Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:29

2016-10-28

Innehåll

Nu talar både Clinton och Trump om högre utbildning

Donald Trump har lagt fram en egen modell för inkomstbaserad återbetalning av studielån.  Han har också lovat att sänka lärosätenas administrativa kostnader, att pröva om fonder vid de rikaste lärosätena verkligen ska vara skattebefriade samt att stoppa censur på lärosätena, så att inte enbart politiskt korrekta åsikter får föras fram.  Hur det senare ska gå till har han inte redovisat, men säger att ” We will end the political correctness and foster free and respectful dialogue."

Trumps resonemang om höga administrativa kostnader bygger bl.a. på en studie från Vanderbilt University. Den anger att lärosätet läsåret 2013/14 använde 150 miljoner dollar (motsv. SEK 1,3 miljarder) eller 11 procent av sin budget för att uppfylla federala krav. Studien har diskuterats flitigt i USA och efter lång tid berättade universitetet att största delen av de 150 miljonerna var utgifter kopplade till forskning.

Hillary Clinton förnyade i somras sin plan för den högre utbildningen. I den ingick bl.a. att göra utbildningen kostnadsfri för flera miljoner studenter från familjer med låg inkomst.  Det var delvis en försonande gest mot Bernie Sanders och hans supportrar, och togs positivt emot av dem. Inom universitetssektorn finns dock många skeptiker. De oroar sig för att den federala regeringen ska få ett större inflytande än idag på den högre utbildningen.

Också de privata lärosätena oroas av Clintons plan. Den kan komma att locka studenter från dem till de offentliga lärosätena.  En studie tyder på att rekryteringen till de offentliga lärosätena skulle komma att öka med 22 procent, och minska med 15 procent till de privata.

Läs i the Chronicle of Higher Education om Donald Trumps löften ifråga om högre utbildning

Läs i New York Times om Hillary Clintons plan för högre utbildning


Privata högskolor i Norge måste betala för att bli kvalitetsgranskade

De privata hösgkolorna i Norge får en minskad budget för nästa år med 10 miljoner NOK. Pengarna ska användas för att finansiera Kunnskapsdepartementets nya utvärderingsenhet. Det framgår av regeringens budgetförslag för 2017. Utvärderingsenheten skapas för att kontrollera hur de statliga medlen till privata högskolor och fackhögskolor används.

Som exempel kan nämnas att Handelshøyskolen BI i Oslo får budgetnedskärningar på 2,16 miljoner NOK. För den kristna VID vitenskapelige høgskole är minskningen 1.9 miljoner NOK och för NLA-høgskolen, också den kristen, 1,2 miljoner.

Budgetnedskärningarna skapar starka reaktioner bland högskolorna. Vidar Haanes, rektor på den teologiskt inriktade Menighetsfakutetet i Oslo, menar att budgetnedskärningarna är orimliga. Nu straffas alla högskolor bara för att vissa har gjort fel. Han konstaterar att något sådana har han aldrig varit med om. Departementet är utsatt för press och vill med detta visa att den gör något, men det är fel att detta ska gå ut över alla högskolor, fortsätter han.

Bakgrunden är att den privata Westerdals Oslo School of Arts, Communication and Technology har krävts på återbetalning av 34,8 miljoner NOK. Kunnskapsdepartementet menar att högskolan fått oberättigat statsstöd. Högskolan har i sin tur stämt regeringen.

Rektorn på BI, Jan Hejnesand, välkomnar departementets utvärdering av högskolan. Den högre utbildningen är, menar han, en stor och viktig samhällsfaktor. Därför är det viktigt att statens medel förvaltas rätt. Staten ska ge förutsägbara ramar samtidigt som verksamheten vid landets universitet och högskolor ska vara transparent, menar han.

Kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksen menar att de privata högskolorna borde vara intresserade av utvärderingar som kan förbättra deras rykte.

Läs i tidningen Khrono om att privata högskolor i Norge ska betala för att utvärderas


Nya regler i Frankrike för urval av studenter till masternivån

I Frankrike ska antagningen av studenter till utbildning på masternivå baseras på inträdesprov eller tidigare studieresultat. Det är innebörden av en överenskommelse mellan regeringen, lärosätena samt personal- och studentorganisationerna. Överenskommelsen ska bli lag före årets slut.

Frågan om antagning till utbildning på masternivå i Frankrike har under många år varit infekterad. Lärosätena har länge begärt att få göra ett urval inför utbildningens första år, men studenterna har varit motståndare och lagen har förbjudit det.  Det hittillsvarande systemet har istället inneburit att alla som slutfört en utbildning på bachelornivån har varit berättigade att påbörja masterutbildningen. Många har dock blivit bortvalda inför det andra året. De har därmed stått utan möjlighet att avsluta sina examina.

I februari i år beslutade landets högsta förvaltningsdomstol (Conseil d'État) att det rådande systemet är olagligt. Det gjorde att regeringen inledde förhandlingar med olika intressenter. Förhandlingarna har nu lett fram till en lösning som alla har accepterat. Den innebär att inträdesprov och tidigare resultat får användas i antagningen, men också att alla som slutfört sin grundutbildning har rätt till en plats på en masterutbildning. Det betyder dock inte att de alltid kan få sitt förstahandsval tillgodosett.

Enligt den kommande lagen ska lärosätena själva få besluta om sina regler för ”rekrytering” (som överenskommelsen talar om istället för urval) till masterutbildningen.  De kommer dock inte längre att få välja bort studenter under utbildningens gång, utom övergångsvis för vissa mycket populära utbildningar inom t.ex. juridik. Samtidigt ska studenter som inte kommer in på förstahandsvalet erbjudas tre alternativ som är relevanta utifrån studentens grundutbildning och yrkesplaner.

Läs i University World News om antagning till masterutbildning i Frankrike


Universiteten i Brasilien hoppas på fortsättning av Science Without Borders

Brasilianska universitet är övertygade om att landets nedlagda program för studentmobilitet, Science Without Borders (SWB), kommer att få en fortsättning. Många är dock oroliga för att medel kommer att tas från andra akademiska verksamheter. Det finns t.ex. en oro för att finansieringen till landets forskning ska drabbas.

Mellan åren 2011 och 2016 fick närmare 93 000 brasilianska studenter och forskare stipendier inom ramen för SWB. De flesta av stipendierna avsåg USA och England, men många riktades också mot Kanada, Frankrike och Australien.

Programmet lades ner för ett tag sedan på grund av landets ekonomiska problem. Förra året minskades finansieringen till programmet från motsvarande SEK 15 miljarder till 6 miljarder. Det betydde att påbörjade stipendier kunde fortsätta, men inga nya delades ut. Det är dock inte bara SWB utan också landets universitet som drabbats av stora budgetnedskärningar. Så står t.ex. University of São Paulo inför nedskärningar på 10–20 procent.

Raul Machado Neto, vicerektor för internationella frågor vid University of São Paulo, menar att programmet kommer att få en fortsättning eftersom det är en viktig erfarenhet för studenterna att studera utomlands. Han hoppas emellertid att programmet ska göras om så att det bättre anpassas till de brasilianska universitetens behov. Bland annat måste universiteten få större möjligheter att påverka programmets utformning, liksom vilka destinationer studenter åker till. Utbytena måste också leda till bättre och djupare samarbeten, inte bara mellan studenterna och det mottagande universitetet utan även universiteten emellan.

Brasiliens utbildningsdepartement säger för sin del att ett framtida program bör fokusera på masternivå snarare än, som tidigare, på kandidatnivån.

Läs i Times Higher Education om student- och forskarprogrammet Science Without Borders


Arabisk forskning i kris pga. ökad instabilitet i regionen

Många forskare i Mellanöstern och Nordafrika saknar förutsättningar för att kunna forska. Orsakerna är brist på grundläggande säkerhet, problem med nepotism och svag infrastruktur. Det visar en studie där drygt 70 forskare i 14 länder intervjuats.

Många av forskarna lyfter fram säkerhetsproblemen efter den arabiska våren och den ökade islamistiska extremismen. Särskilt svår är situationen i Syrien, Irak, Palestina, Egypten, Libyen och Jemen:”There are killings and explosions every day; how can we do creative work when our psychological stability is missing?” frågade sig en professor i Irak.

Också låga löner är ett problem, utom i länderna runt persiska viken. Många av forskarna berättar att de måste undervisa vid flera universitet eller ta andra jobb för att överleva. Därmed återstår mycket lite tid till forskning. Resultatet är, enligt studiens författare, forskning som bygger på individuella insatser. Dessa är oftast okoordinerade, underfinansierade och inte hållbara över tiden. De ger därmed mycket små bidrag till samhället.

Trots en del förbättringar under senare tid, och den stora ökningen av kvinnor inom högre utbildning, är problemen stora. Sålunda finns inget av regionens 1 700 universitet bland de 100 högst rankade i världen.

En väg att utveckla vetenskap och teknik i arabvärlden är via samarbete med andra lärosäten. Inom ramen för Islamic Educational, Scientific and Cultural Organization (ISESCO) tas nu ett första steg i denna riktning. Det sker i samarbete med organisationen för de fransktalande ländernas högre utbildning, Agence Universitaire de la Francophonie (AUF). I ett pilotprojekt ska utbyte starta mellan två universitet i Marocko och två i Tunisien.

Läs i Times Higher Education om svåra förhållanden för forskningen i arabiska länder

Läs i University World News om ett pilotprojekt för utveckling av vetenskap och teknik i arabvärlden.
 


Kraven på lärarstudenter och deras utbildning ökar

Lärarstudenterna i Norge måste studera hårdare. Det menar den norska regeringen och avsätter 10 miljoner kronor till ett projekt för att ta fram goda exempel. 

Studenter på allmänlärarutbildningen i Norge använder i genomsnitt 31,7 timmar per vecka till studier. Det visar svaren i 2015-års upplaga av den nationella undersökningen bland studenter i Norge – Studiebarometeret. Arkitektstudenter använder i genomsnitt 48,8 timmar för studier.

Statssekreterare Bjørn Haugstad i Kunnskapsdepartementet säger i en kommentar att han inte anser att lärarstudenterna är lata. Huvudansvaret för ambitionsnivån i deras utbildning ligger enligt Haugstad naturligtvis på lärosätena. Målet ska dock vara att komma väsentligt närmare en genomsnittlig studietid på 37,5 timmar per vecka. Att studenterna upplever en stark press just nu, när regeringen har gjort lärarutbildningen femårig och infört nationella prov i matematik, vars resultat förs in i examensbeviset, säger sig Haugstad förstå.

I USA lägger det federala utbildningsdepartementet nya krav på landets lärarutbildningar. Effektivitet i form av studenternas resultat ska bli avgörande för tilldelning av anslag.  Delstaterna ska tvingas bli mer aktiva när det gäller att avgöra om utbildningsprogrammen är effektiva, i riskzonen eller svagpresterande.

I reglerna ingår rapportering av statistik om bl.a. andel studenter som fullföljer utbildningen (retention) och deras arbete efter utbildningen. Vidare ska synpunkter hämtas in från alumner och deras arbetsgivare samt resultat för elever som undervisats av dem som tagit examen på lärarutbildningen.

De nya reglerna har tillkommit efter långa förhandlingar med olika grupper av intressenter, inkl. lärarorganisationer och lärosäten. Bakgrunden är regeringens uppfattning att lärarutbildningen är en alltför enkel väg att skaffa sig en högskoleexamen. 

Läs i tidningen Khrono om åtgärder för att öka lärarstudenternas studieinsatser

 

Nyheter i korthet


USA: Clown-hysteri på många lärosäten

Många lärosäten i USA har under den senaste tiden fått larm om personer utklädda till clowner. I några fall har personer arresterats, men polisen menar att de flesta rapporterna saknar grund eller är direkt falska. Samtidigt kräver säkerheten att alla larm undersöks. Några lärosäten har valt att inte kommentera larmen, medan andra har uppmanat studenterna att sluta sprida dem på sociala media. De har också uppmanats att inte jaga clowner på egen hand utan låta polisen sköta detta.

Läs i Inside higher Education om clown-hysteri i USA


Australien: Toppuniversitet ska minska andelen kinesiska studenter

Det topprankade Australian National University (ANU) ska minska andelen av de internationella studenterna som kommer från Kina. Förra läsåret var denna andel drygt 60 procent. Det har skapat oro för effekter på lärosätets ekonomi, om marknaden skulle förändras. Det handlar också m möjligheterna att ge de internationella studenterna den upplevelse de söker. Om en språkgrupp blir för stor, säger ANU:s internationella chef, tenderar studenterna att umgås och studera med andra studenter ur samma grupp.

Läs i Sydney Morning Herald om att andelen kinesiska studenter i Australien kan bli för stor


Europa: Nytt multinationellt universitetsnätverk

Nio forskningsintensiva universitet från olika europeiska länder har nyligen lanserat ett nytt nätverk, Aurora. Medlemmarna säger sig dela en uppfattning om viktiga samband inom högre utbildning. De menar att forskning av hög kvalitet utifrån en global standard, stor tillgänglighet för studenterna, en inkluderande akademisk miljö och samhällelig påverkan inom utbildning, forskning och samverkan hänger ihop. Nätverket kommer att träffas i workshopar och dela goda erfarenheter utifrån sina olika finansieringssystem för forskning. Göteborgs universitet är svensk medlem i nätvkerket.

Läs i Inside Higher Education om det nya europeiska universitetsnätverket Aurora


Nederländerna: Gemensam databas för tentamensfrågor ska förhindra fusk

Fem yrkeshögskolor i Nederländerna har tillsammans skapat en databas för tentamensfrågor. I databasen finns tusentals frågor. Syftet är att minska möjligheterna till fusk. Databasen genererar frågor slumpmässigt, vilket gör att alla skrivningar bli unika. Skrivningarna behöver därför inte hållas hemliga då frågorna är så många att det är omöjligt för studenterna att lära dem alla utantill. Och skulle de lärt sig alla frågor, har syftet uppnåtts konstaterar talespersonen för yrkeshögskolenätverket Saxion som tagit fram databasen.

Läs i Dutch News om den nya databasen för tentamensfrågor i Nederländerna

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |