Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:36

2016-12-16

Innehåll

Att mäta kvalitet enbart med hur studenter får jobb är mycket problematiskt

Att mäta utbildningskvalitet enbart utifrån hur studenterna lyckas på arbetsmarknaden ger en alltför snäv bild. Det krävs fler indikatorer och ett längre tidsperspektiv för att ge ett någorlunda tillförlitligt resultat. Det framgår av en nyligen publicerad studie från National Bureau of Economic Research (NBER), en privat forskningsorganisation i Cambridge, USA.

NBER har analyserat studentdata från åren 2000–2007 och data om arbetsmarknaden åren 2000–2012. Materialet kom från 58 lärosäten i USA. Det innehöll fyra arbetsmarknadsvariabler: andel med helårsanställning, årliga inkomster, data från den offentliga sektorn som ofta har lägre löner än andra sektorer och andelen studenter som varit arbetslösa efter genomförd utbildning. Dessutom ingick en variabel för andel studenter med fullföljd examen.

Vi inkluderade den offentliga sektorn som jämförelse eftersom det i den finns andra faktorer förutom lönen som är värdefulla, t.ex. pensionssystem, försäkringar och trygga karriärvägar för lärare, menar Judith Scott-Clayton vid Teachers College of Columbia, en av artikelförfattarna.

Studien visar att enbart akademiska resultat inte alltid är en bra indikator för att visa hur väl studenterna lyckas i arbetslivet. Studien visar också att mätningar av studenternas löner en längre tid efter examen ger bättre resultat än efter ett år. Resultaten visar att de indikatorer som många delstater i USA idag använder inte är lämpliga, påpekar Scott-Clayton.

Motivet för att göra studien var att många amerikanska delstater använder data om hur väl studenterna lyckas i arbetslivet för sin fördelning av prestationsbaserad finansiering till lärosätena.

Läs i Inside Higher Education om hur delstater i USA finansierar lärosätena via ett fåtal indikatorer


Tidigare student stämmer Oxford för att han inte fick högsta betyg

En tidigare student stämmer Oxford University för att han inte fick högsta betyg när han tog examen för 16 år sedan. I stämningen hävdar den forne studenten att undervisningen var “appallingly bad” och “boring”, vilket gjorde att han fick ett lågt betyg. Det innebar i sin tur, hävdar han, att han gick miste om en lyckosam karriär.

Faiz Siddiqui studerade historia vid Brasenose College i Oxford. Han misslyckades i en kurs i Indiska imperiets historia. Betyget i denna kurs drog ner hans sammanfattande examensbetyg. Siddiqui hävdar inför rätten att han skulle ha kunnat få en karriär som jurist inom internationell handelsrätt (international commercial lawyer) om han hade fått det högsta betyget, First-class honours (1st). Istället fick han det näst högsta, Second-class honours, upper division (2:1).

Inför domstolen påpekar Faiz Siddiqui att arbetssituationen för den undervisande läraren var helt oacceptabel och att universitetet visste om detta. Enligt Siddiqui fick 13 av de 15 studenterna på kursen det lägsta eller näst lägsta betyget.

Stämningen mot Oxford University gäller 1 miljon pund (motsv. SEK 11,5 miljoner). Om han vinner menar många bedömare att slussportarna skulle öppnas för många liknande krav. Att det fanns svårigheter med den aktuella kursen erkänner universitetet. Anledningen var att de lärare som var ansvariga i kursen Asiatisk historia hade ett sabbatsår vid denna tidpunkt.

Universitetet försöker få stämningen ogiltigförklarad och hänvisar bl.a. till att det har gått för lång tid sedan Siddiqui tog sin examen. Han har dock vunnit första ronden sedan en domare i High Court förra veckan gav klartecken till fortsatt process.

Läs i the Guardian om stämningen mot Oxford University

Läs i the Guardian om att studenten vunnit första ronden mot Oxford University


Norge samlar sina lobby-organisationer för högre utbildning under samma tak i Bryssel

Norge har öppnat ett intressekontor för forskning, innovation och utbildning i Bryssel. Där samlas Norges forskningsråd, Innovasjon Norge och Senter for internasjonalisering av utdanning (SIU) under samma tak. Sedan tidigare har bl.a. Universitetet i Bergen och Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet (NTNU) egna kontor i staden.

Målet med Kunnskapskontoret i Bryssel är att stärka Norges position inom det europeiska forsknings- och utbildningssamarbetet. Det säger det norska Kunnskapsdepartementet. Kunnskapskontoret ska hjälpa norska forskare, företag och studenter att orientera sig i EU-systemet, framförallt inom EU:s program för forskning, innovation och utbildning. Med kontoret vill man påverka, positionera och öka det norska deltagandet i programmen. Det ska även skapa ett bättre samarbete mellan olika norska aktörer och vara en bro mellan dessa och myndigheter och organisationer i Bryssel.

Kunnskapsdepartementet har som mål att öka deltagandet i Horisont 2020 och Erasmus+. För att lyckas med detta räcker det inte att ha ett bra projekt. Det handlar även om kunskap om hur en ansökan skrivs så att den syns i mängden. Dessutom måste man veta hur saker och ting fungerar i Bryssel, sade Bjørn Haugstad, statssekreterare på Kunnskapsdepartementet, på invigningen av kontoret härom veckan.

Chefen för NTNU:s Brysselkontor har varit på plats i närmare ett år. Han menar att det är fullt realistiskt att universitetet – som är Norges största – ska kunna hämta hem omkring en miljard kronor från Horisont 2020.

Kunnskapsdepartementet finansierar kontoret med 5 miljoner norska kronor. Från nästa år får SIU och Innovasjon Norge dessutom 2,2 miljoner norska kronor vardera från staten för att finansiera verksamheten.

Läs i tidningen Khrono om det nya norska intressekontoret i Bryssel


Studenter i Danmark blir snabbare klara med sin examen

Studenter i Danmark hade 2015 i genomsnitt drygt ett halvt år kortare studietid jämfört med år 2006. Det visar ny statistik från Danske Universiteter, intresseorganisationen för de åtta universiteten i Danmark. Den genomsnittliga studietiden var 5,72 år. Rapporten visar också att direktövergången från grundutbildning till masternivå ligger stabilt på omkring 85 procent.

Andelen studenter som genomförde studierna på normerad tid var 2014 ca 50 procent. Om tiden utsträcks med tre år utöver norm var andelen som slutförde sina studier drygt 80 procent. Det placerar Danmark på tredje plats bland OECD-länderna.

Den kortare studietiden antyder att studenterna har lyssnat till politikernas tal om vikten av att unga snabbare tar sig igenom sina studier.  Det menar Danske Universiteter och hänvisar till den s.k. fremdriftsreformen som genomfördes 2013. Denna justerades, bl.a. genom att lärosätena fick större självbestämmande om reglerna, efter kraftig kritik från inte minst studenterna. Målet är nu att universiteten år 2020 ska ha minskat den genomsnittliga studietiden med ytterligare drygt 4 månader.

Eftersom det är tid kvar till dess målet ska ha uppnåtts är det enligt Danske Universiteter för tidigt att dra slutsatser om regeringens reform har haft effekt på genomströmningen. Den kan ha spelat in, men det finns fortfarande studenter som behöver lite extra tid för att klara av studierna.

Studenternas organisation, Danske Studerendes Fællesråd (DSF), anser att statistiken från Danske Universiteter visar att fremdriftsreformen var onödig: ”Det har længe været en tendens, at vi er blevet hurtigere og hurtigere. De eneste, der ikke har taget det alvorligt, er politikerne.” säger Yasmin Davali, ordförande i DSF.

Läs i tidningen Information om att studenterna genomför sina studier snabbare

Läs 2016 års statistik om universitetens verksamhet från Danske Universiteter


Nedskärningar i offentlig finansiering av forskningen hotar innovationer

OECD-ländernas offentliga utgifter för forskning och utveckling (FoU) föll 2014 för första gången sedan 1981, när mätningarna startade. Till länder där budgeten föll hör Australien, Frankrike, Israel, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA. Nedgången kan hota innovationer i en tid när globala utmaningar kräver lösningar. Det sägs i en rapport från OECD.

Utgifterna för forskning vid lärosäten och offentliga forskningsinstitut började plana ut 2010, efter tre decennier av tillväxt. Till orsakerna hör de ökade kostnaderna för pensioner, hälsovård och socialtjänst, men också den ekonomiska krisen i världen 2008.

Rapporten konstaterar att år 2014 svarade fem länder – USA, Kina, Japan, Tyskland och Indien – för närmare 60 procent av all offentligt finansierad FoU. Om kretsen utvidgas till 25 länder så täcks 90 procent av världens offentligt finansierade forskning in. Denna fördelning kan, menar OECD, komma att ändras så att en del av länderna med snabbt ökande befolkning och ökande bruttonationalprodukt blir viktigare aktörer. Det kan t.ex. gälla länder i Afrika.


OECD ser en tendens hos regeringar att förändra balansen alltmer mot den privata sektorn. Det sker genom att skattemässiga incitament skapas för FoU inom företag. En effekt av detta kan bli att finansiering riktas mot områden där det är mest troligt att nya produkter och nya vinster kan uppstå, istället för mot grundforskning. FoU inom företag tenderar att prioritera utveckling framför ren forskning sägs i rapporten.

I rapporten påpekas också att välgörenhetsorganisationer, stiftelser och filantroper har blivit allt viktigare finansiärer av forskning. Det gäller särskilt inom medicin och hälsa. Det kommer att påverka framtida agendor för den offentliga finansieringen.

Läs i University World News om offentligt finansierad FoU i OECD-länderna


Norska studenter tackar nej till avskrivning av studielån i lärarutbildningen

Studenter som fullföljer den nya och förlängda norska lärarutbildningen på normerad tid ska få sista årets studielån avskrivna. Det är innebörden av den budget som förhandlats fram inom den borgerliga koalitionsregeringen. De nya reglerna är resultatet av krav som ställts av partiet Venstre. Kostnaden beräknas till 134 miljoner kronor per år.

Bakgrunden är att Norge har stor brist på lärare. Regeringen har vidtagit olika åtgärder för att komma till rätta med denna brist. Bland annat försöker man höja lärarutbildningens kvalitet och status. En åtgärd har varit att förlänga utbildningen från nuvarande fyra år till fem år fr.o.m. antagningen inför hösten 2017. Vidare har antagningskraven höjts.

Som en slags kompensation till studenterna för förlängningen föreslog Venstre att de som genomför utbildningen på den normerade tiden, alltså fem år, ska få det sista årets studielån avskrivna. Venstre fick igenom kravet efter långdragna och tuffa budgetförhandlingar. Partiet kallar åtgärden för en morot som ska få de bästa studenterna att vilja bli lärare.

NSO – den norska studentorganisationen – säger nej tack till avskrivningen. Organisationen vill inte ha ekonomisk premiering på individnivå. Istället borde pengarna användas så att alla studenter får möjligheten att prioritera studierna framför att – som idag – ta deltidsjobb för att klara sin ekonomi. FSO menar att då kan också kraven på studenterna ställas högre: ” Vi ønsker et fokus på å gi økonomisk støtte som hjelper studentene mens de er i utdanning, ikke tiltak som avhjelper situasjonen for studentene når de er ferdig med å studere…” säger Marianne Andenæs, ordförande i NSO.

Läs i tidningen Khrono om avskrivning av studielån för lärarstudenter


 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Osäkerhet om copyright vid inspelning av föreläsningar

Närmare tre fjärdedelar av lärosätena i Storbritannien spelar in föreläsningar, men bara 40 procent av dem har någon policy för copyright och immateriella rättigheter. Det antyder svaren från de 33 lärosäten som deltagit i en enkät från London School of Economics. Lärosätena tar stora risker menar rapportens författare och rekommenderar att lärosätena klargör vem som har ansvaret. De behöver också erbjuda råd, t.ex. när material från tredje part används i de inspelade föreläsningarna.

Läs i Times Higher Education om osäkerhet för copyright vid inspelning av föreläsningar


Kina: President Xi efterlyser starkare ideologiskt arbete på universiteten

Det ideologiska arbetet på universiteten måste integreras i hela utbildningsprocessen. Det framhöll Kinas president Xi Jinping nyligen vid ett möte med kinesiska universitet. Det kommunistiska partiets ledarskap måste göras tydligare. Xi sade att den högre utbildningen i landet måste utgå ifrån marxism och partiets utbildningspolitik måste genomföras fullt ut. Marxistisk teori ska ge studenterna en ideologisk bas för livet.  Arbetet ska koncentreras på att förbättra studenternas ideologiska kvalitet, politiska medvetenhet, moral och humanistiska kvalitet.

Läs i Xinhuanet om hur högre utbildning i Kina ska utgå från marxismen


Globalt: Biblioteken är osynliga för unga forskare

Sökningar på Google har ersatt biblioteksbesök för unga forskare. Det visar en studie från en internationell organisation för vetenskapliga förlag. Studien bygger på intervjuer med drygt 100 unga forskare inom natur- och samhällsvetenskap i sju länder, bl.a. Storbritannien, USA, Spanien och Kina. Resultaten visar att unga forskare främst ser biblioteken som lokaler där man studerar. Studien är en av tre delar i en större studie för att analysera hur unga forskare använder sociala medier, kommunikation online m.m.

Läs i Times Higher Education om att unga forskare främst ser biblioteken som studieplatser


Storbritannien: Forskningens kvalitet och dess effekter måste utvärderas gemensamt

Forskningens kvalitet och effekter (impact) på omgivande samhällemåste utvärderas gemensamt. Det framfördes vid ett seminarium i början av december om det utvärderings- och finansieringssystem för forskning som den brittiska regeringen införde 2014, Research Excellence Framework (REF). I detta separerades för första gången forskningens effekt på omgivande samhälle från kvalitet, vilket har lett till kritik. Vid seminariet kritiserades användningen av begrepp som excellens, kvalitet och effekt i REF. De är alltför vagt definierade.

Läs i Times Higher Education om diskussioner kring utvärdering av forskningens kvalitet och effekter

 

 

Från redaktionen

Kära läsare, vi är nu drygt 1 400 aktiva prenumeranter, en ökning med ca 100 under höstterminen. Därutöver är det många som läser brevet på SUHF:s webbplats eller får brevet vidarebefordrat. Väldigt roligt tycker vi – att så många är intresserade av vad som händer i den högre utbildningen runt om i världen.  Men nu får ni ge er till tåls några veckor – detta är sista utgåvan av Nyhetsbrevet för det här året. Vi återkommer efter helgerna, fredag den 13:e januari. Väl mött då!

Detta är också sista utgåvan som vår korrekturläsare – Marianne Granfelt – granskar innan hon slutar som generalsekreterare. Att hon har varit ansvarig utgivare har varit av mindre vikt tycker vi i redaktionen :), det är granskningen av våra texter som har varit det centrala för oss. Och det har hon skött med den äran. Tack Marianne för alla fel som du rättat och för alla frågor du ställt som fått oss att stanna upp i den redaktionella hetsen!

God Jul och Gott Nytt År önskar

Gunnar och Lars

PS. Även om vi står för tacket deltar Marianne naturligtvis också i hälsningen till er alla!

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |