Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:31

2016-11-11

Innehåll

Både Schweiz och Kanada har svårt att nå jämställdhetsmål

Målet att vid årets slut ska 25 procent av professorerna vid universitet i Schweiz vara kvinnor kommer inte att nås. Andelen har visserligen ökat och är nu 20 procent, men ökningen har gått mycket långsamt.

Enligt generalsekreteraren i swissuniversities, landets rektorskonferens och SUHF:s motsvarighet, är huvudorsaken att många kvinnor stannar hemma för att ta hand om barn. Dessutom saknar många självförtroendet för att ta steget till professor. Lärosätena måste nu bli mer målinriktade när det gäller att uppmuntra kvinnor att söka professurer. Regeringen har för sin del tidigare avsatt nästan 14 miljoner franc (motsv. SEK 130 miljoner) för att stödja kvinnor inom akademin.

Debatten om kvinnliga professorer kommer samtidigt som en debatt pågår i Schweiz om att införa könskvoter i företagens styrelser. Regeringen har ställt sig positiv till icke-bindande kvoter för kvinnor i styrelsen för de största företagen och på de högsta chefsposterna. De som förespråkar kvoter pekar på grannlandet Tyskland som i år införde krav om att 30 procent av styrelseposterna ska besättas av kvinnor.

I Kanada har landets Human Rights Commission tagit ett ovanligt steg. Kommissionen har bett en domstol att besluta om genomförande av en tio år gammal överenskommelse. Den avser mål för jämställdhet vid fördelning av forskningsanslag.

Enligt de uppställda målen ska de 15 största lärosätena fördela forskningsresurserna från det stora programmet Canada Research Chair med 15 procent till personer som definierar sig som tillhörande ”visible minorities”, 1 procent tillhörande urbefolkningar, 31 procent till kvinnor och 4 procent till funktionshindrade. De två första målen har nåtts, men inte de övriga.

Läs i Swissinfo om kravet att minst 25 procent av landets professorer ska vara kvinnor

Läs i the Mail and Globe om bristande jämställdhet vid forskningsfinansiering i Kanada


Universitetslärare behöver kunskap om hur mikroaggressioner kan undvikas

Lärare ska få utbildning i hur s.k. mikroaggressioner kan undvikas. Utbildningen måste dock anpassas så att lärarnas akademiska frihet inte inskränks. Det säger den tillförordnade rektorn för Suffolk University i USA, efter att en händelse vid lärosätet har väckt stor uppmärksamhet.

Bakgrunden är att en student med latinamerikanskt ursprung fått synpunkter på språket i en uppsats. Inför övriga studenter framförde hennes lärare att vissa formuleringar inte var hennes, och antydde därmed att studenten hade plagierat texten. Lärarens kommentar var, säger studenten, troligen inte menad att ha en rasistisk ton men den gjorde ändå ont.

Händelsen är ett exempel på vad som kan upplevas som mikroaggresioner. Sådana händelser bör kunna undvikas. Det säger Samuel D. Museus vid Indiana University, biträdande professor i högre utbildning. Han påpekar att de flesta lärare inte har fått någon utbildning i hur de ska undervisa blandade studentgrupper. Lärosätena måste fundera på hur lärarna ska kunna ta hänsyn till studenternas bakgrund.

Sylvia Hurtado, professor i utbildningsvetenskap (education) vid UCLA, menar för sin del att det som har hänt kan användas som ett verktyg i undervisningen. Hon påpekar att det är lärarnas ansvar att lära känna sina studenter: ”We can’t be using things that work for a student body that no longer exists…”. Hon säger också att via sociala medier kan lärare få förståelse för vad mikroaggression är.

Den nationella statistiken visar att under en tio-års-period fram till läsåret 2009/10 ökade antalet avlagda bachelor-examina i USA med 53 procent bland studenter med afroamerikansk bakgrund och med 87 procent bland dem med latinamerikansk bakgrund.

Läs i the Chronicle of Higher Education om mikroaggressioner och hur de ska undvikas


Efter höjda matematikkrav står 70 procent av platserna i Nord-Norges lärarutbildning tomma

I Nord-Norge står 585 platser på utbildning till grundskollärare tomma. Det är 70 procent av alla platser för årskurserna 1–7 vid lärosäten i Nordland, Troms och Finnmark. Förra året var motsvarande antal 282.

En orsak till de många tomma platserna är de höjda betygskraven för att bli antagen. Det handlar om höjda krav i matematik – minst betyget fyra på skalan 1–6 krävs. De som ville söka lärarutbildningen, men hade betyget tre, erbjöds i somras att gå en förberedande kurs i matematik. Dessvärre blev en stor andel av kursdeltagarna underkända.

Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU, i bl.a. Trondheim) och Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA) är de lärosäten som har landets största lärarutbildningar. Där var andelen underkända på sommarkursen 85 respektive 69 procent.

Carl Eyde, från Sandefjord, var en av dem som gick den förberedande kursen men blev underkänd. Han menar att uppgifterna på provet inte var för svåra, men att det var många uppgifter och att det tog lång tid att förstå dem. Eyde anser också att det var för lite undervisning på den kurs han deltog i. På fyra veckor hade han 5–6 dagars undervisning.

En stortingsledamot för Arbeiderpartiet, Helga Pedersen, säger om den höga andelen underkända: ”Det er sjokkerende tall og illevarslende for en landsdel som trenger kvalifiserte lærere for å gi våre barn i nord de samme mulighetene som barn i resten av landet.”

Kunskapsminister Torbjørn Røe Isaksens menar att antagningskraven till lärarutbildningen inte kan sänkas. Skulle problemen bestå under en längre tid måste dock åtgärder vidtas säger han.

Läs i universitetstidningen Khrono om tomma platser på lärarutbildning

Läs i universitetstidningen Khrono om andelen underkända i förberedande matematikkurser


EUA protesterar mot att Erdogan ska utse rektorer vid de turkiska universiteten

Regeringen i Turkiet har utfärdat en förordning där president Erdoğan ges möjlighet att själv utse universitetsrektorer. Förordningen antas inom ramen för det undantagstillstånd som utlystes efter försöket till statskupp i juli. Den utökade makten för presidenten anses av kritiker på ett effektivt sätt undanröja universitetens autonomi och ha som syfte att trycka ned dissidenter.

Proceduren för att utse rektorer har hittills inneburit att lärare och forskare har röstat fram en lista på kandidater. Listan har skickats till presidenten för godkännande. På vägen har den passerat Council of Higher Education (YÖK), ett granskningsorgan direkt underställt regeringen, som dock beskriver sig som fristående. I de flesta fall har lärosätets första val av kandidat respekterats.

Den nya tågordningen innebär att rektorer vid offentligt drivna universitet kommer att utses av presidenten. Beslutet kommer att utgå från en lista med tre kandidater som nomineras av YÖK. Om presidenten inte har valt något namn från listan inom en månad och YÖK inte presenterar nya kandidater kan presidenten själv utse en rektor. En liknande modell ska gälla för privata lärosäten.

Samarbetsorganisationen för Europas universitet, European University Association (EUA), har reagerat på den nya situationen. EUA uttalar sitt stöd för den högre utbildningen i Turkiet. Organisationen uttrycker oro över att rektorerna inte längre ska väljas utan utses av presidenten. I uttalandet sägs samtidigt att vid EUA:s senaste möte beskrev företrädare för YÖK en rad förbättringar för den högre utbildningen i Turkiet, bl.a. att de flesta av de 65 000 studenterna vid universitet som har stängts nu har fått plats vid andra lärossäten.

Läs i Times Higher Education om den turkiska presidentens nya makt att utse rektorer

Läs på EUA:s webbplats om ett uttalande till stöd för den högre utbildningen i Turkiet


Studie tyder på att äldre forskare är lika kreativa som yngre

Enligt en ny studie behåller forskare sin kreativitet med stigande ålder, även om deras produktivitet minskar. Studien har letts av Northeastern University i USA med deltagare från bl.a. lärosäten i Europa. Forskarna har applicerat avancerade matematiska beräkningsmodeller på data över vetenskapliga publikationer.

Nationella forskningsfinansiärer hävdar ofta, enligt the Chronicle of Higer Education, att stöd till yngre forskare krävs för att uppnå långsiktigt positiva resultat för ett land. Denna uppfattning utmanas nu. En möjlig slutsats från den nya studien är att en satsning på fler möjligheter för äldre forskare faktiskt kan ge fördelar. En av författarna till studien menar att resultaten antyder att den som kan upprätthålla sin produktivitet har lika stor chans som i yngre dagar att göra forskningsgenombrott.

Studien lämnar inga svar på den kritiska frågan om varför äldre forskare är mindre produktiva. En möjlig förklaring kan dock vara att alltför många forskare som är mitt i sin karriär befordras till administrativa positioner.

Kritiker av studien menar att inga långtgående slutsatser kan dras av studier som baseras på nyckeltal (metrics). Data av typen journal impact factor är kända för att snedvrida vetenskapligt värde.

En av författarna, Albert-László Barabási, professor i komplexa nätverk, säger i en kommentar att resultaten ska tolkas med försiktighet. Dock antyder de att reglerna för obligatorisk pensionering på vissa lärosäten i Europa och USA kanske inte är så bra. Han berättar också om John B. Fenn som fick Nobelpris i kemi 2002. Den forskning som gav priset hade han utfört efter påtvingad pensionering från Yale University.

Läs i the Chronicle of Higher Education om kreativitet hos äldre forskare


Stark tillväxt av donationer till universitet “down under”

Som en effekt av gåvor/donationer växte fonderna vid universitet i Australien och Nya Zeeland med 26 procent under 2015. Tillväxten var särskilt stark för lärosäten utanför Group of Eight, dvs. de åtta ledande universiteten i Australien. Det visar en undersökning från the Council for Advancement and Support of Education (CASE) av arbetet med insamling av gåvor/donationer. I undersökningen ingår 24 av ca 50 lärosäten.

De totala inkomsterna från gåvor/donationer för de lärosäten som deltog i undersökningen var 72,6 miljoner australiensiska dollar (motsv. SEK 500 miljoner). Av dessa kom en ansenlig del från stora donationer. Lärosätena tog under 2015 emot sammanlagt 70 donationer på vardera mer än en miljon dollar (motsv. SEK 7 miljoner).

Det totala antalet givare var drygt 60 000 och av dessa var närmare 33 500 alumner. Antalet alumner som kunde kontaktas var omkring 3,3 miljoner. Andelen av dessa som gjorde en donation var 0,71 procent vilket var nästan dubbelt så mycket som två år tidigare.

Tillväxten kan till stor del kopplas till ett bra insamlingsarbete säger Sue Cunningham vid CASE. Resultaten i undersökningen talar för att lärosätena har ökat sitt fokus på banden med alumner och andra supportrar. Hon menar också att tillväxten i gåvor/donationer visar att alltfler individer inser den starka kraft som högre utbildning utgör i deras omgivning och i världen.

Tim Dolan, vicerektor för utveckling vid Sydney University, säger i en kommentar att varje lärosäte bör på ett konsekvent sätt uppmärksamma det han kallar planned giving. I det ingår att öka den personal som arbetar med insamling av gåvor/donationer.

Läs i University World News om insamling av gåvor till lärosäten I Australien och Nya Zeeland



 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Studenter utvecklar sina färdigheter bäst på egen hand

Självständigt lärande verkar ha starkare koppling än föreläsningar till utveckling av färdigheter (skills). Det visar resultaten av en undersökning från brittiska Higher Education Academy. Drygt 23 000 studenter har svarat på en enkät. Av de som studerade minst 11 timmar per vecka på egen hand upplevde fem procentenheter bättre utveckling av sina färdigheter jämfört med dem som studerade på egen hand högst tio timmar. Det gällde bl.a. akademiskt skrivande och kritiskt tänkande. Inom andra områden var skillnaden ännu större.

Läs i Times Higher Education om värdet av självständiga studier


USA: Columbia University etablerar åtta globala centra för sina forskare

År 2009 etablerade Columbia University två globala centra – ett i Amman och ett i Peking. Syftet är att sammanföra lärosätets personal och studenter med lokala lärare och forskare, politiker och experter. Verklig dialog, djupare än vad kontakter baserade i New York kan ge, är målet. I mötena ska samhälleliga utmaningar på såväl lokal som global nivå diskuteras. Satsningen har fortsatt med etableringar i Paris, Bombay, Istanbul, Nairobi, Santiago och senast 2013 i Rio de Janeiro.

Läs i Times Higher Education om etableringar av centra för global dialog


Norge: Uppståndelse efter nyhetsinslag om att internationella studenter går före i bostadskön

Ett nyhetsprogram på teve har skapat en upprörd diskussion om studentbostäder. Enligt programmet kan norska ungdomar inte få studentrum eftersom internationella studenter har bostadsgaranti. Bakgrunden är att internationella studenter måste ha lägenhetskontrakt före inresa i Norge. Situationen är också en effekt av ett ökat antal internationella studenter. Flera norska politiker talar enligt University World News om ”educational apartheid” när norska studenter inte kan få studentrum. Den nationella studentorganisationen menar att det verkliga problemet är att det byggs för få studentbostäder.

Läs i University World News om bristen på studentbostäder i Norge


Globalt: Två hundra forskare berörda i utrensning av tveksamma artiklar

58 artiklar av 200 forskare har dragits tillbaka av förlagen Springer och BioMedCentral. Omkring en tredjedel av forskarna figurerar i mer än en artikel. Totalt är det sju tidskrifter som berörs. Enligt förlagen handlar det bl.a. om plagiering och tveksam peer-review. Huvuddelen av de inblandade forskarna har någon form av koppling till Iran. Förlagen har meddelat att ytterligare närmare 50 artiklar granskas just nu. Under 2015 drog de två förlagen tillbaka mer än 100 artiklar.

Läs i the Australian om utrensning av tveksamma artiklar

 

 

Från redaktionen

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |