Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:3

2016-01-29

Innehåll

Högre krav ska ställas för antagning till lärarutbildningen i Norge

Nästa kull lärarstudenter som antas måste ha högre betyg i matematik. Lärarutbildningen har för dåligt rykte. Det säger den norska regeringen. Det uttalade målet är att höja läraryrkets status och locka mer kvalificerade sökande till utbildningen.

De nya kraven är en fortsättning på tidigare borgerliga regeringars arbete för att höja antagningskraven. Såväl utbildning till grundskollärare som lektorsprogrammet (för motsvarigheten till gymnasieskolan) har varit berörda. Regeringen Bondevik beslutade 2005 att alla som skulle bli lärare måste ha minst betyget 3 (skala 1–6) i norska och matematik.

I en första omgång ska kraven i matematik höjas från 3 till 4 redan till hösten. Kraven i norska ska ökas i ett senare steg. Regeringen lutar sig enligt studenttidningen Universitas mot aktuell norsk forskning. Den sägs visa att när kraven höjdes 2005 sjönk andelen avhopp bland lärarstudenterna. Dessutom ökade studenternas prestationer.

Förutom höjda krav för antagning ska utbildningen till grundskollärare byggas ut. Den är nu fyrårig men ska omformas till en femårig masterutbildning. Vidare ska kraven för antagning till den praktisk-pedagogiska utbildningen höjas från avlagd bachelorexamen till masterexamen.

Studentorganisationen Lektorprogrammets Programutvalg (LPU) är kritiska mot att kraven på betyg i matematik ska höjas. De ifrågasätter att dessa krav ska gälla oavsett vilket ämne lärarna ska undervisa i. Dessutom menar LPU att kraven inte bör ställas vid antagningen utan bör vara en del i själva utbildningen. Norsk studentorganisasjon (NSO) föreslår för sin del att alternativa antagningsmetoder bör användas istället för betyg.

Läs i studenttidningen Universitas om förändringar i den norska lärarutbildningen
 


Kultur används som verktyg för dialog både i Kanada och i Storbritannien

Wilfrid Laurier University i Kanada har anställt en activist-in-residence. Syftet är att uppmuntra till mer dialog. En företrädare för universitetet säger att lärosätet ”… hope the activist-in-residence’s work will act as a catalyst to some important conversations.” Vid lärosätets fakultet för liberal arts säger dekanen att “Alex can show how you can take very complex and academic topics and make them accessible to a larger audience to get public awareness up.”

Det är Alex Tigchelaar som har den ett-åriga tjänsten. Hon har under nästan två decennier arbetat som kolumnist med inriktning på frågor om sex, producerat teater, uppfört gatuteater och gjort kortfilm för att skapa diskussion om social rättvisa. På universitetet ska hon hålla seminarier och workshopar med målet att studenterna ska tänka kritiskt när det gäller marginaliserade eller kriminaliserade grupper, eller intagna på institutioner.

Vid University of Glasgow i Storbritannien har fakulteten för naturvetenskap anställt en composer-in-residence. Det är Drew Mulholland som arbetar vid the School of Physics and Astronomy och vid the School of Geografical and Earth Sciences. Hans senaste komposition innehåller ett stycke för laser-harpa där toner skapas med hjälp av laserstrålar. Instrumentet har byggts av studenter och lärare i bl.a. astrofysik.

Rollen som composer-in-residence är tänkt att fungera tvärvetenskapligt. Drew Mulholland påpekar att liknande initiativ finns på andra håll i Storbritannien, men han är orolig för att de ska gå förlorade när utbildningen blir allt mer av ”korvstoppning”: “A broad base of different disciplines that you can jump between and take things in a different direction is incredibly important.”

Läs i University Affairs om hur ett lärosäte i Kanada vill stödja viktiga samtal

Läs i Times Higher Education om Glasgow’s Composer-in-residence
 


Samtidigt med satsning på språkstrategi läggs småspråk ned i Danmark

Regeringen i Danmark kommer att låta utarbeta en strategi för den högre utbildningen när det gäller undervisning och forskning inom främmande språk. En nationell språkstrategi ska skapas så att näringslivets behov och Danmarks utrikespolitiska intressen tillgodoses. Resultatet kan bli att utbildning erbjuds i färre språk eller till att det skapas forskningsmiljöer istället för undervisning. Det säger vetenskapsministern Esben Lunde Larsen.

Uttalandet från ministern kommer sedan Köpenhamns universitet meddelat att en rad små ämnen kan behöva läggas ned eller få reducerad antagning. Språkstrategin ska utarbetas tillsammans med den högre utbildningen och näringslivet. Lunde Larsen säger att behovet av expertis inom olika kulturer och språk måste tillgodoses. Det måste finnas expertkunskap om Danmark behöver agera på den internationella scenen.

I sitt meddelande säger Köpenhamns universitet (KU) att det inte kommer att antas några studenter i en rad mindre ämnen under 2016. Bland ämnena märks finska, polska och eskimologi. Till saken hör att KU är det enda lärosäte i världen där utbildning på bachelor- och masternivå ges i det senare ämnet, dvs. Grönlands språk, samhälle och kultur. Vidare ställs antagningen in i bl.a. Sydasienstudier, Balkanstudier, hebreiska och turkiska.

Orsaken till att antagningen ställs in är enligt KU de nedskärningar som regeringen gjort i lärosätets anslag. Företrädare för lärosätet hävdar att nedskärningarna uppgår till 8 procent av det allmänna anslaget. Åtgärderna från KU har väckt ett ramaskri i Danmark. Det gäller särskilt ifråga om eskimologi, eftersom Grönland är en autonom del av Danmark och att landet därmed har ett särskilt ansvar för denna landsdel.

Läs i tidningen Berlingske om arbetet med en språkstrategi för Danmark

Läs i University World News om stoppad antagning till småspråk i Köpenhamn
 


Afrikanskt samarbete ska harmonisera kvalitetssäkringen av högre utbildning

Kvalitetssäkring och erkännande av afrikansk högre utbildning ska harmoniseraas. Ett treårigt projekt (HAQAA) med stöd från EU-kommissionen har nyligen startat med detta syfte. Ett vitaliserat, attraktivt och konkurrenskraftigt gemensamt område för afrikansk högre utbildning ska skapas genom ökat samarbete mellan afrikanska länder.

Projektet startade i december 2015 och koordineras av universitetet i Barcelona. Andra partner är Association of African Universities, den tyska mobilitetsmyndigheten DAAD, den europeiska kvalitetsorganisationen ENQA, och European University Association, EUA. Projektet ses som unikt eftersom det handlar om kapacitetsuppbyggnad för en hel kontinent, och för att det gäller erfarenhetsutbyte och dialog mellan två kontinenter.

Under det första året ligger fokus på att bygga upp en afrikansk kvalitetsdatabas, en webbportal och nationella kontaktpunkter i länderna. Under året ska även utbildningar för att skapa ett gemensamt språk för kvalitetssäkring startas, liksom utbyten inom kontinentens regioner. Dessutom ska en arbetsplan för lärosätesutvärderingar utarbetas.

Vid inledande samtal med EU-kommissionen nyligen konstaterades att det finns många komplicerade frågor att lösa. Till dessa hör hur ett pan-afrikanskt system för kvalitet och ackreditering konkret ska kunna utvecklas. Vidare behöver ett ökat regionalt samarbete inom detta område byggas upp. Dessutom är en central fråga hur dessa aktiviteter kan kombineras med andra regionala och politiska prioriteringar.

University World News konstaterar att flera liknande projekt har initierats av EU de senaste åren. Ett av dessa är det s.k. Tuning Africa II. Det är ett projekt för harmonisering av examina, där man använt sig av erfarenheterna i uppbyggnaden av det s.k. European Higher Education Area (EHEA).

Läs i University World News om harmonisering av kvalitetssäkring av högre utbildning i Afrika

 


Specialiserade lärosäten gör inte bättre forskning

Forskningen vid lärosäten som är specialiserade inom ett särskilt ämnesområde är inte bättre än vid andra lärosäten som har ett bredare utbud av utbildning och forskning. Det visar en ny analys från den europeiska rankningsorganisationen U Multirank.

I analysen identifieras tio ämnesområden. Lärosäten som erbjuder program (degrees) inom tre eller färre av dessa betecknas som specialiserade (specialised). De som erbjuder program inom sju eller fler områden betecknas som heltäckande (comprehensive) och mellangruppen betecknas som breda (broad). De områden där specialisering är vanligast är företagsekonomi (business), hälso- och sjukvård (health) och teknik (engineering).

Analysen visar att det inte finns någon signifikant skillnad ifråga forskningens resultat, nästan oavsett hur detta mäts. Exempel på mått där det inte finns några signifikanta skillnader är externa forskningsmedel (external research revenues), mest citerade artiklar (top-cited), citeringsgrad (citation rate) och mängden forskningsartiklar (research output).

Inom två områden finns dock tydliga skillnader. Det ena är sampublicering av vetenskapliga resultat med industrin, och det andra är inkomster från personalfortbildning (Continuing Professional Development). Inom dessa områden visar analysen att specialiserade lärosäten har ett klart försprång.

Projektledaren vid U Multirank, professor Frank Ziegele, säger i en kommentar att de fördelar som specialiserade lärosäten har skulle kunna vara att de har lättare fokusera sina relationer med omvärlden och relevanta företag i den. Andra möjligheter är enligt Frank Ziegele att det handlar om att specialisering är vanligare inom vissa ämnesområden eller att specialiserade lärosäten kan ha lättare att förstå näringslivets behov.

Läs på U-Multiranks hemsida om en analys av forskning vid lärosäten av olika typ
 


De lättade sanktionerna mot Iran kommer att gynna den högre utbildningen

Iran är på väg mot en ny vår sedan de internationella sanktionerna mot landet lättats. Detta avspeglar sig även i den högre utbildningen, enligt en artikel från University of London.

Artikeln refererar till en analys i the Economist som visar att trots många års sanktioner är Iran den 18:e starkaste ekonomin i världen. Landet har även en medelklass som är regionens högst utbildade. Ända sedan revolutionen har landet satsat på högre utbildning. Ny statistik visar bl.a. att antalet studenter i Iran är 4,5 miljoner varav 60 procent är kvinnor.

Data från Unesco visar att antalet inskrivna vid landets universitet fördubblats de senaste tio åren. År 2013 studerade 58 procent av alla 18–24 åringar på universitet och föräldrarna spenderade mer än 2,1 miljarder USD (motsv. SEK 18 miljarder) på sina barns utbildning. Föräldrarnas satsningar kommer dessutom troligen att öka i och med den förbättrade ekonomin.

Medan stort fokus i Iran ligger på kandidatutbildningar är det sämre ställt med antalet studenter på master- och forskarutbildningarna. Eftersom efterfrågan på dessa under lång tid har varit större än tillgången är det tradition att studera på högre nivå utanför Iran. Detta har knappast minskat med de restriktioner och censur som gällt inom områden som humaniora och samhällsvetenskap.

En studie från British Council konstaterar att med den nya situationen i Iran kommer antalet iranska studenter utomlands troligen att öka, särskilt i USA, Tyskland, Kanada och Storbritannien. Samtidigt finns det en vilja att göra universiteten mer internationella. Också samarbete inom regionen och med övriga världen efterfrågas.

Läs i Times Higher Education om en analys av Iran och dess högre utbildning
 

 

Nyheter i korthet


USA: Kina är hack i häl på USA ifråga om naturvetenskaplig och teknisk FoU i världen

USA är fortfarande världsledande när det gäller forskning och utveckling inom naturvetenskap och teknik. Landet investerar mest inom området, har de mest avancerade examina och de viktigaste publikationerna. Gapet till tvåan Kina krymper dock snabbt. De kinesiska investeringarna ökade i genomsnitt med 19 procent årligen 2003–2013. Det är långt mer än i USA. Vidare är Kina idag det land i världen där flest tar examen i naturvetenskap och teknik. Uppgifterna kommer från the National Science Board i USA.

Läs i Inside Higher Education om naturvetenskaplig och teknisk utbildning i världen
 


Kanada: Mindre mängd forskning och sämre kvalitet med stigande ålder

Fram till 12 år efter disputation publicerar forskare mycket och med hög kvalitet. Därefter minskar produktionen drastiskt och antalet citeringar minskar, men finansieringen fortsätter att öka. Detta visar en nyligen publicerad artikel. I den har forskare i Kanada och deras produktion åren 1996–2010 studerats. Artikelförfattarna hävdar att deras resultat motiverar att finansiärer bör ge unga forskare en chans hellre än att satsa på äldre forskare vars produktion passerat bäst-före-datum.

Läs i Times Higher Education om kopplingen mellan forskningens kvalitet och forskarnas ålder
 


Finland: Nedskärningarna beräknas kosta mer än 5 000 universitetsanställda jobbet

Tillsammans med nedskärningar sedan 2012 beräknas de senaste budgetbeskeden göra att 5 200 anställningar försvinner från lärosäten i Finland. Hittills har regeringen bl.a. beslutat att frysa index för uppräkning av anslagen, infört studieavgifter för studenter från tredjeland och skurit ned forskningsanslagen. Nedskärningarna kommer också att få effekter på forskarutbildningen. Förutom den ekonomiska krisen och problemen inom finsk industri blir det nu färre platser för nyexaminerade doktorer inom akademin. Många kräver att forskarutbildningen ska minska.

Läs i University World News om effekter av nedskärningar inom finsk högre utbildning
 


Storbritannien: Andelen ungdomar från missgynnade grupper ska dubbleras

På initiativ av den brittiske universitetsministern har en arbetsgrupp mot social snedrekrytering till högre utbildning bildats. Arbetsgruppen består av rektorer och studenter, men även representanter från bl.a. departement och skolor. Arbetsgruppen ska föreslå hur tillträde till högre utbildning för missgynnade grupper ska förbättras. Regeringen har inför 2020 ställt upp mål för social mobilitet. Inom högre utbildning är målet att öka antalet ungdomar från missgynnade grupper som påbörjar högre utbildning från 13,6 procent 2009 till 28 procent 2020.

Läs i Times Higher Education om arbetsgruppen för ökad social mobilitet i Storbritannien
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |