Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:33

2016-11-25

Innehåll

Donald Trumps mindre smickrande kopplingar till universitetssektorn

Den tillträdande presidenten i USA, Donald Trump, har i en förlikning accpterat att betala 25 miljoner dollar (motsv. SEK 230 miljoner) till tidigare studenter vid det s.k. Trump University. Pengarna ska fördelas på omkring 6 000 studenter. De kommer att få tillbaka minst hälften av sina studieavgifter.

Trump University startade 2005 men är numera nedlagt. Det lockade studenter med löften om att få lära sig tekniker för investering i fastigheter och tjäna stora pengar. I marknadsföringen ingick att lärarna var handplockade av Donald Trump själv. Det var de dock inte, vilket Trump också har erkänt.

En del studenter betalade tiotusentals dollar för utbildningen. Ettåriga praktikplatser, som visade sig i verkligheten bestå av ett tre-dagars seminarium, kostade närmare 1 500 dollar och ett mentorskap kostade minst 10 000 dollar.

Uppgörelsen innebär att den blivande presidenten inte längre riskerar att tvingas vittna i den rättegång som skulle ha startat 28 november. Stämningen lämnades in redan 2013.

En annan koppling mellan Trump och universitetsvärlden gäller hans svärson Jared Kushner. Denne har en examen från Harvard University. Antagningen till detta prestigefyllda lärosäte ifrågsätts dock. Strax innan Jared Kushner blev antagen donerade hans far, också han i fastighetsbranschen, 2,5 miljoner dollar (motsv. SEK 23 miljoner) till Harvard. Till saken hör att donationen var avdragsgill i självdeklarationen.

Enligt personal på Jareds gymnasieskola (high school) var han knappast någon stjärna. Resultaten på det stora SAT-provet pekade t.ex. inte på att han skulle kunna komma in på egna meriter.

Läs på CNN:s webbplats om skadeståndet från Donald Trump till 6 000 studenter

Läs i the Guardian om hur Trumps svärson blev antagen till Harvard


Protester och oroligheter vid många universitet i USA efter Trumps valseger

Flera hundra hatbrott har registrerats i USA sedan Donald Trump vann presidentvalet. Många av dem har anmälts vid lärosäten. Det har bl.a. handlat om hets mot folkgrupp och direkt våld mot minoriteter på campus. I många fall har referenser gjorts till Trumps valseger.

Många oroligheter har också uppstått vid universitet runt om i USA. Studenter har protesterat mot både valsegern och mot de många rasistiska incidenterna.

Vid Stanford har studenter lämnat föreläsningar i protest, studenter vid Tulsa Community College har skickat rasistiska epost-meddelanden till studenter vid Penn State University, studenter vid Abilene Christian University har uppträtt med svartmålade ansikten osv.osv. I många fall har de protesterande studenterna krävt att deras lärosäten ska utropa sig som fristäder (sanctuaries) för studenter som saknar upphållstillstånd så att de skyddas från de utvisningar som Trump vill genomföra.

Vid Arizona State University har byggnader översållats med rasistiska eller hotfulla flygblad och affischer. Till budskapen hör “The age of white guilt is over!”. Ett annat exempel redovisas från Oberlin College där en lärare med judisk bakgrund hittade en lapp med texten ”GAS JEWS DIE” bakom ett religiöst föremål i sin bostad. Samma lärosäte har meddelat att en lärare avskedats pga. anti-semitiska texter på sociala medier.

En konservativ organisation – Turning Points USA – har startat en webbplats med namnet Professor Watchlist. Syftet anges vara att visa upp universitetslärare som diskriminerar konservativa studenter, uppmuntrar anti-amerikanska värderingar och lyfter fram vänsterpropaganda i sina föreläsningar.  För närvarande har listan närmare 200 namn.

Läs i the Chronicle of Higher Education om oroligheter vid universiteten efter Trumps valseger
 

Läs i Inside Higher Education om oroligheter vid universiteten efter Trumps valseger


Nya tvååriga utbildningar behövs som komplement till universitet i England

Det behöver skapas tvååriga tekniskt inriktade utbildningar med hög prestige i England. De nya utbildningarna behövs för att bryta den totala dominans som universiteten idag har. Det nuvarande systemet i England är unikt i världen genom sin extrema inriktning på ”one-size-fits-all”.  De tidigare populära tvåriga utbildningarna har nästan helt försvunnit.

Den som vill se ett nytt system är Alison Wolf, professor i ”publice sector management” vid King’s College London och medlem av det engelska överhuset. Hon är en av författarna till en ny rapport från the Education Policy Institute – ett oberoende forskningsinstitut i England. Rapporten har titeln Remaking tertiary education: can we create a system that is fair and fit for purpose?

Alison Wolf menar att om det inte skapas ett system med högre tekniska utbildningar kommer ingen någonsin att att vilja erbjuda annat än ”urvattnade akademiska examina”. Hon jämför med bl.a. Nederländerna och Tyskland som båda har den typ av utbildningar som hon efterlyser.

Både de offentligt drivna universiteten och de privata lärosäten som nu etableras satsar enligt rapporten på utbildningar med inriktning mot ekonomi när antalet studenter ökar. Kostnaderna för dessa utbildningar blir onödigt höga för såväl individerna som samhället. Det beror på nuvarande system för finansiering. Universiteten har inga incitament för att erbjuda annat än treåriga utbildningar, med högsta möjliga studieavgifter.

I rapporten förespråkas ett system för finansiering som ger makten till individerna. De medel som individen disponerar ska kunna användas till högre utbildning av olika slag. Det bör också kunna användas när individen så önskar, t.ex. för utbildning senare i livet.

Läs i Times Higher Education om bristen på tvååriga tekniska utbildningar i England


Antalet internationella studenter ökar i USA och i världen

I USA fanns läsåret 2015/16 en miljon internationella studenter. Det är en ökning med drygt 7 procent från året innan. Det visar en rapport från den amerikanska organisationen Institute of International Education (IIE). I rapporten uttrycks dock oro för att valet av Donald Trump som president negativt ska påverka de senaste tio årens utveckling.

Rapporten visar att antalet förstagångsregistrerade internationella studenter i USA ökade med 2,4 procent hösten 2015. Sökande till intensivprogram i engelska på fortsättningsnivå, vilket ofta är en ingång för internationella studenter, minskade emellertid med närmare 15 procent. Flest studenter kom från Kina, drygt 30 procent. Näst flest kom från Indien och på tredje plats kom Saudiarabien.

Antalet amerikanska studenter utomlands ökade också. Totalt studerade drygt 300 000 utomlands läsåret 2014/15. Enligt bedömningen från IIE har 10 procent av alla amerikanska studenter på grundutbildningsnivå och 15 procent av dem som studerar för en full bachelor-examen någon gång under sin utbildning studerat utomlands.

Globalt sett utgör studenter från Afrika mer än 10 procent av de internationella studenterna. Hälften av dessa kommer från franskspråkiga länder och en femtedel av alla kommer från Nordafrika. Det visar siffror från Campus France, den franska myndighet som arbetar med rekrytering av internationella studenter.

Enligt Unescos beräkningar studerade mer än 370 000 afrikanska studenter utomlands 2013. Det är en minskning jämfört med tidigare år. Från länder söder om Sahara ökade dock andelen som studerar utomlands till 3,5 procent, vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet i världen.

Läs i Inside Higher Education om antalet internationella studenter

Läs i University World News om antalet afrikanska studenter utomlands


Ett fåtal sakkunniga bär en stor börda för peer review

Under 2014 publicerades sammanlagt 2,5 miljoner artiklar i drygt 28 000 sakkunnigbedömda, engelskspråkiga, tidskrifter. Antalet artiklar har växt med i genomsnitt 3,5 procent per år. Trots detta har tillräckligt antal sakkunnigbedömare kunnat engageras. Det konstaterar en grupp franska epidemiologer i en artikel i tidskriften Plos One.

Beräkningen av efterfrågan på bedömare utgick från antalet artiklar i Medline life sciences database under en 25-årsperiod. Hänsyn togs bl.a. till hur ofta en artikel skickades in igen efter att ha avvisats, (resubmissions) och antagandet gjordes att 20 procent av artiklarna aldrig publicerades.

Författarna beräknar i sin artikel att det är en relativt liten grupp (20 %) som utför de flesta av bedömningarna (minst 70 %).  De allra flesta aktiva bedömare (70 %) ägnar enbart någon procent av sin arbetstid åt granskning, medan de fem procent som är mest aktiva i genomsnitt ägnar en timme per dag åt detta. Denna ojämlikhet kan vara roten till den för vissa ohanterliga arbetsbördan, menar författarna.

Författarna avvisar tanken på att sakkunnigbedömning ska vara en betald verksamhet. Ersättning för granskning skulle, menar de, kunna påverka motiven att vara granskare. De föreslår ett par alternativ för att minska antalet artiklar att bedöma. En lösning kan vara att översiktliga bedömningar av underkända artiklar innkluderas om och när de lämnas vidare till andra tidskrifter. En annan kan vara åtgärder mot ”hopp” mellan tidskrifter, dvs. när forskare först satsar på de topprankade tidskrifterna innan de kontaktar lägre rankade.

Läs i The Australian om att ett fåtal sakkunnigbedömare genomför ett stor antal bedömingar


Unika data visar på stora sociala skillnader inom högre utbildning i Norden

Läkarutbildningen är fortfarande den mest exklusiva utbildningen i Norden. Det visar en studie av högre utbildning i de nordiska länderna. Studien bygger på data som är unika för de nordiska länderna, nämligen registerbaserade uppgifter på individnivå.

Forskarna har studerat kön och social bakgrund hos studenterna, den högre utbildningens organisation, rekrytering av studenter m.m. Resultaten pekar på att de sociala- och könsmässiga skillnaderna mellan t.ex. olika utbildningar är likartade i alla länderna.

Resultaten visar att trots stora förändringar under de senaste trettio åren är den sociala strukturen väldigt stabil. Elitutbildningar domineras fortfarande av studenter från högre socialgrupper och arbetarklassens barn återfinns främst på kortare yrkesutbildningar. En annan likhet är att studentantalet har vuxit inom ekonomi- och samhällsvetenskap i alla länderna.

Forskarna hittade också skillnader mellan länderna. Till exempel är söktrycket till sociologi väldigt högt i Danmark, vilket nästan gör den till en elitutbildning. Så är det inte i de andra länderna. En annan skillnad är att i Finland är den tekniska utbildningen stor, medan det i Norge är humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar som lockar flest studenter. I Finland sticker lärarutbildningen ut med sin popularitet, medan framför allt kortare lärarutbildningar i de övriga nordiska länderna haft svårt att rekrytera studenter.

Ländernas olika utbildningssystem har påverkat utbildningarnas storlek. När till exempel Sverige införde ett marknadsorienterat system 1993, kunde lärosätena själva bestämma vilka utbildningar de skulle satsa på. Vissa utbildningsområden expanderade då snabbt, medan andra minskade. Till exempel växte ingenjörsutbildningar med fokus på IT snabbt, men föll kraftigt efter IT-kraschen 2001. Det visar att högskolorna snabbt svarade på näringslivets behov.

Läs på Nordforsks webbplats om jämförelser mellan högre utbildning i de nordiska länderna



 

Nyheter i korthet


Norge: Plugghästar hoppar av i lika stor utsträckning som andra studenter

Andelen som hoppar av sina studier är inte lägre bland studenter som har ett djupinriktat lärande och lägger ned mycket tid på sina studier. Det visar forskning från Norges arktiska universitet i Tromsö. Avhoppen är faktiskt aningen lägre bland studenter som har ett mer ytligt lärande. Forskarna påpekar dock att många andra faktorer kan påverka avhoppen. Dit hör undervisningsform och antal studenter på kursen. Studien visar också att de som tillämpar ett djupinriktat lärande får bättre betyg.

Läs i tidskriften Khrono om avhopp bland norska studenter


Globalt: Blivande masterstudenter söker sig framför allt till ämnen med gott anseende

Den viktigaste faktorn för blivande masterstudenter när de väljer universitet är det ämnesspecifika anseende som lärosätet har. Därefter kommer lärosätets övergripande internationella anseende och i tredje hand beror valet på landets anseende vad gäller erkännande av internationella kvalifikationer kombinerat med möjligheten till stipendier och annan finansiering. Doktorander tenderar för sin del att först och främst prioritera finansiering. Det visar en ny undersökning publicerat av Quacquarelli Symonds (QS), en internationell konsultfirma inom högre utbildning.

Läs i University World News om internationella masterstudenters val av universitet


Thailand: Regeringen tar över administrationen av statliga universitet

Den thailändska militärregeringen tar över administrationen av flera statliga universitet. Regeringen kan göra detta enligt en tillfällig grundlag. Den innebär att lärosätena inte längre har självständig juridisk status, bl.a. när det gäller att utse rektorer. Övertagandet görs efter utdragna tvister om val av rektor. Utbildningsministern motiverar ingripandet med att vissa universitetsstyrelser har utnyttjat kryphål i lagstiftningen för sina personliga intressen. Regeringen har avsatt styrelserna och ersatt dem med personer direkt utsedda av departementet.

Läs i Unversity World News om den thailändska regeringens administration av statliga universitet


Norge: Det ska bli billigare att bygga studentbostäder i Norge

Regeringen i Norge menar att det går att göra det upp till 100 000 kronor billigare per lägenhet att bygga studentbostäder. Det ska ske genom regelförenklingar. En pågående revision av byggnadstekniska föreskrifter är särskilt inriktad på förenklingar för små bostäder och studentlägenheter. Genom förenklingarna kommer de s.k. studentsamskipnadene (stiftelseliknande organisationer för studenternas välfärd) att slippa en hel del arbete som nu behövs för att ansöka om undantag från reglerna, bl.a. tillgänglighetskrav.

Läs i tidskriften Khrono om förenklade regler för att bygga studentbostäder

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |