Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:35

2016-12-09

Innehåll

Norska arbetsgivare är nöjda med de nyexaminerades kompetens

Många företag i Norge är generellt sett nöjda med de nyexaminerade som rekryterats från universitet och högskolor. Det visar en första delrapport från ett treårigt projekt som Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) tagit fram på uppdrag av det norska Kunnskapsdepartementet.

I delrapporten analyseras arbetsgivares värdering av nyanställda som är klara med sina kandidat- och masterutbildningar, fyraåriga lärarutbildningar eller korta yrkesutbildningar på högskolenivå. Av arbetsgivarna är det bara 13 procent som har mer än 100 anställda, medan 70 procent har mellan 10 och 49 anställda. Det handlar alltså i huvudsak om små eller medelstora verksamheter.

NIFU lyfter fram några huvudresultat: De arbetsgivare som deltagit i undersökningen anser att utbildningarna gett de examinerade relevanta och goda kunskaper. Av färdigheter som är viktiga för arbetsgivarna nämns framför allt förmågan att tillägna sig nya kunskaper med relevans för företaget. Både generiska och yrkesrelevanta kunskaper är mycket viktiga när företagen ska rekrytera. Specifika färdigheter, i t.ex. statistik och språk, anses mindre viktiga än andra mer generella sådana.

Rekryteringsbehovet för högskoleutbildade bland de deltagande verksamheterna verkar vara stort de närmaste fem åren. Det gäller särskilt inom områdena hälsa och samhällsvetenskap, teknik och pedagogik, men även inom ekonomi och administration.

NIFU-projektet startade i december 2015 och baseras på flera olika typer av datainsamlingar. Den första rapporten bygger på en enkätundersökning, kvalitativa intervjuer och registerdata för ett antal utvalda arbetsgivare. Slutrapporten planeras att bli klar under 2017.

Läs på NIFUs hemsida om att arbetsgivare är nöjda med de nyexaminerade som rekryterats


I Kina kommer 10 miljoner studenter att ha deltagit i moocar i år

I slutet av året kommer mer än tio miljoner studenter att ha deltagit i moocar i Kina. Det förutspår en rapport från det kinesiska utbildningsministeriet. Slår prognosen in är det närmast frågan om en explosion. År 2014 var antalet deltagare nämligen 1,5 miljoner.

Hittills är det universitet och högskolor som leder utvecklingen. Det sker i samarbete med företag som specialiserat sig på utbildning online. Trots den kraftiga ökningen av antalet deltagare har 90 procent av universitet och högskolor ännu inte börjat utveckla några moocar. En orsak till detta är enligt rapporten att det krävs stora resurser för att kunna skapa kurser av hög kvalitet. Dessutom krävs resurser för att skapa ett varumärke för att kunna rekrytera studenter till kurserna.

Enligt rapporten från ministeriet har hittills ett trettiotal universitet och flera högskolor utvecklat totalt omkring 1 200 kurser. Ett av de mest populära ämnena är förberedelser för gaokao, dvs. det viktiga antagningsprovet till högre utbildning.  Andra populära inriktningar är utbildningsmoduler som kan tillgodoräknas i en examen, men som kan genomföras innan studenten kommer till lärosätet.

Antalet kurser som erbjuds är betydligt högre inom universitetsutbildning än inom den yrkesinriktade sektorn.  Svaren på en enkät till deltagare i moocarna visar emellertid att intresset är betydligt större för den senare formen, 61 procent jämfört med 44 procent för universitetskurser. Enkätsvaren visade också att majoriteten (83 %) av deltagarna var i åldern 18–35 år samt att alla utom sju procent redan hade en examen eller var aktiva campus-studenter.

Läs i the PIE-news om moocar i Kina


Den nya danska regeringen har fokus på högre utbildning

Högre utbildning och forskning ska få en framträdande plats i den nya danska regeringens arbete. En kommitté tillsätts för att utreda utbildningarnas längd, innehåll och struktur. Ett särskilt uppdrag är att undersöka hur en större flexibilitet ska kunna uppnås mellan högre utbildning och arbetslivet. Uppdraget kommer från den nye ministern för högre utbildning och forskning, Søren Pind.

Kommittén ska utreda möjligheterna att i utbildningen föra in fler arbetslivsrelevanta moment. Dessutom ska åtgärder föreslås för att få fler att vilja arbeta inom den privata sektorn. Framförallt ska modeller utvecklas där tiden delas mellan högre utbildning och näringsliv.

Vidare ska kommittén lägga fram förslag till anslagsfördelning inom sektorn. Syftet ska bl.a. vara att förbättra övergången från utbildning till arbete. Kommittén ska också fortsätta den översyn av systemet för studiestöd som den tidigare ministern startade.

I regeringsförklaringen sägs att lärosätenas styrelser ska få en starkare ställning. Regeringen säger att autonomin för lärosätena ska öka och att dessa därmed ska kunna minska sin byråkrati.

Strax innan Ulla Tørnæs lämnade sin ministerpost initierade hon en undersökning om erfarenheterna av högre utbildning i Danmark. Omkring 350 000 studenter och alumner ska få en enkät med frågor om sin utbildning. Undersökningens resultat ska länkas in i Uddannelseszoom, ett verktyg som har utvecklats på regeringens uppdrag. Det ska fungera som stöd för blivande studenters val av utbildning.

På Uddannelseszoom.dk finns redan statistik om studieavbrott, arbetslöshet, inkomst och genomströmning för olika utbildningsprogram. Nu tillkommer uppgifter om hur nuvarande studenter upplever undervisningen och studiemiljön, antal undervisningstimmar, vilket utbyte de har av undervisningen osv.

Läs i University World News om den nya danska regeringens syn på högre utbildning

Läs på danska Uddannelses- og Forskningsministeriets webbplats om Uddannelseszoom


Internationalisering krävs för att rysk forskning ska kunna utvecklas

Dagens ryska forskning karaktäriseras av mycket begränsad publicering, citering och internationellt samarbete mellan författare, särskilt sett i relation till universitetssystemets och lärosätenas storlek. Landets forskning behöver en kraftfull internationalisering. Det hävdar professor Simon Marginsson vid University College London.

Mellan 1995 och 2012 ökade antalet artiklar som skrivits inom ramen för internationella samarbeten med 168 procent i världen totalt sett. I Ryssland var ökningen bara 35 procent. Av de ryska lärosätena är det bara Lomonsov Moscow State University som finns bland de 750 främsta i världen när det gäller publicering på engelska.

Marginson jämför Ryssland med Kina och Ostasien, främst ifråga om naturvetenskaplig forskning.  Medan forskningskapaciteten och resultaten försämras i Ryssland, har de utvecklats på ett spektakulärt sätt i Kina och Ostasien. Det gäller särskilt under det senaste årtiondet. Den dynamiska utvecklingen i Ostasien startade enligt Marginson på 60-talet i Japan och spred sig till Sydkorea, Taiwan och Singapore under 90-talet. Till Kina kom den 15 år senare.

Till faktorerna bakom den enorma utvecklingen i Kina och Ostasien hör, enligt Marginson, den Konfusianska lärandetraditionen i hemmen och framstegen i skolutbildningen. Ännu starkare inflytande har dock internationaliseringen haft. Motsvarande faktorer saknas i Ryssland. Som ett arv från Sovjet-tiden är dörren till internationella kontakter stängd.

Forskningen av idag baseras på ett globalt system. Det förutsätter emellertid fungerande nationella system. I dessa måste lärosätena vara djupt engagerade. De måste också enligt Marginson bidra till det globala systemet: “It seems that nations need an indigenous science infrastructure just as they need clean water, stable governance, and a globally viable financial sector…” 

Läs i University World News om behovet av internationalisering av rysk forskning


Nya antagningsregler skakar om ekonomutbildningen i Kina

Striktare regler för antagning till masterutbildning, särskilt MBA och Excecutive MBA (EMBA), har införts i Kina. Bland annat får lärosätena inte längre anordna egna antagningsprov. Syftet med de nya reglerna är att få bort undermåliga program med låga eller icke-existerande antagningskrav. Rekrytering och undervisning ska bli mer standardiserade och transparenta. Totalt i landet antas omkring 40 000 studenter till MBA-program varje år.

EMBA-program är särskilt inriktade på rekrytering av toppchefer. Ett viktigt motiv för deras intresse är möjligheterna att bygga nationella och internationella nätverk. En del av dessa program har karaktäriserats som föga mer än ”rikemansklubbar” med höga avgifter och minimala akademiska krav. I vissa fall lär man ha kunnat köpa sig en examen.

Generellt gäller för masterprogram i Kina att de sökande genomgår ett centralt styrt antagningsprov, men EMBA har haft lokala antagningsregler.  Enligt landets nya regler måste de sökande i fortsättningen genomgå existerande nationella tester eller, ifråga om EMBA, nya ännu inte offentliggjorda tester.

De nya reglerna innebär att kriterierna för antagningen helt kommer att styras av regeringen. Det är en så radikal förändring att de fem främsta lärosätena, inklusive handelshögskolorna vid Tsinghua och Peking University, har begärt hos utbildningsministeriet att få undantas från de nya kraven.

Många program drivs i samarbete med utländska handelshögskolor. Ett exempel är Kedge Business School, en fransk handelshögskola som erbjuder MBA-program i samarbete med Shanghai Jiao Tong University i Shanghai och Renmin University i Suzhou i provinsen Jiangsu. Sådana program har redan strikta krav på bl.a. maximalt antal kinesiska studenter.

Läs i University World News om nya antagningsregler för MBA-program i Kina


Det är individerna som skapar innovation – inte lärosätena

Många universitet och högskolor hävdar att de är innovativa och entreprenöriella, men vad betyder det egentligen. Det frågar sig forskare vid Leiden University i Nederländerna.

År 2015 initierade Thomson Reuters, en multinationell leverantör av information och nyheter, en serie nya modeller för rankning av lärosäten. De rankade bl.a. forskningsintensiva universitet som har en tydlig industriorientering inom sitt samverkansuppdrag. Till industriorientering räknades industrirelevant forskning, kunskapsöverföring, patentering och teknisk utveckling.

De senaste årtiondena har lärosätenas samverkansuppdrag utvecklats allt mer i riktning mot näringslivet, menar artikelförfattarna. Dock konstaterar de att det inte är universiteten i sig som är innovativa. Snarare handlar det om ett sätt att tänka och arbeta bland lärosätets lärare, forskare och doktorander.

Artikelförfattarna utgår ifrån statsvetaren Donald E Stoke, som klassificerar vetenskapliga forskningsprojekt utifrån kända forskare som Pasteur, Bohr och Edison. Stoke menar att universitet kan klassificeras utifrån individuella egenskaper hos dessa forskare, alltifrån intellektuell kreativitet till affärsmässighet. Exempelvis är en forskare av Pasteur-typ särskilt intresserad av nyupptäckter men dessutom nyttoorienterad.

Författarna har gjort jämförelser mellan Thomson Reuters rankningar och resultat av ett eget rankningssystem baserat på vad de kallar innovationspotential. De konstaterar att universitet med många forskare av Pasteur-typ har större innovationspotential än andra universitet.

Kända universitet som Stanford, MIT och Harvard placerar sig högt i båda rankningsmodellerna. Högst bland de 35 industriorienterade universitet de jämfört placerar sig emellertid Eindhoven University of Technology i Nederländerna. Anledningen till den höga placeringen är, menar författarna, att det finns spin-off-företag på universitetets campusområde och stora forsknings- och utvecklingsintensiva företag i närheten av universitetet.

Läs i Times Higher Education om rankning av universitet med innovationspotential



 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Misslyckanden hjälper studenter att lära sig mer

Misslyckanden hjälper studenter att bli mer kreativa och flexibla. Det hävdas i rapporten Innovating Pedagogy 2016 från brittiska Open University. Att anpassa undervisningen till denna metod kräver emellertid genomgripande förändringar hos lärarna: “… you’ve got to say to them: you’re going to fail with this, you’re going to struggle, you’re not going to understand it in full, but try it.” Lärarna måste hålla igen och inte försöka förklara sitt ämne, utan låta studenterna undersöka (explore) på ett kontrollerat sätt.

Läs i Times Higher Education om misslyckandet som pedagogisk metod


USA: Vilket lärosäte erbjuder det bästa internationella alumn-nätverket?

Det universitet i USA som erbjuder det bästa internationella nätverket av alumner är Georgetown University. Av dess alumner som finns på det sociala nätverket LinkedIn är det 8,3 procent som i sin jobbtitel har orden internationell eller global. Det visar ett företag med inriktning på marknadsföring av utbildning. Företagets rankning syftar till att beskriva vilka internationella yrkesmässiga kontakter studenterna kan få. Andra lärosäten med topp-placeringar är George Washington University, University of Texas Austin och Massachusetts Institute of Technology (MIT).

Läs i the PIE-news om rankning av lärosäten efter deras internationella alumn-nätverk


Danmark: Var tredje högutbildad är utan jobb efter examen

Av de 11 800 som under sommaren blev klara med sina högskolestudier i Danmark hade 4 300 inte jobb i september. Det visar statistik från fackföreningen Akademikerne, facklig organisation för högskoleutbildade. Ordföranden i Akademikerne säger att detta är ett resultat av regeringens fremdriftsreform där så många som möjligt ska utbildas under så kort tid som möjligt för att snabbt komma ut på arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa i Danmark är konstant, men har ökat bland de nyexaminerade, fortsätter han.

Läs i Politiken om antalet arbetslösa bland nyexaminerade i Danmark


EU: Ny högnivågrupp ska analysera EU:s forsknings- och innovationssatsningar

EU-kommissionen har tillsatt en högnivågrupp om tolv personer. Gruppen ska utarbeta en framtidsvision för EU:s forsknings- och innovationssatsningar. Gruppen ska ge strategiska rekommendationer för hur effekten av EU:s forskningsprogram Horisont 2020 kan maximeras. Arbetet ska utgå ifrån en delutvärdering (interim evaluation) av programmet och från nyligen genomförda öppna konsultationer. Det ska vara klart i juni nästa år. Gruppen leds av Pascal Lamy, tidigare generaldirektör för World Trade Organisation. Svensk deltagare är Jan Gulliksen, professor och skolchef på KTH.

Läs i University World News om EU:s högnivågrupp för forsknings- och innovationssatsningar

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |