten tydliga belägg för att studenternas medverkan är positiv för såväl lärosäten som studenter. Det är också en trolig orsak till att ett ökande antal lärosäten t.ex. inför krav på studentrepresentanter i utbildningsnämnder (course representatives), samarbetsorgan mellan studenter och personal (liaison committees) och samt krav på senatsförsamlingar för studenter.

Ny forskning från The Australian Council for Educational Research (ACER) belyser också vikten av hur studenterna upplever sin studietid. Resultaten pekar bl.a. på att det är större chans att studenter som har täta kontakter med lärarna fullföljer sina studier. Åtminstone gäller det studenter i Australien och Japan. Resultaten visar att lärarnas tillgänglighet och hjälpsamhet är viktig. Det finns dock skillander mellan studenter i de två länderna.

Studenter i Australien är enligt undersökningen mer nöjda med utveckling av färdigheter, lärarnas engagemang, undervisningens kvalitet, stöd till studenter och resurserna för undervisningen, än vad japanska studenter är. Trots detta överväger studenterna i Japan i mycket lägre grad än studenterna i Australien att hoppa av studierna.

Forskarna bakom undersökningen menar att de iakttagna skillnaderna kanske helt enkelt beror på kulturella skillnader ifråga om hur man besvarar enkäter. Tidigare forskning visar nämligen att japaner som besvarar enkäter vanligen väljer neutrala eller svagt negativa svar. Genom analys av enkätsvaren i den aktuella undersökningen hoppas forskarna nu kunna skapa bättre generella vertyg för att identifiera vilka faktorer som mest påverkar studenternas upplevelse av studietiden.

Läs i the Australian om initiativ för att engagera studenter i lärosätenas beslutsfattande

Läs på webbplatsen för The Australian Council for Educational Research om lärarkontakternas betydelse för studenters val att fullfölja sina studier


Norge ska förbjuda burka på skolor och universitet

Den norska regeringen planerar att förbjuda heltäckande slöja i klassrum och föreläsningssalar. Det har utbildningsminister Torbjörn Roe Isaksen meddelat. Samtidigt framhåller han att förbudet inte ska omfatta andra typer av slöjor. Människor ska enligt ministern även i fortsättningen få uttrycka sin religionstillhörighet offentligt.  Sålunda ska en kristen kunna bära ett synligt kors och en jude ska kunna bära en kippa offentligt.

I media kopplas regeringens planer till det faktum att det nu är mindre än ett år till nästa val till det norska parlamentet, Stortinget. Till saken hör att flera politiska partier, inklusive det socialdemokratiska Arbeiderpartiet har uttalat sig för ett förbud mot heltäckande slöja.

Den norska regeringens planer på ett förbud mot heltäckande slöja kommer samtidigt som flera andra europeiska länder har tagit initiativ till förbud mot niqab som täcker ansiktet och burka som täcker hela kroppen. I Bulgarien förbjöds nyligen kvinnor att bära heltäckande slöja offentligt och i Schweiz röstade nyligen parlamentets underhus ja till ett utkast till ny lag om ett sådant förbud. I augusti uttalade sig Tysklands inrikesminister för ett förbud i vissa fall.

Både Frankrike och Belgien har förbjudit burka och niqab i offentliga miljöer och i Frankrike har dessutom vissa badorter infört lokala förbud mot det som kallas burkini, dvs. en slags islamsk baddräkt. I Storbritannien har en opinionsundersökning nyligen visat att det i befolkningen finns ett starkt stöd för ett förbud mot burka.

Läs i Daily Mail om förbud mot heltäckande slöja i europeiska länder

 



 

Nyheter i korthet


Algeriet: Ny plan för högre utbildning och forskning ska höja kvaliteten och motverka plagiering

Ett nationellt rankningssystem, ett system för utvärdering och en förbättrad infrastruktur. Detta är några av delarna i regeringens nya plan för att höja kvaliteten i landets högre utbildning och forskning. I planen efterlyser regeringen också en ökad dialog mellan universiteten och såväl arbetsmarknadens parter som de lokala arbetsmarknaderna. Även behovet av ett system för att hantera det ökande problemet med plagiat i samband med doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar tas upp av regeringen.

Läs i University World News om Algeriets nya plan för högre utbildning och forskning


Brasilien: Mer än 650 kurser kan läsas på engelska

Lärosäten i Brasilien erbjuder minst 671 kurser på engelska. Av dessa är 78 procent avgiftsfria. Närmare 90 procent av lärosätena har ett internationellt kontor och drygt 55 procent ett s.k. buddy-program för internationella studenter. Det visar en enkät som besvarats av 45 lärosäten, både privata och offentliga. Flest kurser – och studenter – ­finns i landets sydöstra del, där bl.a. São Paulo och Rio de Janeiro ligger. Universitetet i São Paulo har t.ex. drygt 3 200 internationella studenter.

Läs i the PIE-news om kurser på engelska i Brasilien


USA: Endast 40 procent genomför sin bachelor på fyra år

Finansieringssystemet i USA för högre utbildning måste fokusera både på kostnader och att studenterna fullföljer sina studier. Det hävdar en rapport från tankesmedjan Education Trust. Den nationella finansieringen är till stor del baserad på genomströmning, medan den regionala finansieringen varierar. Att studenternas skulder ökar är tydligt, mindre tydligt är effekterna för dem som inte fullföljer sin examen. De har stora skulder, men ingen examen som kan höja deras löner. Idag tar bara 40 procent av studenterna examen.

Läs på webbplatsen för the Hechinger report om finansiering av högre utbildning i USA


Norge: Det nya systemet för finansiering av högre utbildning splittrar högskolesektorn

Förändringarna i det norska finansieringssystemet innebär att ersättningen per genomförd studiepoäng minskar, medan den ökar för varje uttagen examen. Det gör vissa lärosäten till vinnare och andra till förlorare, skriver tidningen Khrono. Universitetet i Oslo, får t.ex. 60 miljoner kronor mer per år (ung. samma i SEK) i det nya systemet. Det är en ökning med 4 fyra procent. Samtidigt minskar grundanslaget vilket leder till att den totala ramen för lärosätet minskar med upp emot en halv miljon kronor.

Läs i tidskriften Khrono om det nya finansieringssystemet för högre utbildning i Norge

 

 

Från redaktionen

Nästa vecka blir det uppehåll i utgivningen av nyhetsbrevet. Vi återkommer vecka 44, dvs. fredag den 29:e oktober.

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |