Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:32

2016-11-18

Innehåll

EU-studenter som inte vill stanna i Danmark ska avskräckas från studier där

Endast 38 procent av studenterna från EU/EES stannar kvar och arbetar i Danmark. Det är alldeles för få menar ministern för högre utbildning och forskning, Ulla Tørnæs. Siffrorna visar att Danmark inte får skörda resultaten av de investeringar som gjorts i dessa studenter. Det är enligt regeringen ett stort problem.

EU/EES-studenterna får gratis utbildning, danskt studiemedel och slipper betala terminsavgifter, fortsätter Ulla Tørnæs. Hon poängterar att syftet med EU:s inre marknad aldrig har varit att studenterna ska komma till landet och få gratis utbildning och sedan direkt återvända till sina hemländer. Ministern menar därför att det är dags att vidta politiska åtgärder för att ändra på situationen.

Det är mot denna bakgrund som den danska regeringen har stramat åt studiemedelssystemet. Andelen bidrag har blivit mindre och andelen lån större. Regeringen vill enligt Ulla Tørnæs uppnå bättre balans och rättvisa mellan utländska och inhemska studenter samt skapa ett mer robust studiemedelssystem.Regeringen har även initierat en utredning kring utbildningar vid yrkeshögskolorna. Det är till deras program de flesta studenter från EU/EES söker sig. Utbildningsministeriet ska undersöka i vilken utsträckning yrkeshögskolorna erbjuder undervisning på engelska och om det finns tillräckligt tydliga regler kring antagning av utländska studenter. Ministeriet undersöker även möjligheter för att få utländska studenter att stanna kvar i Danmark, t.ex. ändrade skatteregler.

Den totala kostnaden för studiemedel till utländska studenter ökade rån 415 miljoner DKK (motsv. SEK 500) år 2010 till 939 miljoner år 2015. En ökning regeringen inte tycker är acceptabel.

Läs i University World News om ökade kostnader för internationella studenter från EU/EES-länderna


Kanada ser över villkoren för permanenta uppehållstillstånd till internationella studenter

Vilken ekonomisk betydelse har invandringen för Kanada? Det diskuterar landets regering just nu. Bakgrunden är att den 1 januari 2015 införde Kanada ett nytt immigrationssystem, Express Entry. Det nya systemet har gjort det svårare för internationella studenter att stanna i landet efter examen, vilket har lett till minskad immigration.

Systemet bygger på poäng, där den sökande ska visa att arbetsgivare behöver deras färdigheter och kunskaper. Samtidigt ska de visa att kanadensiska medborgare inte kan matcha dessa kunskaper. Systemet infördes på rekordtid och har gjort det svårare för internationella studenter att få permanent uppehållstillstånd. Tusentals internationella studenter har fått avslag på sina ansökningar om sådant tillstånd.

Problemet är att många studenter kommit till Kanada och trott och hoppats att deras tid vid universitet skulle inverka positivt på deras möjligheter att få stanna i landet. De senaste åren har denna möjlighet dock minskat, menar Paul Davidson, ordförande för Universities Canada (SUHF:s motsvarighet).

Universities Canada har uppmanat regeringen att lägga mindre vikt vid arbetslivserfarenhet och istället öka vikten av kanadensiska meriter. Lärosätena menar att internationella studenter är de ideala immigranterna. De är socialt integrerade samtidigt som de har värdefulla kontakter i olika delar av världen.

John McCallam, Immigrations- och flyktingminister, menar att problemet med de internationella studenterna och deras uppehållstillstånd måste lösas. Regeringen kommer inom kort att lägga fram ett förslag till reviderade regler för immigration.

Läs i The Globe and Mail om ändrade villkor för internationella studenter för att få stanna i Kanada efter examen


Tyskland återinför studieavgifter för internationella studenter

Den tyska delstaten Baden-Württemberg ska återinföra studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES. Det har den nya regeringen bestående av kristdemokrater och miljöpartister (die Grüne) meddelat. Detta ska dock inte innebära att studieavgifter införs för inhemska studenter. 

Avgifterna för de internationella studenterna kan enligt delstatsregeringen komma att bli 1 500 euro (motsv. SEK 15 000). Regeringen menar att studenter från Asien och USA inte kommer från fattiga familjer. Den förra regeringen i Baden-Württemberg, bestående av socialdemokrater och miljöpartister, avskaffade studieavgifterna helt så sent som 2011. Delstaterna avskaffade successivt sina studieavgifer och de var helt borttagna 2014.

Införandet av studieavgifterna innebär att regeringen sviker sitt vallöfte om hållbarhetsmål, vilka också fastställdes i september 2015. Ett av målen anger att antalet stipendier riktade till utvecklingsländer skulle ökas avsevärt. För närvarande får ca 15 procent av de internationella studenterna i Tyskland stipendier. Det betyder att huvuddelen av studenterna måste ta deltidsarbete för att klara försörjningen. De nya studieavgifterna blir därmed en påtaglig försämring för många studenter från utvecklingsländer.

På den federala nivån menar Miljöpartiet att kollegorna i Baden-Württemberg sänder ut fel signaler om studieavgifterna återinförs. Andra kommentatorer påpekar att det är avgiftsfriheten som gjort Tyskland attraktivt för internationella studenter. Åtgärden är också olycklig eftersom Tyskland har stora behov av utbildad arbetskraft.

Enligt delstatsregeringen i Baden-Württemberg ska de nya avgifterna införas fr.o.m. läsåret 2017/18.

Läs i University World News om studieavgifter för internationella stucenter i Tyskland


Fler utländska campus i Kina än i Förenade Arabemiraten

År 2015 fanns det totalt 249 internationella universitetsfilialer (International Branch Campus, IBC). Det är en ökning med tio procent sedan 2010. Det visar en ny rapport publicerad av bl.a. the Observatory on Borderless Higher Education. Totalt fanns det 160 000 studenter vid filialerna.

Förenade Arabemiraten hade tidigare flest IBC, men förstaplatsen har övertagits av Kina. Rapporten visar att det i Kina finns 32 IBC, 31 i Förenade Arabemiraten, 12 i Singapore, 12 i Malaysia, och 11 i Qatar.

Enligt rapporten är den aktuella trenden att antalet utländska campus framförallt ökar i Kina. Ökningen är stark också i Malaysia, Mauritius och Sydkorea. Mellan 2011 och 2015 startades totalt 66 nya IBC i världen. Det är ungefär samma antal som perioden innan; åren 2006–2010.

USA är det land som har etablerat flest IBC, 78 stycken. Bland länder som startat många IBC märks även Storbritannien med 39 campus, Frankrike 28, Ryssland 21 och Australien 15. Nyligen har Belgien, Estland, Japan, Sydkorea, Turkiet och Taiwan upprättat IBC i olika länder. Planering för nya etableringar utomlands pågår dessutom i en ny kategori länder, nämligen Kina, Egypten, Iran, Libanon och Ryssland.

Rapporten visar att relativt få IBC öppnades 2015. Det kan vara ett tecken på att satsningarna har nått sin höjdpunkt. En undersökning bland europeiska universitet visar också att etablering av IBC gavs lägst prioritet av 15 möjliga strategier för internationalisering.

Sedan 2011 har 14 IBC avvecklats. Minst fem av dessa var äldre än tio år. Anledningar till stängningarna varierar, men svårigheter att rekrytera studenter och finansiella problem hör dit.

Läs i University World News om utländska universitetscampus


Lärare utan fast anställning har sämre förutsättningar att ge bra undervisning

Lärare med osäkra och tillfälliga anställningar påverkar undervisningens kvalitet och studenternas resultat negativt. Det visar aktuell forskning i USA, bl.a analysen Faculty Matter: So why doesn’t everyone think so? Det skriver Sally Hunt, generalsekreterare i de brittiska universitetslärarnas fackliga organisation, i the Guardian.

Sally Hunt uppmanar regeringen att inte satsa så hårt på otillförlitliga nyckeltal i den kommande utvärderingen av universitetens undervisning. Vad säger egentligen andel studenter som får arbete om undervisningens kvalitet? Regeringen borde istället undersöka lärarnas arbetsvillkor.

Den nämnda analysen visar att studenter vid universitet med många lärare som har tillfälliga anställningar får sämre studieresultat och tenderar att i högre grad hoppa av sina studier. Oavsett hur bra dessa lärare är skapar de osäkra anställningsvillkoren svåra arbetsförhållanden. Lärarna får sämre möjligheter än lärare med goda villkor och fasta anställningar att genomföra undervisning av hög kvalitet och ha god interaktion med studenterna.

Studenter med timanställda lärare har mycket svårare att få kontakt med sina lärare än andra studenter. Detta gäller särskilt för studenter som kommer från icke-akademisk bakgrund. De har ofta större behov av hjälp och stöd än andra studenter. Lärare utan anställningstrygghet har också mycket svårare att uppnå sin fulla potential som lärare än de som har fast anställning.

Sally Hunt uppmanar den brittiska regeringen att studera resultaten av den amerikanska forskning som finns på området och initiera egen forskning om kopplingen mellan tillfälliga anställningar och utbildningens kvalitet. Hon uppmanar också regeringen att kräva att universiteten redovisar hur stor andel av undervisningen som utförs av icke fast anställda lärare.

Läs i The Guardian om att undervisning av tillfälligt anställda lärare har lägre kvalitet


Ny rapport anslår mer optimistisk ton om utbildning i arabländerna

De flesta länderna i arabvärlden placeras i kategorin ”very high” när världens länder rangordnas efter ungas digitala kompetens och deras tillgång till utbildning motsvarande gymnasienivå. Högst bland arabländerna hamnar inte helt oväntat de s.k. Gulfstaterna. Det visar en sammanställning, Youth Development Index (YDI), av 18 variabler som tillsammans mäter utveckling bland unga i åldrarna 15-29 år i 183 länder.

Sammanställningen täcker utbildning, hälsa, sysselsättning samt politiskt och samhälleligt deltagande. Bearbetningen av underlaget tar hänsyn till kvalitet, relevans och tillgång till data i respektive land.

De högst rangordnade arabländerna placeras i nivå med länder som Cypern och Rumänien. Länder som Jemen placeras i nivå med Burma och Laos. Av de 21 arabländerna är det 14 som rangordnas i kategorin very high. Där placeras bl.a. Syrien, som dock föll 42 placeringar i YDI mellan 2013 och 2016. Bara tre länder placeras i kategorin låg. De är Irak, Djibouti och Mauretanien. De arabiska länderna i den s.k. Mena-regionen (runt medelhavet) placeras högre än genomsnittet för världen inom dimensionen utbildning.

De uppmuntrande nyheterna i rapporten om YDI motsägs av andra undersökningar. Dit hör t.ex. the Arab Development Reports. Enligt dessa är den genomsnittliga läskunnigheten bland innevånare äldre än 15 år 73 procent. Det är väsentligt lägre än de 94 procent som gäller i utvecklingsländer i Asien och 93 procent i Latinamerikas utvecklingsländer. En annan källa, the Global Competitiveness Reports, hävdar att arabländerna, särskilt Egypten, har en negativ utveckling ifråga om utbildningskvalitet.

Noteras kan att i flera av de stora universitetsrankningarna har arabländerna ännu inte tagit sig in bland de 250 främsta i världen.

Läs på webbplatsen för Al-Fanar om ungdomars situation i arabländerna



 

Nyheter i korthet


Singapore: Ökad finansiering till humaniora och samhällsvetenskap

Singapore ökar forskningsfinansiering till humaniora och samhällsvetenskap med totalt 350 miljoner Singapore dollar (motsv. SEK 2,2 miljarder). Det meddelade regeringen i förra veckan. Satsningen fördelas över de kommande fem åren och är en ökning med 45 procent. Med denna satsning vill regeringen stimulera multidisciplinär forskning och få fler forskare att satsa på dessa ämnen. Dessutom vill regeringen flytta landets utvecklingsperspektiv från naturvetenskap och teknik mot forskning inriktad på förbättring av livskvaliteten i Singapore och Sydostasien.

Läs i University World News om Singapores satsning på humaniora och samhällsvetenskap


England och Wales: Antalet klagomål till ombudsmannen för högre utbildning ökar

Antalet klagomål från studenter ökar. Det säger den nya ombudsmannen för högre utbildning i England och Wales, Judy Clements. Orsaken är enligt henne ett alltmer konsumtionsinriktat tankesätt bland studenterna, men också en ökad press på att nå goda studieresultat. Studenter som betalar studieavgifter på 9 000 pund (motsv. SEK 103 000) är mer benägna att klaga än tidigare studenter. Som ett resultat av klagomålen betalade lärosätena förra året 485 000 pund (motsv. SEK 5,5 miljoner).

Läs i Times Higher Education om det ökade antalet klagomål från studenter


Chile: Avgiftsfri utbildning blir tung börda för universiteten

Många universitet i Chile deltar i regeringens nya program med avgiftsfri utbildning för de fattigaste studenterna. I år är det närmare 140 000 av landets totalt 1,1 miljoner studenter som slipper avgifter. Lärosätena har nu upptäckt att programmet medför kraftigt sänkta intäkter. Orsaken är att ersättningen från regeringen utgår ifrån lägre studieavgifter än vad lärosätena tillämpar. Trots att lärosätena får ett tillägg på 20 procent är bortfallet av intäkter stort.

Läs i Universsity World News om de Chilenska lärosätenas finansiella problem


Tunisien: Terroristgrupper rekryterar universitetsutbildade

Omkring 40 procent av terroristerna i Tunisien har universitetetsutbildning och drygt 30 procent har motsv. gymnasieexamen. Det visar en undersökning bland 1 000 terroristdömda personer, baserad på underlag från landets domstolar. Störst andel av de terroristdömda (275) är i åldern 25–29 år. Inom landet hörde de flesta hemma i regionerna Tunis och Sidi Bouzid. I den senare startade 2011 den s.k. jasmin-revolutionen som kastade det auktoritära styret under Ben Ali över ända. Många av de terroristdömda är arbetslösa.

Läs i University World News om utbildningsbakgrund bland terrorister i Tunisien

 

 

Från redaktionen

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |